4_2010 - Språkbruk
Språkbruk 4/2010
-
Artikel 4/2010
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Språkval på Facebook är temat för en artikel av Lotta Collin i detta nummer. Artikeln baserar sig till en stor del på en fråga Språkbrukredaktionen skickade ut till våra vänner på Facebook för några månader...
Läs mer
-
Artikel 4/2010
Sture Berg, Sven-Göran Malmgren
Varför travintresse ska ut och fotbollsintresse in Urvalsprinciper för nästa SAOL
Vilka ord får komma med i Svenska Akademiens ordlista och varför? En ny upplaga av ordboken är under arbete, och redaktörerna Sture Berg och Sven Göran Malmgren berättar här om principerna för urvalet.
Läs mer
-
Artikel 4/2010
Annika Bergström
Heta känslor i ett kyligt landskap Om svenska temperaturadjektiv i konkret och utvidgad användning
Det svenska valet 2010 är nyligen över. Under valrörelsen har känslorna svallat heta och de politiker som förmått hålla huvudet kallt i en het debatt när de attackerats av politiska motståndare, men ändå lyckats framstå som känslomässigt varma och medkännande mot medborgarna, har ansetts stå som segrare på den politiska prispallen i media dagen efter. Politiker som inte stått pall för trycket har istället riskerat att bli iskalla kandidater i striden om makten i det svenska samhället.
Läs mer
-
Artikel 4/2010
Lotta Collin
Språkval i statusuppdateringar på Facebook
Vilka språk använder vi i vår kommunikation på Facebook och varför? Lotta Collin berättar om vilka stategier vi väljer.
Läs mer
-
Artikel 4/2010
Marita Härmälä, Maija Lappalainen, Mirja Tarnainen
Språkfärdighet som väg till det finska samhället
Att använda språket i kommunikativa situationer i vardagen är ett effektivt och naturligt sätt att lära sig ett nytt språk. I artikeln diskuterar författarna begreppet språkfärdighet och dess betydelse i de svensktalande invandrarnas vardag.
Läs mer
-
Krönikan 4/2010
Andrea Reuter
Unglaublich wunderbar!
Häromveckan var jag på en hemmafest på Södermalm i Stockholm. Gästerna bestod av ungefär 20 personer i trettioårsåldern, de flesta med jobb inom reklam, foto och kultur och med en bostadsadress på Södermalm eller...
Läs mer
-
Artikel 4/2010
Eva Orava
Tillgänglig information som målsättning
Låt oss tänka på begreppet tillgänglighet. Vad gör att t.ex. myndighetsinformation kan klassas som tillgänglig? Att den finns i någon slags form på internet? Att ”de flesta” har möjlighet att ta till sig den? Nej, då är nog kraven väldigt lågt ställda. Med vilka olika mätare borde vi då egentligen bedöma tillgängligheten?
Läs mer
-
Noterat 4/2010
Charlotta af Hällström-Reijonen, Eva Orava
Gränsen mellan myndighetsinformation och reklam suddas ut
Kan vi medborgare lita på att informationen vi får är objektiv? Och vad är det för skillnad mellan samhällsinformation och marknadsföring? Claes Ohlsson från Göteborgs universitet och Jannika Lassus från Hanken...
Läs mer
-
Noterat 4/2010
Eivor Sommardahl
Kommuner vill tala klarspråk
Klarspråkskampanjer och klarspråksarbete ligger i tiden just nu, både ute i världen och hemma i Finland. Här hos oss kan vi bl.a. notera att Forskningscentralen för de inhemska språken tillsammans med...
Läs mer
-
Noterat 4/2010
Skoltsamiska som text och ljudupptagning
Vid Forskningscentralen för de inhemska språken bedrivs ett projekt kring skoltsamiskan, som i dagsläget är ett hotat språk. Skoltsamiska talas i allt färre sammanhang, och många skolter väljer i dag att tala...
Läs mer
-
Noterat 4/2010
Ordkonst – ny bok och webbplats
Den nya boken Ordkonst – alla har fantasi är en bok som myllrar av ordkonst och inspirerande övningar, som får barn och unga att hitta fantasi i vardagen i det som skrivs, berättas och skapas. Boken innehåller över...
Läs mer
-
Noterat 4/2010
Susan Sontag-stiftelsen premierar Diktoniusöversättare
Bara tre procent av den litteratur som säljs i USA är översatt från andra språk. För den läsande publiken innebär detta ett stort kulturellt svinn, något som Susan Sontag-stiftelsen i New York vill ändra på...
Läs mer
-
Noterat 4/2010
EU:s översättningstävling för unga översättare
Tisdagen den 23 november fick 13 finska skolor delta i Europeiska kommissionens översättningstävling för unga översättare, Juvenes Translatores. Skolorna ligger i Helsingfors, Joensuu, Kemijärvi, Kittilä,...
Läs mer
-
Noterat 4/2010
Flerspråkigheten har fördelar för företagen
Uppskattningsvis 11 % av småföretagen i EU har gått miste om affärer på grund av bristande språkkunskaper. Kostnaderna för de uteblivna affärerna kan uppgå till miljontals euro. Dessutom kan många...
Läs mer
-
Noterat 4/2010
Fler universitetskurser för översättare?
EU-kommissionen har inlett en kampanj för att uppmuntra fler europeiska universitet att anordna specialiserade kurser för studerande som vill bli översättare. Som ett led i detta utvidgar kommissionen det s.k....
Läs mer
-
Minoritetsspråk i Europa 4/2010
Sarah Kvarnström
Katalanska
Språkbruks serie om minoritetsspråk fortsätter. I förra numret handlade det om frisiskan. Den här gången presenteras katalanska.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2010
Nina Martola
Bonniers ordbok i ny upplaga
Bonniers svenska ordbok. Bonnier Fakta 2010. 809 sidor. För den som har behov av enspråkiga svenska ordböcker är situation tämligen ljus. Det finns ordböcker av olika typ och omfång. (Titta på våra kortfattade...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2010
Peter Slotte
Praktverk om språk i Sverige – inte bara svenska och inte bara Sverige
Sveriges Nationalatlas. Språken i Sverige. Red. Östen Dahl och Lars-Erik Edlund. Norstedts Förlagsgrupp AB. Stockholm u.å. 176 sidor. Nationella atlasverk brukar behandla ett lands naturförhållanden, bebyggelse,...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2010
Robin Valtiala
Äntligen på portugisiska
Norstedts portugisisk-svenska ordbok (55 000 ord och fraser). Sammanställd av Alexandre Fernandes. Norstedts 2010. 856 sidor. Under de år jag undervisade i portugisiska bestod den genomgående frustrationen för alla...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2010
Leif Höckerstedt
Dagens sociolingvistik: Mer om flerspråkighet
Catrin Norrby & Gisela Håkansson : Introduktion till sociolingvistik. Norstedts 2010. 389 sidor. Man öppnar en ny lärobok i sociolingvistik med en viss förväntan. På vilket sätt skiljer den sig från de...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2010
Susanne Bergström-Söderlund
Skogslexikon
Försök Til et Swenskt Skogs- och Jagt-Lexicon Af M.H. Brummer. 159 sidor. Svenskt Skogslexikon uppstäldt af Axel Cnattingius. 224 sidor. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Föreningen Skogen har detta år...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2010
Caroline Sandström
Prosodisk frasering av spontant tal
Eija Aho: Spontaanin puheen prosodinen jaksottelu. PIC Monographs 2010, Helsingin yliopisto. I början av höstterminen 2010 framlade Eija Aho en avhandling om prosodin i svenska och finska talade varieteter i Finland...
Läs mer
-
Citat 4/2010
Citatet
”Man misstar sig om man tänker sig att en redaktör framför allt bekymrar sig om ett vårdat språk eller språklig elegans. Det går djupare än så. En god, avspänd stil är ett resultat av en kamp med språket, inte...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2010
Samarbetspartner
Fråga: Heter det samarbetspart eller samarbetspartner? Jag har sett båda användas. Det korrekta ordet är samarbetspartner. Det är det ord som finns upptaget i Svenska Akademiens ordlista. Men du har rätt i...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2010
Parkoura
Fråga: Kan man bilda ett verb parkoura till substantivet parkour? Parkour är en sport som oftast utövas i stadsmiljö och som innebär att man forcerar hinder som murar och husfasader genom att löpa, hoppa,...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2010
Vässa pennor
Fråga: Vässar man pennor eller vässer man pennor? Man vässar pennor. Vässa böjs svagt liksom stressa, pressa, mässa osv. Det blir alltså vässa, vässar, vässade, vässat. Det verkar som om vi i Finland har en...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2010
Jubileet
Fråga: Ska den bestämda formen jubileet skrivas med eller utan accent? Principen är att om grundformen skrivs utan accent ska inte heller böjningsformerna skrivas med accent....
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2010
Accent vid stor bokstav
Fråga: Ska accent sättas ut när ord skrivs med stora bokstäver (IDÉER eller IDEER)? Ja, accenter och andra diakritiska tecken sätts ut också vid stor bokstav: IDÉER, AÏDA, CRÊPE.
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2010
Halvannan
Fråga: Är halvannan en finlandism? Nej, halvannan är inte en finlandism. Ordet finns både i Svenska Akademiens ordlista och i Svenskordbok. Det betyder ’en och en halv’ och används särskilt i tidsuttryck,...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2010
Tänkesätt eller tankesätt?
Fråga: Heter det tänkesätt eller tankesätt, eller kan båda användas och betyder de i så fall samma sak? Tänkesätt och tankesätt har samma betydelse. Båda finns upptagna i den nyaste upplagan av Svenska...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2010
Hur räknar man våningar?
Fråga: Betyder fem trappor upp ’på femte våningen’ eller ’på sjätte våningen’? Fem trappor upp betyder ’på sjätte våningen’.
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2010
Mandatperiodsskifte
Fråga: Ska det heta mandatperiodsskifte eller mandatperiodskifte, alltså med ett eller två s? Enligt reglerna för sammansättningar sätts ett extra s in i sammansättningsfogen om förledet i sig är ett...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2010
Policy
Fråga: Kan policy betraktas som ett svenskt ord? Policy kan sägas vara ett svenskt ord såtillvida att det tas upp i Svenska Akademiens ordlista. Ordet är ändå så främmande att det finns med på Språkrådets...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2010
Svenskt ord för wizard
Fråga: Finns det ett svenskt ord som motsvarar velho eller wizard, dvs. ett datorprogram som steg för steg visar användaren hur han eller hon ska göra? Svenska datatermgruppen rekommenderar guide eller...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2010
Hjälpverbet har
Fråga: Jag har lagt märke till att det i Finland är vanligt att utelämna hjälpverbet har i bisatser. Ex.: ... som drabbat den försäkrade. En tidigare sverigesvensk kollega påstod att utelämnandet innebär att...
Läs mer
I denna tidskrift: 4/2010
-
Ledare
Artikel -
Varför travintresse ska ut och fotbollsintresse in
Artikel -
Heta känslor i ett kyligt landskap
Artikel -
Språkval i statusuppdateringar på Facebook
Artikel -
Språkfärdighet som väg till det finska samhället
Artikel -
Unglaublich wunderbar!
Krönikan -
Tillgänglig information som målsättning
Artikel -
Gränsen mellan myndighetsinformation och reklam suddas ut
Noterat -
Kommuner vill tala klarspråk
Noterat -
Skoltsamiska som text och ljudupptagning
Noterat -
Ordkonst – ny bok och webbplats
Noterat -
Susan Sontag-stiftelsen premierar Diktoniusöversättare
Noterat -
EU:s översättningstävling för unga översättare
Noterat -
Flerspråkigheten har fördelar för företagen
Noterat -
Fler universitetskurser för översättare?
Noterat -
Katalanska
Minoritetsspråk i Europa -
Bonniers ordbok i ny upplaga
Aktuell litteratur -
Praktverk om språk i Sverige – inte bara svenska och inte bara Sverige
Aktuell litteratur -
Äntligen på portugisiska
Aktuell litteratur -
Dagens sociolingvistik: Mer om flerspråkighet
Aktuell litteratur -
Skogslexikon
Aktuell litteratur -
Prosodisk frasering av spontant tal
Aktuell litteratur -
Citatet
Citat -
Samarbetspartner
Språkfrågor -
Parkoura
Språkfrågor -
Vässa pennor
Språkfrågor -
Jubileet
Språkfrågor -
Accent vid stor bokstav
Språkfrågor -
Halvannan
Språkfrågor -
Tänkesätt eller tankesätt?
Språkfrågor -
Hur räknar man våningar?
Språkfrågor -
Mandatperiodsskifte
Språkfrågor -
Policy
Språkfrågor -
Svenskt ord för wizard
Språkfrågor -
Hjälpverbet har
Språkfrågor