4_2007 - Språkbruk
Språkbruk 4/2007
-
Artikel 4/2007
Lena Jolkkonen
Terminologi och fackspråk i fokus
Terminologicentralen TSK är specialiserad på terminologiarbete och fackspråk. En del av Språkbruks läsare känner väl till centralen och dess verksamhet, men för alla dem som inte gör det, är det på sin plats att presentera Terminologicentralen.
Läs mer
-
Artikel 4/2007
Mårten Westö
Stockfors-Helsingholm tur och retur – finlandssvensken som brobyggare
Författaren och översättaren Mårten Westö pendlar flitigt mellan städerna Stockfors och Helsingholm. Här redogör han för var orterna ligger på hans språkliga karta. Artikeln är en förkortad version av ett föredrag hållet vid det svensk-finska översättarseminariet på Haiko gård i september.
Läs mer
-
Artikel 4/2007
Maria Vidberg
Urbana ortnamn i fokus
Korvhuset i Helsingfors, Konservburken i Åbo och Kärlekstallen i Nykarleby är alla belysande exempel på ett urbant namnförråd. Maria Vidberg, namnforskare på Focis, presenterar Svenska litteratursällskapets projekt Namnen i våra städer.
Läs mer
-
Artikel 4/2007
Lisa Södergård
Modern eller mossig? Hugo Bergroths Finlandssvenska 90 år
Hur står det till med svenskan i Finland? Vad har hänt sedan Hugo Bergroth skrev boken Finlandssvenska år 1917? Är samma problem fortfarande aktuella eller har något förändrats? Vilka utmaningar står språkvårdarna inför i dag? Det här är några av de frågor som diskuterades under det seminarium som arrangerades 23 november med anledning av att det är 90 år sedan Hugo Bergroths Finlandssvenska kom ut. Arrangörer var Svenska litteratursällskapet, Hugo Bergroth-sällskapet och Svenska språknämnden i Finland.
Läs mer
-
Artikel 4/2007
Jannika Lassus
Information på vars och ens eget språk?
Enligt lag ska alla myndigheter i Finland betjäna svenskspråkiga medborgare på både svenska och finska. I praktiken innebär detta att var och en ska få tillgång till information på svenska eller finska. I Sverige är en språklag under arbete och utredningen ska vara klar vid årsskiftet. I denna artikel utreds på vilka språk och hur lättillgängligt socialförsäkring sinstitutionerna FPA och Försäkringskassan informerar om bidrag på internet. Jannika Lassus skriver på en doktorsavhandling om svenska socialförsäkringsbroschyrer till barnfamiljer.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2007
Johan Schalin
Röster från språkstriden ‑ gamla ortnamn begeistrar
Varje minoritet har behov av symboler och berättelser om sin härkomst för att framhäva sin identitet. På allt sådant lider finlandssvenskarna kronisk brist. Våra skolor undervisar ingående om språkmajoritetens...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2007
Urban Östberg
Ny underhållande etymologisk ordbok
Vad finns det för likhet mellan ord som yoghurt, amok, sjå och hyvens? Jo, det är ord med en ganska avvikande stavning i svenskan och man kan nog misstänka att de (möjligen med undantag för sjå) inte tillhör...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2007
Daniela Floman
Vett och etikett i språket
När Lars Melins språkvårdsbok från 1998 kommer ut i ett redigerat nytryck signalerar pärmen genast att landets språkbrukare måste börja rätta in sig i ledet. Titeln Vett och etikett i språket, som i den förra...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2007
Nytt ortnamnslexikon
Forskningscentralen för de inhemska språken har i samarbete med Kartcentralen gett ut ortnamnslexikonet Suomalainen paikannimikirja. Lexikonet innehåller över 4 800 uppslagsord. Det innehåller artiklar om...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2007
Ny stor svensk-finsk ordbok
Stora svensk-finska ordboken har utkommit. Det är redan tjugo år sedan Göran Karlssons Stora svensk-finska ordboken utkom, men den ordboken saknar naturligtvis det allra nyaste svenska och finska ordförrådet....
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2007
Reuters rutor 3
Den tredje volymen av Reuters rutor har utkommit under rubriken ”Reuters Rutor 3 – Språkspalter om ord och ordanvändning” och innehåller ett urval nya rutor som publicerats i Hufvudstadsbladet sedan 1996. ...
Läs mer
-
Noterat 4/2007
Caroline Sandström
Text och tal i offentligheten
Föreningen för nordisk filologi firade sitt 75-årsjubileum med ett jubileumssymposium den 19 oktober. Symposiet hade som tema ”Text och tal i offentligheten”. Jan Svensson inledde med att tala under rubriken...
Läs mer
-
Noterat 4/2007
Ny föreståndare för Focis svenska avdelning
Från och med årsskiftet får svenska avdelningen en ny chef. Mikael Reuter går i pension i september 2008, men kommer redan vid årsskiftet att överlåta föreståndarskapet åt forskaren Nina Martola. Nina Martola...
Läs mer
-
Noterat 4/2007
Medicinsk ordlista
Under 1990-talet ingick två finsk-svenska ordlistor i Språkbruk som tog upp ord inom hälsovård och medicin. Ordlistorna har nu reviderats och uppdaterats av medicinska språkgruppen, och kommer under januari...
Läs mer
-
Noterat 4/2007
Konferens om normering i Norge
Den 13 november arrangerades en språknormeringskonferens i Kristiansand i Norge. Temat för konferensen var Behov eller trang for å normere? (på svenska närmast ’Behov eller lust att normera?’) På konferensen...
