4_2019 - Språkbruk
Språkbruk 4/2019
Andra artiklar i tidskriften
-
4/2019
Monica Äikäs
Liten risk: om betydelsenyanser i språket
Språkets medel för att uttrycka betydelsenyanser är outtömliga. Jag har tidigare skrivit om hur frasen lite snö på spåret på en skylt i skogen kan tolkas olika beroende på om man betonar ordet lite eller ordet snö....
Läs mer
-
4/2019
Charlotta af Hällström-Reijonen, Harriet Eriksson
Lämna blev kvar i österbottnisk svenska
I finlandssvenskan finns en speciell användning av verbet lämna, nämligen ’bli kvar’. Den här användningen av lämna härstammar från fornsvenskan och lever kvar i en del finlandssvenska dialekter.
Läs mer
-
4/2019
Hanna Ikonen
Kvinnor i Helsingfors gatunamn
Kvinnonamnen är fortfarande underrepresenterade bland memorialnamnen i Helsingfors, och också namnbildningen har traditionellt sett annorlunda ut för kvinnor än för män.
Läs mer
-
4/2019
Saara Haapamäki, Mikael Piippo
Handboll på två språk – ett naturligt samspel mellan svenska och finska
En tvåspråkig verksamhet där svenskspråkiga och finskspråkiga barn fritt får prata vilket språk de vill kan leda till förbättrade språkkunskaper hos deltagarna och dessutom till en öppnare attityd mot det andra inhemska språket. Det visar en studie om svensk-finsk tvåspråkighet i fritidsverksamhet för unga.
Läs mer
-
4/2019
Översättningarna av tv-program standardiseras
För närvarande utarbetas det en kvalitetsstandard för tv-översättningar i Finland. Språkbruk ställde några frågor kring detta till Eivor Konttinen, översättarredaktör på Yle.
Läs mer
-
4/2019
Hugo Alberto Larrañaga Ramírez, Pontus Wallenborg
Hugo studerar svenska i Mexiko
Språkbruk har då och då besökt universitet i Europa där man kan studera svenska, bland annat Frankfurt am Main, Köln, Bonn och Neapel. När vi fick höra att man kan studera svenska i Mexiko blev vi så nyfikna så vi frågade en studerande där, Hugo Alberto Larrañaga Ramírez, hur det kommer sig att han studerar svenska i Mexiko. Här berättar han om sina svenskastudier.
Läs mer
-
4/2019
Jeanette "Peppe" Öhman
All läsning är inte bra läsning
På bokmässan i Göteborg i september modererade jag ett samtal där de fyra deltagarna, alla unga författare, pratade om hur man ska locka folk till läsning. Panelen var överens om att all läsning är bra, låttexter, diskussioner på Facebook och nyhetsnotiser. Huvudsaken är att man kommer igång.
Läs mer
-
4/2019
Olle Josephson
Samlat och välordnat om Finlands svenska språkhistoria
Marika Tandefelt (red.): Finländsk svenska från medeltid till 1860. Svenska litteratursällskapet 2019. 416 sidor. Marika Tandefelt (red.): Finländsk svenska från 1860 till nutid. Svenska litteratursällskapet 2019. 458 sidor.
Läs mer
-
4/2019
Bianca Holmberg
Vårt samhälle behöver Sveriges språkflora
Sofia Malmgård och Morena Azbel Schmidt: Sveriges språkflora. Handbok för ett flerspråkigt samhälle. Morfem 2019. 216 sidor.
Läs mer
-
4/2019
Pia Westerberg
Teoretiska och konkreta infallsvinklar på språkstörning
Anna Eva Hallin: Förstå och arbeta med språkstörning. Lärpocket, Natur & Kultur 2019. 79 sidor.
Läs mer
-
4/2019
Catharina Nyström Höög, Jan-Ola Östman
Vetenskaplig publicering på svenska – ett måste, och vårt ansvar
Den vetenskapliga publiceringen på engelska ökar på bekostnad av andra språk, men både för samhällets och vetenskapens skull är det viktigt att fortsätta skriva vetenskapligt också på svenska (och finska).
Läs mer
-
4/2019
Bianca Holmberg
Språkambassadören inspirerar till språkinlärning med humor
När språkambassadören Tuija Löfgrén besöker gymnasiet i Helsingin suomalainen yhteiskoulu är det för att inspirera redan duktiga elever att lära sig ännu mer svenska.
Läs mer
-
4/2019
Bianca Holmberg
Svenskan förvandlades från hatobjekt till passion
I skolan avskydde Jaan Siitonen svenska och såg ingen som helst nytta med språket. I dag är han orsaken till att tusentals finska skolelever får träffa en språkambassadör som inspirerar dem till att lära sig svenska.
Läs mer
-
4/2019
Henrik Hu
Decemberfiasko
Inför julens helger gör jag bort mig konsekvent. Alla mina tabbar koncentreras till advent. Tänt luciakronan så att skolans brandlarm går. Droppat tjockt med stearin i ungt luciahår. Talat bredvid...
Läs mer
-
4/2019
Gunilla Byrman, Astrid Skoglund
Kvinnors och mäns språkliga representation i domar
En rapport skriven på uppdrag av svenska Domstolsverket lyfter fram skillnader i den språkliga representationen av kvinnor och män i domar. Studien visar att kvinnor tenderar att beskrivas mer ordrikt och närgånget än män.
Läs mer