4_2011 - Språkbruk

Artikel 4/2011

Charlotta af Hällström-Reijonen

Ledare

I diskussionen om tvåspråkiga skolor har det visat sig att den finska majoritetsbefolkningen är mer positivt inställd till svenskan än vad vulgärdebatten har gett sken av. Det ska vi vara glada för. Utan att...

Läs mer

Artikel 4/2011

Charlotta af Hällström-Reijonen

Från informationsblad till fyllig matkasse – Språkbruk 30 år

I år är det 30 år sedan Språkbruk utkom första gången. Då, 1981, hade Forskningscentralen för de inhemska språken existerat i 5 år, och språkvårdarna hade hunnit bli två till antalet: Mikael Reuter och Helena Solstrand.

Läs mer

Artikel 4/2011

Magnus Merkel, Henrik Nilsson

Term-O-Stat – fyra steg för terminologiarbete på svenska myndigheter

I den svenska språklagen från 2009 finns en särskild paragraf om svensk terminologi. Henrik Nilsson och Magnus Merkel redogör för hur denna paragraf kan konkretiseras.

Läs mer

Artikel 4/2011

Sonja Vidjeskog

Mottagaranpassa juridiskt språk – lättare sagt än gjort

En klarspråkskonferens med temat juridiskt språk hölls i Reykjavik 11–12 oktober. Ett hundratal jurister och språkvetare deltog i konferensen, som var den sjätte nordiska klarspråkskonferensen. Återkommande teman i många föredrag var frågor kring mottagaranpassning.

Läs mer

Artikel 4/2011

Monica Äikäs

Tema och rema i översatt text

Monica Äikäs ger exempel på hur brister i informationsföljden kan påverka läsförståelsen i översatt text.

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2011

Nina Martola

Ny upplaga av Medicinsk miniordbok

Medicinsk miniordbok. Huvudförfattare: Bengt I Lindskog. Medförfattare Stefan Lindskog, Peter Nilsson-Ehrle, Peter Wahlberg. Stockholm: Norstedts 2011. Medicinsk miniordbok har kommit ut i sin sjunde upplaga. Första...

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2011

Robin Valtiala

Var blev de marginella språkfenomenen?

Enkel biljett? Från Sverige till Finland med kärlek, längtan och vemod. Red. Josefin Almer och Ylva Larsdotter. Söderströms, 2011. 151 sidor. "Så bra svenska du talar!”. En antologi om finlandssvenskars möten med...

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2011

Anna Maria Gustafsson

Språk i Norden 2011

Sprog i Norden 2011. Tema Nabosprogsundervisning og nordisk sprogrøgt. Nordisk Sprogkoordination. Dansk Sprognævn. 2011. 246 sidor. Årsskriften Språk i Norden, som ges ut av språknämnderna i Norden, har kommit ut...

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2011

Byarna i Esbo

Byarna i Esbo. Red. Kaija Mallat, Sami Suviranta & Reima T. A. Luoto. Esbo: Esbo stadsplaneringscentral, 2010 (boken är en översättning av Kylä-Espoo, 2008, med samma redaktörer). 176 sidor.Boken Byarna...

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2011

Anna Maria Gustafsson

Skriv som proffsen

Ann-Louise Forsström: Skriv som proffsen. Din guide till att skriva lättläst, begripligt och förtroendeingivande. Redaktionen. 2011. 223 sidor. Språkkonsulten Ann-Louise Forsströms bok Skriv som proffsen har...

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2011

Charlotta af Hällström-Reijonen

Språkliga konsekvensbedömningar och språkplanering

Linnéa Henriksson: En- eller tvåspråkiga lösningar. Om språkliga konsekvenser vid sammanslagningar. Magma pm 2 2011. Fritt tillgänglig på www.magma.fi.Språkplanering kan definieras som försök till medveten...

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2011

Svenskan i den finska skolan

Svenskan i den finska skolan och högre utbildningen: Om kunskaper och motivation genom olika utbildningsstadier. Red. Taina Juurakko-Paavola och Åsa Palviainen. HAMKin julkaisuja 11/2011. 104...

Läs mer

Artikel 4/2011

Nina Martola

Den finlandssvenska språkbanken och Korp

Den 17 oktober lanserades det nya korpussökgränssnitt Korp vid Språkbanken vid Göteborgs universitet. En stor del av Språkbankens korpusar har varit fritt tillgängliga på webben under åtskilliga år och är säkert bekanta för många av Språkbruks läsare.

Läs mer

Noterat 4/2011

Forskningscentralen blir institut

För närvarande är en ny lag om forskningscentralen under behandling i riksdagen. Lagen är avsedd att träda i kraft den 1.1.2012 och den ska ersätta den nu gällande lagen från 1976/1996. Rubriceringen är Lag om...

Läs mer

Noterat 4/2011

Anna Maria Gustafsson

Synlig politik − osynligt språk

Den 3−4 november 2011 hölls ett nordiskt seminarium med rubriken Synlig politik − osynligt språk på Hanaholmens kulturcentrum för Finland och Sverige i Esbo. Underrubriken för seminariet lydde ”Internationaliseringens...

Läs mer

Noterat 4/2011

Maria Vidberg

Namn i stadsmiljö

I november ordnades ett Norna-namnforskarsymposium på Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors (Norna = Nordiska samarbetskommittén för namnforskning). Symposiet arrangerades av...

Läs mer

Noterat 4/2011

Focis myndighetsspråkvårdare Aino Piehl fick fint pris

Specialforskaren och EU-språkvårdaren Aino Piehl från Forskningscentralen för de inhemska språken har tilldelats Akavas specialorganisationers pris Årets expert (fi. Vuoden osaaja). Aino Piehl får priset för...

Läs mer

Noterat 4/2011

Charlotta af Hällström-Reijonen, Anna Maria Gustafsson

Fyrverkeripjäser och rulltrappor i Vasa

Den 1–2 december ordnade Lingvacity i Vasa det internationella symposiet Language Planning – State of the art. På symposiet talade forskare och centrala aktörer inom området språkplanering om språksituationen i...

Läs mer

Noterat 4/2011

Hur böjs efternamn på finska?

Den som undrar hur man böjer namn som Louet, Järventaka, Kallis eller Biaudet i en finsk text kan nu hitta hjälp i en lista som getts ut på Forskningscentralen för de inhemska språken. Huvudprincipen är att...

Läs mer

Noterat 4/2011

JO föreslår att Focis ska höras i namnfrågor

JO Petri Jääskeläinen anser att namnfrågan är viktig för förvaltningen och central med tanke på de språkliga rättigheterna. Enligt grundlagen ska namnet på statliga myndigheter som utövar offentlig makt...

Läs mer

Noterat 4/2011

JO gillar inte Trafi och Carea

Myndigheter bör uppträda under sitt rätta namn. Det slår Justitieombudsmannen fast efter att ha fått klagomål över namnen Trafi (Trafiksäkerhetsverket) och Carea (Samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i...

Läs mer

Noterat 4/2011

Ny språkkonsultutbildning i Göteborg

Göteborgs universitet inleder hösten 2012 en språkkonsultutbildning. Språkkonsultutbildningar har tidigare funnits vid Stockholms universitet och Umeå universitet. Programmet är en treårig yrkesutbildning. De...

Läs mer

Noterat 4/2011

EU-artiklar som multimodala budskap

Den 15 oktober lade Johanna Koivisto fram sin avhandling EU-artiklar som multimodala budskap. Text och bild och begriplighet i rapporteringen om EU-utvidgningen i finska och svenska morgontidningar år 2002 och...

Läs mer

Noterat 4/2011

Svenskan behövs i näringslivet

Trots att engelskan dominerar inom internationella bolag spelar svenskan fortfarande en viktig roll inom Finlands näringsliv och särskilt i de många företag som lever på handel och samarbete med Sverige. Kunskaper i...

Läs mer

Noterat 4/2011

Innovativa lösningar belönas av Nordiska ministerrådet

Föreningarna Nordens Förbund och Snöball Film har tilldelats Nordiska ministerrådets pris för goda språkverktyg. Båda vinnarbidragen är innovativa webbplattformer som ska styrka barn och ungas språkförståelse i...

