Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

4_2017 - Språkbruk

Språkbruk 4/2017

Artikel 4/2017

Charlotta af Hällström-Reijonen

Man får dua sin professor i Berlin

Man kan studera svenska eller skandinaviska språk vid inte mindre än tretton universitet i Tyskland. Därtill kan man studera skandinaviska språk i Wien, Basel och Zürich, berättar Tomas Milosch. Milosch arbetar som wissenschaftlicher Assistent, alltså vetenskaplig medarbetare, på institutionen för skandinavistik, Nordeuropa-Institut vid Humboldt-universitetet i Berlin. Jag har glädjen att besöka institutionen under några soliga novemberdagar.

Läs mer

Andra artiklar i tidskriften

  • Artikel 4/2017

    Institutet för språk och folkminnen står inför utmaningar och möjligheter

    I april i år fick Institutet för språk och folkminnen i Sverige en ny generaldirektör, Martin Sundin. Sundin var tidigare departementsråd på Kulturdepartementet i Sverige. Han har tidigare jobbat bland annat med kulturfrågor inom Nordiska ministerrådet och som kansliråd på Utrikesdepartementet. Ingrid Johansson Lind var tidigare generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2017

    Bianca Holmberg

    Ohejdad ordglädje

    Maria Sjödin: O som i ordbok. 2 563 ovanliga, oborstade, omistliga ord. Morfem 2017. 247 sidor.

    Läs mer

  • Artikel 4/2017

    Joanna Nylund

    Memocate vill underlätta kommunikationen med personer med demens

    Det Helsingforsbaserade företaget Memocate, verksamt inom ramarna för Helsingfors universitet, skapar digitala produkter som ska underlätta den vardagliga kommunikationen med personer med demens. Dess grundare och ledande forskare, språkvetaren Camilla Lindholm drivs av en stark vilja att göra dessa personers liv mer människovärdigt.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2017

    Pia Westerberg

    Inspirerande skrivhandledning

    Jenny Forsberg: Skriv för din målgrupp. Tips för träffsäkra texter. Morfem 2017. 144 sidor.

    Läs mer

  • Artikel 4/2017

    Monica Äikäs

    Få, färre, färst – att fylla luckor i böjningsmönster

    Kan man använda superlativformen färst av adjektivet få ? Svaret är numera ja. Adjektivet få har tidigare saknat superlativform i Svenska Akademiens ordlista, men i den nyaste upplagan är böjningsmönstret...

    Läs mer

  • Artikel 4/2017

    Magnus Linton

    Den akademiska texten som berättelse

    Vem läser akademiska avhandlingar i dag? Intressanta forskningsrön blir ofta svårtillgängliga för den vanliga läsaren, enligt Magnus Linton. Författaren och kulturjournalisten Linton har anställts vid Uppsala universitet för att stimulera forskare till bättre skrivande.

    Läs mer

  • Artikel 4/2017

    Cecilia Segerby

    Att läsa texter i matematiken

    Läsning i matematik skiljer sig en hel del från andra sorters läsning när det gäller avkodning och läsförståelse. Cecilia Segerby berättar här vilka skillnaderna är. Segerby är intresserad av hur olika läs- och skrivaktiviteter kan utarbetas för att stödja elevers resonemangsförmåga och deras matematiska kunskaper.

    Läs mer

  • Artikel 4/2017

    Ann-Kathrin Mehrens

    Lingvistiska hårklyverier: Kreativa frisörsnamn i stadsmiljöer

    Många frisörsalonger har fyndiga och kreativa namn. Vad avspeglar denna språkliga kreativitet?

    Läs mer

  • Krönikan 4/2017

    Marina Meinander

    Hällä väliä! Huvudsaken är att vi pratar med varandra

    Min relation till språk är både traumatisk och lekfull. Det lekfulla kommer sig av att jag som elvaåring flyttade till Tyskland och kastades in i en heltysk miljö utan att kunna mera än fem ord tyska. Där...

    Läs mer

  • Artikel 4/2017

    Susanna Nygård

    Det förvirrande språket emoji

    Många av oss använder emojier när vi skriver t.ex. meddelanden, men underlättar de textförståelsen eller gör de oss förvirrade?

    Läs mer

  • Ledare 4/2017

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Språkbruk behövs!

    Det har skett ganska många förändringar på Språkinstitutets svenska avdelning denna höst, och den ena förändringen har gett upphov till den andra. Bland annat har Anna Maria Gustafsson utsetts till ledande...

    Läs mer

  • Artikel 4/2017

    Sofie Henricson, Marie Nelson

    Kommunikativa mönster i Sverige och Finland Att tolka det unika utifrån det generella

    Hur framför handledare i Sverige och i Finland synpunkter på en students akademiska text? Hur bemöter studenten handledarens råd? Räcker ja eller okej som återkoppling på ett råd, eller krävs mer uppgraderade uttryck som jättesmart eller härligt? Hur länge kan det vara tyst i ett svenskt handledningssamtal i Sverige och i Finland innan tystnaden blir tryckande? Hur ser ålänningar på den svenska som talas i Sverige och i Finland och hur håller vi egentligen tummarna i de båda länderna, när vi hoppas att det ska gå bra för någon?

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2017

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Nyttan med språkvetenskap

    David Håkansson, Anna-Malin Karlsson (red.): Varför språkvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Studentlitteratur 2017. 292 sidor.

    Läs mer

I denna tidskrift: 4/2017

  • Institutet för språk och folkminnen står inför utmaningar och möjligheter

    Artikel
  • Ohejdad ordglädje

    Aktuell litteratur
  • Memocate vill underlätta kommunikationen med personer med demens

    Artikel
  • Man får dua sin professor i Berlin

    Artikel
  • Inspirerande skrivhandledning

    Aktuell litteratur
  • Få, färre, färst – att fylla luckor i böjningsmönster

    Artikel
  • Den akademiska texten som berättelse

    Artikel
  • Att läsa texter i matematiken

    Artikel
  • Lingvistiska hårklyverier: Kreativa frisörsnamn i stadsmiljöer

    Artikel
  • Hällä väliä! Huvudsaken är att vi pratar med varandra

    Krönikan
  • Det förvirrande språket emoji

    Artikel
  • Språkbruk behövs!

    Ledare
  • Kommunikativa mönster i Sverige och Finland

    Artikel
  • Nyttan med språkvetenskap

    Aktuell litteratur
4_2017
 
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Enskilda artikelförfattare ansvarar själva för åsikterna i sina artiklar.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket