Ålderism i dagens mediala Sverige
3/2019

Dimitrios Kokkinakis, Maria Edström

Ålderism i dagens mediala Sverige

Äldre är underrepresenterade i medierna och beskrivs ofta som utsatta, ensamma eller till och med skrämmande när de förekommer i svenska medier. Kvinnor försvinner ur medierna tidigare än män, som behåller sin synlighet upp i 60-årsåldern.

Hur utbrett är fenomenet ålderism i det svenska medielandskapet? Det finns tecken på att synen på äldre är ett område i positiv utveckling, men det finns fortfarande ett stort behov av förbättring. Detta bör ske genom samhällets kontinuerliga engagemang och insatser för att motarbeta åldersdiskriminering.

I år är det 50 år sedan den amerikanske psykiatrikern och gerontologen Robert Neil Butler introducerade begreppet ”ageism” (sv. ålderism). Flera år senare, år 2008, definierade gerontologiprofessorn Lars Andersson i sin bok ”Ålderism” begreppet på svenska: ”fördomar och stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder och kan leda till diskriminering”.

Ålderism kan få allvarliga följder

Ålderism är ett begrepp som ger oss verktyg för att kunna benämna och beskriva ett samhällsproblem som tills alldeles nyligen har fått rätt lite uppmärksamhet. Särskilt inom media har forskare under de senaste åren diskuterat att bilden av de äldre är alltför snäv, exempelvis att de äldre bara synliggörs som utsatta personer.

Ålderism kan leda till en negativ självbild.

Konsekvenserna av ålderism kan vara att ålder används för att bedöma en människas förmåga, hennes roller eller värde, vilket kan ställa till allvarliga problem för äldre människor med utanförskap, exkludering och sämre bemötande både på arbetsplatsen och i det offentliga rummet som följd. Ålderism kan leda till en negativ självbild där äldre personer kan förlora sin självkänsla, integritet, värdighet och sitt självbestämmande.

Forskning i ålderism

Tillgängligheten till stora mängder digitaliserad text har gjort det möjligt att forska systematiskt och studera begreppet åldrande och ålderism och hur man benämner äldre personer i medierna. Stora datoriserade textsamlingar ger oss möjlighet att hitta nya belägg och bevis på ålderismens omfattning, komplexitet och spännvidd och analysera attityder gentemot äldre människor på ett vetenskapligt sätt.

I vårt arbete använder vi språkteknologisk metodik för att undersöka stora textmaterial och studera förekomsten av ålderism ur ett synkront perspektiv. Syftet med vårt arbete är att samla och sammanställa empiriska, textbaserade data från olika svenska mediekällor för att kunna svara på frågan om hur utbrett fenomenet ålderism i den svenska verkligheten är i dag, och därmed kunna få en mer omfattande empirisk bevisning när det gäller fenomenet.

”Äldre” enligt WHO

Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s definition delas de äldre in i kategorin yngre äldre (personer 65–79 år) och äldre äldre (personer över 80 år). För enkelhetens skull kommer vi att endast använda ett begrepp, nämligen äldre, då vi avser personer i åldrarna 65 år och uppåt. Äldre personer är i förhållande till sin andel av befolkningen underrepresenterade i medierna; de uppfattas ofta som osynliga och förknippade med problem. Detta visar ett flertal studier som publicerats de senaste två decennierna.

Ålderism i det svenska medielandskapet

Inom medievärlden är ålderism ett fenomen som under de senaste åren har uppmärksammats på ett sätt som aldrig tidigare skett. Stereotypa beskrivningar och diskriminering av individer eller grupper av individer på grund av deras ålder i nyhetskanaler är ett globalt och tämligen vanligt problem. Men det finns dock en växande trend mot en positiv (re)presentation av äldre människor i media, främst i reklamannonser.

Det finns en växande trend mot en positiv representation av äldre människor i media.

Vissa äldre, främst yngre pensionärer, börjar bli intressanta och framställs som friska och potentiellt starka konsumenter av exempelvis exotiska resor eller olika högteknologiska produkter. För ålderismstudier är det värdefullt och motiverat att undersöka och försöka tolka hur olika medier beskriver eller presenterar äldre, åldrande och ålderdom. I dag är det lätt att med hjälp av till exempel Språkbankens korpussamling undersöka hur utbredd stigmatiseringen förknippad med ålder och ålderism i vissa svenska publicerade och elektroniska nyhetskällor är.

Vi vill dokumentera användningen av åldersspecifika stereotypa representationer och ta fram språkliga belägg för åldersrelaterade konstruktioner i nyhetsmediernas språkbruk. Vilka attribut, egenskaper och/eller aktiviteter förknippas med äldre människor? Vilka roller och identiteter är framträdande i texterna?

Datakällor och analys

För att kunna hitta dessa språkliga mönster har vi hittills genomfört olika pilotstudier.  Preliminära kvantitativa resultat tyder på att det finns tydliga skillnader i hur olika åldersgrupper representeras i medierna. Ett tydligt band i grafen ovan visar att omnämnanden av 20–54-åringar är överrepresenterade jämfört med den faktiska andelen av befolkningen. Åldersgrupperna 0–20-åringar och personer över 54 år är underrepresenterade.

Som journalisten och forskaren Maria Edström påpekat i sin forskning finns det också en tydlig könsmärkning av åldrar, där kvinnors synlighet är kopplade till de yngre vuxna åren medan männen i yrkesför ålder behåller sin synlighet upp till 60-årsåldern för att sedan snabbt bli underrepresenterade. Osynliggörande av äldre i nyhetsmedier innebär en stereotypifiering som kan skapa en dyster och skev bild av åldrandet. Även barn och ungdomar är underrepresenterade, men för dem är fenomenet övergående, eftersom de med tiden blir vuxna.

Figur 1. Resultaten i grafen är baserad på 4,7 miljoner texter från 39 nyhetskällor på webben i Sverige under perioden 25.11.2015–15.4.2018.

Figur 1. Resultaten i grafen är baserad på 4,7 miljoner texter från 39 nyhetskällor på webben i Sverige under perioden 25.11.2015–15.4.2018.

Kuva: Max Berggren

Vår andra pilotstudie fokuserade på lexikala kollokationsmönster. Vi började med att identifiera relevanta synonymer till åldersrelaterade nyckelord (s.k. ålderslexem), t.ex. äldre, gammal, ung och yngre och även sammansättningsled som signalerar ålder, t.ex. x-åring, x-årig, x år gammal och xtalist. En frekvensanalys utfördes sedan som pekade på att det finns samband mellan stereotypa uppfattningar om äldre och hur verkligheten ser ut.

I en tredje pilotstudie jämförde vi attityder till äldre i två diskussionsgrupper på sociala medier med traditionell nyhetstext. I en utforskning av Språkbanken Texts social media-korpora (figur 2) visas en tydligt negativ attityd mot äldre som går i paritet med internationell forskning som visar att negativa attityder av äldre finns på bred front inom vissa medier. Äldre människor (här ett exempel från två diskussionsforum, Familjeliv och Flashback, båda på avdelningen Samhälle) tillskrivs negativa egenskaper och ses som fega, idioter och läskiga eller som en grupp personer som oftast blir bestulna, lurade, rånade och utsatta för bedrägerier och stölder. Snällare, dock ej så positiv, är bilden på etablerade medier som dagstidningar (t.ex. Göteborgs Posten 1994, 2001–2013) där äldre beskrivs främst som oroliga, utsatta, friska eller ensamma.

Figur 2: Textunderlaget här kommer från avdelning Samhälle inom diskussionsforum Familjeliv och Flashback.

Figur 2: Textunderlaget här kommer från avdelning Samhälle inom diskussionsforum Familjeliv och Flashback.

Framtidsutsikter

Står vi inför en övergång från ålderism som kännetecknas av underrepresentation och negativa föreställningar av äldre till en syn där äldre kännetecknas som t.ex. livsnjutare? Våra pilotstudier bekräftar den introspektiva synen på underrepresentation av ålderdom och äldre i synkrona mediekällor.

Trots att ålder infördes som diskrimineringsgrund i Sverige 2009 i den nya diskrimineringslagen så visar våra resultat att ännu mer behöver göras för att värna om de äldres rättigheter. Vi har tydligt sett att den så kallade produktiva åldern utgör det normala för nyhetsmedier. I denna rangordning hamnar äldre (och yngre) människor utanför, och de här grupperna kan därför uppfattas som ointressanta för samhället. Detta kan sin tur leda till olikheter i resurstilldelning och i synen på rättigheter och skyldigheter.

Mer behöver göras för att värna om de äldres rättigheter.

Äldre människors röster, liv och erfarenheter saknas i medierna, och det finns starka indikationer på att samhällssynen stämmer överens med den del av ålderismen som enligt Lars Andersson kallas för fördomsfulla attityder.

Fler studier behövs och inom den närmaste tiden planerar vi att förbättra, skala upp och tillämpa språkteknologisk metodik på både synkrona och diakrona textmaterial och därmed få ett nytt och bredare perspektiv på skillnader och trender om åldrandet och äldre samt vad olika publicerade källor ur en större tidsperiod kan avslöja.


 

Litteratur och källor

Lars Andersson. 2008. Ålderism. Studentlitteratur AB.

Maria Edström. 2018. Visibility patterns of gendered ageism in the media buzz: a study of the representation of gender and age over three decades. Feminist Media Studies. 18:1, 77–93.

Diskrimineringslagen: https://www.do.se/lag-och-ratt/diskrimineringslagen/

Diskrimineringslag (2008:567) t.o.m. SFS 2017:1128: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567

Max Berggrens blogg: http://maxberggren.se/2017/05/02/gender-bias/

Språkbanken Text: https://spraakbanken.gu.se/korp/

The Open-Ended Working Group on Ageing: https://social.un.org/ageing-working-group/

WHO: http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2014/lancet-ageing-series/en/

Dimitrios Kokkinakis
Dimitrios Kokkinakis är docent i språkteknologi på Institutionen för svenska språket och forskare vid Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap), Göteborgs universitet.
Maria Edström
Maria Edström är docent på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation och forskare vid Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap), Göteborgs universitet.