Läs mer

Noterat 4/2011

Döva barn utsatta i Danmark

Döva barn i Danmark är i en utsatt position. Enligt en rekommendation från Sundhedsstyrelsen (Kliniske retningslinjer for pædiatrisk cochlear implantation i Danmark, december 2010) bör habiliteringen av döva...

Läs mer

Noterat 4/2011

Gratis isländsk-skandinavisk ordbok öppnad

ISLEX är en gratis ordbok där isländska utgör källspråk och svenska, norskt bokmål, nynorska och danska utgör målspråk. ISLEX har tillkommit i samarbete mellan institutioner på Island, i Sverige, Norge och...

Läs mer

Noterat 4/2011

Två språkbadsdagis i Helsingfors nedläggningshotade

Intresset för tvåspråkiga skolor är stort i huvudstadsregionen. 51 procent av föräldrarna i huvudstadsregionen är redo att sätta sina barn i en tvåspråkig skola med undervisning på finska och svenska. Vad de...

Läs mer

Noterat 4/2011

Jågloe – en samisk kunskapslåda

I Sverige får 425 förskolor (motsv. dagis i Finland) i de samiska förvaltningskommunerna tillgång till ett nytt inspirationsmaterial. Kunskapslådan Jågloe, som ska främja kunskapen om samer, samisk kultur och...

Läs mer

Artikel 4/2011

Carola Ekrem

Valentindagen, vändagen eller alla hjärtans dag?

Språkbruk bad Carola Ekrem på Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv att redogöra för ursprunget till de svenskspråkiga varianterna av Valentine's day: Valentindagen, vändagen och alla hjärtans dag.

Läs mer

Artikel 4/2011

Sara Rönnqvist

Statusuppdateringen – vår tids memoarer?

”Det här kan jag skriva om på Facebook”, tänkte jag då jag blev påbajsad av en mås i somras. Inte, ”usch, vad äckligt”, utan ”yes, nu får jag till en bra statusuppdatering!”.

Läs mer

Artikel 4/2011

Kaffe med mjölk, tack!

I september frågade vi våra vänner på Facebook: Vad brukar du säga när du vill att den som serverar dig kaffe ska lämna plats för mjölk eller grädde, och alltså inte hälla koppen full? På finska talar man om...

Läs mer

Minoritetsspråk i Europa 4/2011

Jon Galán

Sardiska, friuliska och ladinska

Sardiska talas överallt på Sardinien, utom vid staden Alghero, där det talas katalanska. Totalt finns det ungefär en miljon personer som talar sardiska. Det är ett romanskt språk och ligger mycket närmare latinet än...

Läs mer

Artikel 4/2011

Monica Äikäs

Ska vi skriva sånt som dej, ren och säjer?

Om kortformer och vardagliga former i skrift Det finns många ord som har både en formell skriftspråklig form och en vardaglig talspråklig form. Eftersom språket ständigt utvecklas har en del av de...

Läs mer

Språkfrågor 4/2011

Monica Äikäs

Tuliainen

Fråga: Finns det någon svensk motsvarighet till finskans tuliainen? Finskans tuliainen hör till kategorin ord som ofta plockas fram som absolut exempel på att ”svenskan är så mycket fattigare än finskan”. Men att ett...

Läs mer

Språkfrågor 4/2011

Separat utställning

Fråga: Vad heter yksityisnäyttely på svenska?På svenska heter det separatutställning.

Läs mer

Språkfrågor 4/2011

Där borta eller därborta?

Fråga: Jag råkade upptäcka att Svenska Akademiens ordlista har den sammanskrivna formen därborta medan Svenska skrivregler rekommenderar tvåordsuttrycket där borta. Det finns säkert andra liknande fall. Vad ska...

Läs mer

Språkfrågor 4/2011

Mångfasetterad

Fråga: Ska det heta mångfasetterad med s eller mångfacetterad med c?Svenska Akademiens ordlista anger mångfasetterad med s som normalform. Mångfacetterad med c är en variant som rekommenderas i andra hand,...