Läs mer
-
Noterat 4/2007
Information om danska språket
Dansk Sprognævn och Det Danske Sprog- og Litteraturselskab öppnade nyligen en ny webbplats med en mängd information om det danska språket. På www.sproget.dk finns bland annat skrivregler, elektroniska...
Läs mer
-
Noterat 4/2007
Språkbruksenkäten
Språkbruk utförde sommaren 2007 en enkät där vi bland annat frågade vad våra läsare vill ha mer av i tidningen. Kring 40 läsare besvarade enkäten. 73,7 % av läsarna vill ha mer språkfrågor, och drygt 60 % vill...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2007
Outsiderkonst
Fråga: Hur ska jag översätta den finska förkortningen ITE-taide till svenska? ITE står för itse tehty elämä, dvs. ungefär ”gör-det-själv-liv”. Svar: Det verkar som om den svenska motsvarigheten till ITE-taide...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2007
Chefsdirigenten John Storgårds
Fråga: Jag har redan tidigare funderat på om det heter chefdirigent, chefsdirigent eller överkapellmästare. När frågan nu åter har aktualiserats genom John Storgårds utnämning tänkte jag på allvar försöka reda...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2007
Kund, klient eller patient?
Fråga: Jag har förstått att man inom social-, hälso- och sjukvården bör använda klient för finskans asiakas. Nu har vi fått vi en lång översättning av ett program som är avsett som redskap för screening av...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2007
Bära på ryggen
Fråga: Jag skulle vilja veta vad ”reppuselkä” kallas på svenska. Jag ställde frågan på det finlandssvenska diskussionsforumet mammapappa.com för en tid sedan och fick en massa dialektala svar, t.ex. kassomback,...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2007
Medarbetarkompetens
Fråga: I finska språket har vi ett nytt ord alaistaidot som syftar på en arbetstagares förmåga att samarbeta med förmannen så att han eller hon kan acceptera ledarskapet och arbeta professionellt, och till och...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2007
Flaggning på halv stång
Fråga: Kan vi använda ordet sorgflaggning i tidningstext? Svar: Vi rekommenderar en viss försiktighet med att använda sorgflaggning. Redan nu används det mycket mera här hos oss än i Sverige på grund av att...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2007
Intervallen eller intervallet?
Fråga: Jag har förstått att ordet intervall kan böjas både intervallet och intervallen i bestämd form singularis. Har jag rätt? Finns det någon betydelseskillnad mellan t-formen och n-formen? Svar: Du har...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2007
Registrerad förening
Fråga: Förkortningen för registrerad förening tycks skrivas på flera olika sätt: rf, r.f., rf. Finns det någon rekommendation om skrivsättet? Svar: Vi rekommenderar att rf skrivs utan punkter (och utan...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2007
Arbetad tid
Fråga: Hur är det bäst att översätta uttrycket tehty työaika som kan förekomma t.ex. på lönebesked? Svar: Tehty työaika motsvaras av arbetad tid. I analogi med detta motsvaras tehty työtunti av arbetad timme.
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2007
Banner
Fråga: Hur böjs ordet banner på svenska? Svar: Banner är ett engelskt lånord som enligt Svenska Akademiens ordlista betyder ’(reklam)skylt på hemsida på nätet’. Svenska datatermgruppen rekommenderar att vi i...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2007
Lampaska huset
Fråga: I vilken form ska vi skriva namnet på en byggnad som ska namnges efter en person med efternamnet Lampa – Lampas hus, Lampska huset, eller Lampaska huset? Svar: Ett hus som uppkallas efter en person med...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2007
Amok
Fråga: Hur uttalas ordet amok? Svar: Ordet amok är av malajiskt ursprung och uttalas amåkk, med betoning på andra stavelsen. Det syftar på ett tillstånd där en person försöker döda eller allvarligt skada alla...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2007
Tiina Pitkäjärvi
Hjälpande hundar
Människans bästa vän kan vara utbildad för speciella ändamål och har då vanligtvis också ett namn för detta. Som bekant kallas hundar som används av synskadade ledarhundar. Det finns också servicehundar som...
Läs mer
I denna tidskrift: 4/2007
-
Terminologi och fackspråk i fokus
Artikel -
Stockfors-Helsingholm tur och retur – finlandssvensken som brobyggare
Artikel -
Urbana ortnamn i fokus
Artikel -
Modern eller mossig? Hugo Bergroths Finlandssvenska 90 år
Artikel -
Information på vars och ens eget språk?
Artikel -
Röster från språkstriden ‑ gamla ortnamn begeistrar
Aktuell litteratur -
Ny underhållande etymologisk ordbok
Aktuell litteratur -
Vett och etikett i språket
Aktuell litteratur -
Nytt ortnamnslexikon
Aktuell litteratur -
Ny stor svensk-finsk ordbok
Aktuell litteratur -
Reuters rutor 3
Aktuell litteratur -
Text och tal i offentligheten
Noterat -
Ny föreståndare för Focis svenska avdelning
Noterat -
Medicinsk ordlista
Noterat -
Konferens om normering i Norge
Noterat -
Information om danska språket
Noterat -
Språkbruksenkäten
Noterat -
Outsiderkonst
Språkfrågor -
Chefsdirigenten John Storgårds
Språkfrågor -
Kund, klient eller patient?
Språkfrågor -
Bära på ryggen
Språkfrågor -
Medarbetarkompetens
Språkfrågor -
Flaggning på halv stång
Språkfrågor -
Intervallen eller intervallet?
Språkfrågor -
Registrerad förening
Språkfrågor -
Arbetad tid
Språkfrågor -
Banner
Språkfrågor -
Lampaska huset
Språkfrågor -
Amok
Språkfrågor -
Hjälpande hundar
Språkfrågor