4_2005 - Språkbruk
Språkbruk 4/2005
-
Artikel 4/2005
Ylva Hård af Segerstad
Kreativt och välanpassat språkbruk i nya medier
E-post, chatt och textmeddelanden utarmar språket menar vissa. Ylva Hård af Segerstad menar att det är precis tvärtom. Att till exempel skriva textmeddelanden på ett begränsat utrymme gör oss kreativa. Vi anpassar oss efter respektive medium enligt de förutsättningar som ges.
Läs mer
-
Artikel 4/2005
Mickel Grönroos
Från översättningsminne till översättningsintelligens
Datorn kommer att revolutionera översättningsarbetet. Detta har man påstått i över 60 år. Men fortfarande lämpar sig automatisk maskinöversättning endast för texter ur väl avgränsade domäner och ett översättningsminne är bara till nytta om texten som ska översättas motsvarar tidigare översatt text. Är datorn inte översättarens bäste vän trots allt? Artikeln bygger på ett anförande om datorstödd översättning som Mickel Grönroos höll på det svensk-finska översättarseminariet i Vasa i september 2005.
Läs mer
-
Artikel 4/2005
Sofie Henricson
"Ingen pratar svenska här" – om svenskan på språköarna
I några av Finlands helfinska städer bor små grupper av finlandssvenskar. På dessa språköar finns det även svenska skolor. Hur svenska är finlandssvenskarna på dessa orter? Hur syns den språkliga bakgrunden och miljön i det faktiska språkbruket? Sofie Henricson diskuterar här svenskan på språköarna. I artikeln behandlar hon svenska språket på språkön Kotka genom att diskutera några frågeställningar ur sin avhandling pro gradu ”Ingen pratar svenska här” En undersökning om språkbakgrund och språkanvändning bland svenska ungdomar i Kotka. I sin påbörjade doktorsavhandling kommer Sofie Henricson att fortsätta studiet av svenskan på språköarna.
Läs mer
-
Noterat 4/2005
Sverigefinska språknämnden 30 år
Sverigefinska språknämnden firade den 14 oktober sitt 30-årsjubileum. Det trettionde året blir också nämndens sista: nästa sommar uppgår Sverigefinska språknämnden tillsammans med bl.a. Svenska språknämnden,...
Läs mer
-
Artikel 4/2005
Pia Westerberg
Spara det finlandssvenska talet
Svenska litteratursällskapet i Finland har sedan 1800-talet genom både uppteckningar och bandinspelningar samlat in rikligt med språkligt material från hela Svenskfinland. Projektet Spara det finlandssvenska talet är ändå det största enskilda projektet i sitt slag.
Läs mer
-
Artikel 4/2005
Kjell Weimer
Ytterligare en finlandism?
Har Kjell Weimer upptäckt en ny finlandism? Här redogör han för sina iakttagelser beträffande användningen av ordet ytterligare i finlandssvenskan. Artikeln bygger på det föredrag Kjell Weimer höll på konferensen Svenskan i Finland i Jyväskylä i våras.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2005
Lars Hedman
Visst är hon längre än mig
Vi språkbrukare, inte minst vi journalister, lyfter ofta pekfingret för att markera ”så heter det verkligen inte”. Vi kan påstå att det heter ”ta i betraktande”, ”före morgonen” och ”längre än jag” och att allt annat...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2005
Urban Östberg
Idiom och ordspråk med djur
Spela apa, ha en räv bakom örat och vara som hund och katt är alla exempel på uttryck som innehåller namn på olika slags djur. En sammanfattande benämning för de flesta av dem är idiom, fasta fraser med –...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2005
Maria Lindh-Garreau
Från korrektur till språkansvar
Det finns ett litet rum, knappt större än ett skåp, på Åbo Underrättelser. Det är ett slags bur med fönster mot redaktionen, en centralt belägen men ändå avskild plats. Korrektur står det ovanför. Det rummet är...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2005
Pia Westerberg
Arbetsmarknadsord
En ny arbetsmarknadsordlista har kommit ut. Ordlistan, som utarbetats i samarbete mellan Finansministeriet och Statsrådets kansli, innehåller omkring 370 begrepp som hänför sig till statens arbetsgivar- och...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2005
Pia Westerberg
Ny grekisk ordbok
Norstedts ordboksserie har nu kompletterats med en nygrekisk-svensk-nygrekisk ordbok. Ordboken är efterlängtad, eftersom det är rätt länge sedan det gavs ut en grekisk ordbok senast. Både skrivsätt och...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2005
Pia Westerberg
Namnsdagsalmanacka
Vår universitetsalmanacka är unik i världen med sina fyra namnlängder (dvs. de finska, svenska, samiska och ortodoxa namnlängderna). Årets universitetsalmanacka innehåller som vanligt mängder av intressant...
Läs mer
-
Debatt 4/2005
Kim Peter Johansson, Mikael Reuter
Så vi behöver inte förstå varandra då?
Ett bidrag till insikten om behovet av språkvård
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2005
Rumskompis
Fråga: Jag undervisar för närvarande i svenska för finskspråkiga och en intressant fråga dök upp när vi diskuterade skillnader mellan finskan och svenskan, bl.a. sambo och särbo och de finska motsvarigheterna....
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2005
Bankoktroj
Fråga: Vad betyder bankoktroj och varifrån kommer det märkliga ordet? Svar: En bankoktroj eller en oktroj är ett tillstånd att bedriva bank- eller fondbörsverksamhet. Ordet oktroj har funnits i svenskan...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2005
American Express-kort
Fråga: Jag har sett varianterna ”American Express kort” utan bindestreck, ”American Express-kort” med bindestreck och ”American Express -kort” med bindestreck och mellanrum före bindestrecket. Vilket...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2005
Handling eller dokument?
Fråga: Vad är det för skillnad mellan handling och dokument? Svar: Det förefaller som om dokument var det allmännare och mer övergripande ordet av de två. Terminologicentrum TNC har föreslagit följande...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2005
Inskolning
Fråga: Hur ska vi bäst översätta ordet perehdyttämiskoulutus ? Svar: Ett lämpligt ord för perehdyttämiskoulutus är introduktionsutbildning eller bara introduktion. Också ordet inskolning används en hel del....
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2005
Byafester och höstmarknader
Fråga: Vad heter perinnetapahtuma på svenska? På finska omfattar ordet allt från byafester och lokala marknader till första maj-firande. Finns det något motsvarande ord på svenska överhuvudtaget? Svar: Ordet...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2005
Halvtionyheterna
Fråga: I Radio Vega Åbolands sändningar talar några av redaktörerna om ”halvtie-nyheterna”. Mitt öra säger att det här är influens från finskan och att det heter ”halv tians nyheter” eller ”nyheterna halv...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2005
Till eller tills?
Fråga: Jag har en längre tid retat upp mig på användningen av ”till(s) på”, exempelvis: ”Till på fredag kommer ett lågtryck in över landet.” eller ”Det här ska vara klart tills på tisdag.” Är det faktiskt helt...
Läs mer
I denna tidskrift: 4/2005
-
Kreativt och välanpassat språkbruk i nya medier
Artikel -
Från översättningsminne till översättningsintelligens
Artikel -
"Ingen pratar svenska här" – om svenskan på språköarna
Artikel -
Sverigefinska språknämnden 30 år
Noterat -
Spara det finlandssvenska talet
Artikel -
Ytterligare en finlandism?
Artikel -
Visst är hon längre än mig
Aktuell litteratur -
Idiom och ordspråk med djur
Aktuell litteratur -
Från korrektur till språkansvar
Aktuell litteratur -
Arbetsmarknadsord
Aktuell litteratur -
Ny grekisk ordbok
Aktuell litteratur -
Namnsdagsalmanacka
Aktuell litteratur -
Så vi behöver inte förstå varandra då?
Debatt -
Rumskompis
Språkfrågor -
Bankoktroj
Språkfrågor -
American Express-kort
Språkfrågor -
Handling eller dokument?
Språkfrågor -
Inskolning
Språkfrågor -
Byafester och höstmarknader
Språkfrågor -
Halvtionyheterna
Språkfrågor -
Till eller tills?
Språkfrågor