Läs mer

Språkfrågor 4/2011

Nej tack, jag kör!

Fråga: Hur säger man på svenska när man tackar nej till alkohol för att man kör bil – alltså när man på finska säger Ei kiitos, olen autolla?På svenska kan man säga Nej tack, jag kör!

Läs mer

Språkfrågor 4/2011

Trafikljus eller trafiksignal?

Fråga: Är det någon skillnad på ett trafikljus och en trafiksignal?I vardagligt tal används trafikljus och trafiksignal säkert ofta synonymt, och trafikljus är vanligast i bruket. Strängt taget har orden dock...

Läs mer

Språkfrågor 4/2011

Kommunsammanslagning

Fråga: Vad heter det när kommuner slås ihop – kommunsammanslagning, kommunsamgång eller kommunfusion?Vi rekommenderar kommunsammanslagning. I Finland används också kommunsamgång och i synnerhet kommunfusion,...

Läs mer

Språkfrågor 4/2011

Pumpapaj

Fråga: Jag undrar varför alla dessa sammansättningar på pumpa-, som pumpasaft, pumpapaj osv. stör mig så mycket. Kan det vara så att de inte stämmer med hur man vanligtvis bildar sammansättningar med ord som...

Läs mer

Språkfrågor 4/2011

Patienttillfredsställelse

Fråga: Hur ska man översätta potilastyytyväisyys?På svenska används patienttillfredsställelse. Även patientnöjdhet används i någon mån.

Läs mer

Språkfrågor 4/2011

Raketforskning

Fråga: Uttrycket det är ingen raketforskning används rätt mycket som motsvarighet till engelskans no rocket science i betydelsen ’inte svårt att begripa’. Vore det inte bättre att använda en svensk motsvarighet...

Läs mer

Dialektfrågan 4/2011

Caroline Sandström

Verbet jorra i sydfinländska dialekter

Redaktionen för Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO) fick nyligen en fråga om ordet jorr i betydelsen struntprat. Frågeställaren med anknytning till Åboland ville veta om jorr fanns med i ordboken och hur det används i dialekterna.

Läs mer

4_2011 - Språkbruk

Språkbruk 4/2011

Ledare

Från informationsblad till fyllig matkasse – Språkbruk 30 år

Term-O-Stat – fyra steg för terminologiarbete på svenska myndigheter

Mottagaranpassa juridiskt språk – lättare sagt än gjort

Tema och rema i översatt text

Ny upplaga av Medicinsk miniordbok

Var blev de marginella språkfenomenen?

Språk i Norden 2011

Byarna i Esbo

Skriv som proffsen

Språkliga konsekvensbedömningar och språkplanering

Svenskan i den finska skolan

Den finlandssvenska språkbanken och Korp

Forskningscentralen blir institut

Synlig politik − osynligt språk

Namn i stadsmiljö

Focis myndighetsspråkvårdare Aino Piehl fick fint pris

Fyrverkeripjäser och rulltrappor i Vasa

Hur böjs efternamn på finska?

JO föreslår att Focis ska höras i namnfrågor

JO gillar inte Trafi och Carea

Ny språkkonsultutbildning i Göteborg

EU-artiklar som multimodala budskap

Svenskan behövs i näringslivet

Innovativa lösningar belönas av Nordiska ministerrådet

Döva barn utsatta i Danmark

Gratis isländsk-skandinavisk ordbok öppnad

Två språkbadsdagis i Helsingfors nedläggningshotade

Jågloe – en samisk kunskapslåda

Valentindagen, vändagen eller alla hjärtans dag?

Statusuppdateringen – vår tids memoarer?

Kaffe med mjölk, tack!

Sardiska, friuliska och ladinska

Ska vi skriva sånt som dej, ren och säjer?

Tuliainen

Separat utställning

Där borta eller därborta?

Mångfasetterad

Nej tack, jag kör!

Trafikljus eller trafiksignal?

Kommunsammanslagning

Pumpapaj

Patienttillfredsställelse

Raketforskning

Verbet jorra i sydfinländska dialekter

I denna tidskrift: 4/2011