Hoppa till innehåll

4_2005 - Språkbruk

Artikel 4/2005

Ylva Hård af Segerstad

Kreativt och välanpassat språkbruk i nya medier

E-post, chatt och textmeddelanden utarmar språket menar vissa. Ylva Hård af Segerstad menar att det är precis tvärtom. Att till exempel skriva textmeddelanden på ett begränsat utrymme gör oss kreativa. Vi anpassar oss efter respektive medium enligt de förutsättningar som ges.

Läs mer
Artikel 4/2005

Mickel Grönroos

Från översättningsminne till översättningsintelligens

Datorn kommer att revolutionera översättningsarbetet. Detta har man påstått i över 60 år. Men fortfarande lämpar sig automatisk maskinöversättning endast för texter ur väl avgränsade domäner och ett översättningsminne är bara till nytta om texten som ska översättas motsvarar tidigare översatt text. Är datorn inte översättarens bäste vän trots allt? Artikeln bygger på ett anförande om datorstödd översättning som Mickel Grönroos höll på det svensk-finska översättarseminariet i Vasa i september 2005.

Läs mer
Artikel 4/2005

Sofie Henricson

"Ingen pratar svenska här" – om svenskan på språköarna

I några av Finlands helfinska städer bor små grupper av finlandssvenskar. På dessa språköar finns det även svenska skolor. Hur svenska är finlandssvenskarna på dessa orter? Hur syns den språkliga bakgrunden och miljön i det faktiska språkbruket? Sofie Henricson diskuterar här svenskan på språköarna. I artikeln behandlar hon svenska språket på språkön Kotka genom att diskutera några frågeställningar ur sin avhandling pro gradu ”Ingen pratar svenska här” En undersökning om språkbakgrund och språkanvändning bland svenska ungdomar i Kotka. I sin påbörjade doktorsavhandling kommer Sofie Henricson att fortsätta studiet av svenskan på språköarna.

Läs mer
Noterat 4/2005

Sverigefinska språknämnden 30 år

Sverigefinska språknämnden firade den 14 oktober sitt 30-årsjubileum. Det trettionde året blir också nämndens sista: nästa sommar uppgår Sverigefinska språknämnden tillsammans med bl.a. Svenska...

Läs mer
Artikel 4/2005

Pia Westerberg

Spara det finlandssvenska talet

Svenska litteratursällskapet i Finland har sedan 1800-talet genom både uppteckningar och bandinspelningar samlat in rikligt med språkligt material från hela Svenskfinland. Projektet Spara det finlandssvenska talet är ändå det största enskilda projektet i sitt slag.

Läs mer
Artikel 4/2005

Kjell Weimer

Ytterligare en finlandism?

Har Kjell Weimer upptäckt en ny finlandism? Här redogör han för sina iakttagelser beträffande användningen av ordet ytterligare i finlandssvenskan. Artikeln bygger på det föredrag Kjell Weimer höll på konferensen Svenskan i Finland i Jyväskylä i våras.

Läs mer
Aktuell litteratur 4/2005

Lars Hedman

Visst är hon längre än mig

Vi språkbrukare, inte minst vi journalister, lyfter ofta pekfingret för att markera ”så heter det verkligen inte”. Vi kan påstå att det heter ”ta i betraktande”, ”före morgonen” och ”längre än jag” och att allt annat...

Läs mer
Aktuell litteratur 4/2005

Urban Östberg

Idiom och ordspråk med djur

Spela apa, ha en räv bakom örat och vara som hund och katt är alla exempel på uttryck som innehåller namn på olika slags djur. En sammanfattande benämning för de flesta av dem är idiom, fasta fraser...

Läs mer
Aktuell litteratur 4/2005

Maria Lindh-Garreau

Från korrektur till språkansvar

Det finns ett litet rum, knappt större än ett skåp, på Åbo Underrättelser. Det är ett slags bur med fönster mot redaktionen, en centralt belägen men ändå avskild plats. Korrektur står det ovanför. Det...

Läs mer
Aktuell litteratur 4/2005

Pia Westerberg

Arbetsmarknadsord

En ny arbetsmarknadsordlista har kommit ut. Ordlistan, som utarbetats i samarbete mellan Finansministeriet och Statsrådets kansli, innehåller omkring 370 begrepp som hänför sig till statens arbetsgivar-...

Läs mer
Aktuell litteratur 4/2005

Pia Westerberg

Ny grekisk ordbok

Norstedts ordboksserie har nu kompletterats med en nygrekisk-svensk-nygrekisk ordbok. Ordboken är efterlängtad, eftersom det är rätt länge sedan det gavs ut en grekisk ordbok senast. Både skrivsätt och...

Läs mer
Aktuell litteratur 4/2005

Pia Westerberg

Namnsdagsalmanacka

Vår universitetsalmanacka är unik i världen med sina fyra namnlängder (dvs. de finska, svenska, samiska och ortodoxa namnlängderna). Årets universitetsalmanacka innehåller som vanligt mängder av intressant...

Läs mer
Debatt 4/2005

Kim Peter Johansson, Mikael Reuter

Så vi behöver inte förstå varandra då?

Ett bidrag till insikten om behovet av språkvård

Läs mer
Språkfrågor 4/2005

Rumskompis

Fråga : Jag undervisar för närvarande i svenska för finskspråkiga och en intressant fråga dök upp när vi diskuterade skillnader mellan finskan och svenskan, bl.a. sambo och särbo och de finska...

Läs mer
Språkfrågor 4/2005

Bankoktroj

Fråga: Vad betyder bankoktroj och varifrån kommer det märkliga ordet? Svar: En bankoktroj eller en oktroj är ett tillstånd att bedriva bank- eller fondbörsverksamhet. Ordet oktroj ...

Läs mer
Språkfrågor 4/2005

American Express-kort

Fråga: Jag har sett varianterna ”American Express kort” utan bindestreck, ”American Express-kort” med bindestreck och ”American Express -kort” med bindestreck och mellanrum före bindestrecket....

Läs mer
Språkfrågor 4/2005

Handling eller dokument?

Fråga: Vad är det för skillnad mellan handling och dokument ? Svar: Det förefaller som om dokument var det allmännare och mer övergripande ordet av de två. Terminologicentrum TNC har...

Läs mer
Språkfrågor 4/2005

Inskolning

Fråga: Hur ska vi bäst översätta ordet perehdyttämiskoulutus ? Svar: Ett lämpligt ord för perehdyttämiskoulutus är introduktionsutbildning eller bara introduktion . Också ordet ...

Läs mer
Språkfrågor 4/2005

Byafester och höstmarknader

Fråga : Vad heter perinnetapahtuma på svenska? På finska omfattar ordet allt från byafester och lokala marknader till första maj-firande. Finns det något motsvarande ord på svenska överhuvudtaget? ...

Läs mer
Språkfrågor 4/2005

Halvtionyheterna

Fråga : I Radio Vega Åbolands sändningar talar några av redaktörerna om ”halvtie-nyheterna”. Mitt öra säger att det här är influens från finskan och att det heter ”halv tians nyheter” eller...

Läs mer
Språkfrågor 4/2005

Till eller tills?

Fråga : Jag har en längre tid retat upp mig på användningen av ”till(s) på”, exempelvis: ”Till på fredag kommer ett lågtryck in över landet.” eller ”Det här ska vara klart tills på tisdag.” Är det...

Läs mer

I denna tidskrift: 4/2005

4_2005