4_2015 - Språkbruk

Ledare 4/2015

Pia Westerberg

Språkligt revirtänk

Inför årets sista nummer av Språkbruk går mina tankar till språkliga revir. Hur förhåller vi oss till engelska lånord, hur reagerar vi på olika ord och på hur de används? Ord kan såra och kränka och rubba vår uppfattning om språklig rättvisa.

Läs mer

Noterat 4/2015

Nina Martola

Den sverigefinska språkvården firade 40 år

Den sverigefinska språkvården fyller 40 år i år och Språkbruks systertidskrift Kieliviesti fyller 35. I anledning av detta ordnades det ett jubileumsseminarium på Finlandshuset i Stockholm den 6 november. ...

Läs mer

Noterat 4/2015

Logopedin vid ÅA fyllde tio år

I år är det tio år sedan den svenskspråkiga utbildningen för talterapeuter startade vid Åbo Akademi. Tioårsjubileet firades med ett seminarium i början av oktober. Åbo Akademi är det enda universitetet i...

Läs mer

Noterat 4/2015

Kjell Westös språk är njutbart

56 personer deltog i Språkbruks tävling på Helsingfors bokmässa. Tävlingsuppgiften löd: Nämn en författare med njutbart språk. Den mest populära författaren var Kjell Westö. Hans språk beskrevs bland annat som...

Läs mer

Noterat 4/2015

Språkinstitutet flyttar

I februari 2016 flyttar Språkinstitutet till Hagnäskajen i Hagnäs, Helsingfors. Institutets arkiv är stängda 23.12.2015–29.2.2016 på grund av flytten. Biblioteket är stängt 7.12.2015–29.2.2016. Kontakta...

Läs mer

Noterat 4/2015

Språkbruk blir mobilvänlig

Nu kan du läsa Språkbrukartiklar också på mobilen. Från och med 30 november har Språkbruks webbplats följsam design, vilket betyder att innehållet anpassar sig enligt den enhet du vill använda, dvs. dator,...

Läs mer

Noterat 4/2015

Citatet

”Jag kan inte tänka mig att skriva på något annat språk än mitt modersmål. Konst handlar om att veta hur man kan avvika från normen och det vet man bara på modersmålet. På tyska kan jag skriva korrekt, och det...

Läs mer

Noterat 4/2015

Bianca Holmberg

Olika skolämnen kräver olika språkstrategier

Svenska litteratursällskapet, Helsingfors universitet, Institutet för de inhemska språken och Utbildningsstyrelsen ordnade ett seminarium med temat Språket som verktyg för ämneslärare i november. De två...

Läs mer

Krönikan 4/2015

Marianne Backlén

Tjuge kroner

Efter kriget arbetade min mamma en sommar i Stockholm på Karolinska sjukhuset och njöt av livet i Sverige. Jag minns att hon i min barndom brukade imitera den ”sjungande” rikssvenskan. Att rikssvenskarna tycker att...

Läs mer

Artikel 4/2015

Marion Kwiatkowski

Freiburg har ett eget litet Skandinavien

I Freiburg kan den tysk som smittas av Bullerbysyndromet få utlopp för sin längtan till Skandinavien genom att läsa svenska.

Läs mer

Artikel 4/2015

Bianca Holmberg

Språkexperter från Europa samlades i Helsingfors

Den första Efnilkonferensen i Finland blev en konferens där Norden fick glänsa, då temat var myndigheternas kommunikation med medborgarna.

Läs mer

Artikel 4/2015

Ola Karlsson

Hur ska vi hantera engelskan i våra texter?

Mängden engelska, både i textform och som enskilda ord och uttryck, ökar hela tiden runt omkring oss. Hur förhåller vi oss till det, och vilka strategier ska vi ha för att hantera engelskan?

Läs mer

Artikel 4/2015

Bianca Holmberg

Vi är fångar i vårt språk

– Vi beskriver inte enbart verkligheten, utan med hjälp av språket konstruerar vi skillnader, säger Mats Landqvist om varför språklig diskriminering uppstår.

Läs mer

Artikel 4/2015

Henrik Hu

Murarens mening

Helt otroligt är det hur vi kan bygga upp meningars arkitektur av en bokstavsgrupp. Raderna du läste nu bjöd på fyra p fyra i och fyra u sju av r och t. Meningsgrunden...

Läs mer

Artikel 4/2015

Johan Franzon

Villa, keso, DO, vabba – vilka sverigesvenska ord är främmande i Finland?

När ska vi följa Sverige och när är det acceptabelt att finlandssvenskan har egna ord för olika företeelser? Som en fortsättning på sin artikel i Språkbruk 2/2015 utreder Johan Franzon vilka grupper av ord vi i Finland inte använder – eller kanske irriterar oss på.

Läs mer

Artikel 4/2015

Mikael Reuter

På en generation blev svenskan engelska

En ögonvittnesskildring av Titanics undergång hörde till det material som fyra språkvetare fick med sig hem från sin expedition till Amerika på 1970-talet.

Läs mer

Artikel 4/2015

Marianne Blomqvist

Så påverkade engelskan emigranternas finlandssvenska

Well, I know. De här och andra liknande samtalssignaler var ofta den första engelska som de finlandssvenska emigranterna lärde sig när de kom till Amerika.

Läs mer

Artikel 4/2015

Ann-Marie Ivars

Dialekterna jämnades ut

När invandrarnas olika dialekter möttes, växte det fram en ny, utjämnad variant. På så sätt bildades Amerikaemigranternas eget standardspråk.

Läs mer

Artikel 4/2015

Bianca Holmberg

Klarspråkskampanjen avslutas – arbetet fortsätter

Klarspråkskampanjen, som har pågått sedan hösten 2014, avslutades med ett seminarium i Helsingfors i mitten av oktober. Men i själva verket var avslutningen bara början.

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2015

Lena Wenner

Finlandssvenskan ur fyra perspektiv

Therese Leinonen: Talet lever! Fyra studier i svenskt talspråk i Finland. Studier i nordisk filologi 86. Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 2015. 230 sidor.

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2015

Nina Martola

Svensk ordbok som app

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien är den mest omfattande definitionsordboken över modernt svenskt allmänspråk, och det är en språklig källa som borde finnas på en armlängds avstånd hos varje seriös skribent....

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2015

Caroline Sandström

Dua eller nia?

Johanna Isosävi och Hanna Lappalainen (red.): Saako sinutella vai täytyykö teititellä? Tutkimuksia eurooppalaisten kielten puhuttelukäytännöistä. Tietolipas 246. Suomalaisen kirjallisuuden seura. Helsingfors 2015. 434 sidor.

Läs mer

Artikel 4/2015

Chris Silverström

Attityd och kön har samband med resultaten i modersmålet

Tvåspråkiga elever i nian ligger på samma nivå som enspråkiga elever då de ska avgöra ords stilnivå, men de enspråkiga skriver en betydligt korrektare svenska enligt en undersökning från 2014.

Läs mer

Artikel 4/2015

Bianca Holmberg

Hon är som bäst när hon inte märks

– Att vara tolk är som att sitta på skolbänken. Jag är inte expert på något område, men jag gör min läxa så bra jag kan och gör sedan mitt bästa när jag tolkar, säger Christina Skogster.

Läs mer

Artikel 4/2015

Monica Äikäs

Varken huvud eller fötter – om idiomatiska ordpar

Ordpar av typen i sus och dus eller utan rim och reson förekommer i många språk. I finlandssvenskan har vi ibland egna varianter av svenska ordpar.

Läs mer

Språkfrågor 4/2015

Språkfrågor för Språkbruk

Kreti och pleti Fråga: Vad betyder uttrycket kreti och pleti och vad har det för ursprung? Kreti och pleti betyder ’blandat sällskap, vem som helst’ och används i allmänhet lite nedsättande: Du ska inte...

Läs mer

4_2015 - Språkbruk

Språkbruk 4/2015

Språkligt revirtänk

Den sverigefinska språkvården firade 40 år

Logopedin vid ÅA fyllde tio år

Kjell Westös språk är njutbart

Språkinstitutet flyttar

Språkbruk blir mobilvänlig

Citatet

Olika skolämnen kräver olika språkstrategier

Tjuge kroner

Freiburg har ett eget litet Skandinavien

Språkexperter från Europa samlades i Helsingfors

Hur ska vi hantera engelskan i våra texter?

Vi är fångar i vårt språk

Murarens mening

Villa, keso, DO, vabba – vilka sverigesvenska ord är främmande i Finland?

På en generation blev svenskan engelska

Så påverkade engelskan emigranternas finlandssvenska

Dialekterna jämnades ut

Klarspråkskampanjen avslutas – arbetet fortsätter

Finlandssvenskan ur fyra perspektiv

Svensk ordbok som app

Dua eller nia?

Attityd och kön har samband med resultaten i modersmålet

Hon är som bäst när hon inte märks

Varken huvud eller fötter – om idiomatiska ordpar

Språkfrågor för Språkbruk

I denna tidskrift: 4/2015