Användarkommentarer till Stora finsk-svenska ordboken
2/2005

Nina Martola

Användarkommentarer till Stora finsk-svenska ordboken

Stora finsk-svenska ordboken utkom i sin tredje och reviderade upplaga hösten 2004. Ordboksredaktören Nina Martola berättar hur användarkommentarerna sett ut och om hur kommentarerna kunnat utnyttjas i den nya upplagan.

År 1997 publicerades Stora finsk-svenska ordboken, och året därpå kom ordboken ut i elektronisk version. Genast efter publiceringen kom det in en hel del kommentarer till redaktionen. I någon mån fortsatte kommentarerna att droppa in också efter att den första kommentarivern lagt sig. När WSOY och Forskningscentralen hösten 2001 fattat beslutet om en revidering av ordboken, uppmanades användarna via olika kanaler på nytt att komma med förslag, synpunkter och korrigeringar, och då blev det en ny aktivitets­topp.

Allt som allt kom det in glädjande många kommentarer till redaktionen. Den överväldigande delen fick vi in per e-post, över fyrahundra meddelanden. Ett fåtal kommentarer kom in skriftligt och via personliga samtal med användarna, ett lite större antal per telefon. Största delen i den sistnämnda gruppen förmedlades av Forskningscentralens svenska språkvårdare, som fick kommentarer i jouren. En person lämnade in ett exemplar av ordboken med inemot hundra gula lappar med anmärkningar. Kommentarerna var av mycket olika omfång och art. En del var kortfattade och gällde en enda artikel medan andra var sammanställningar med kommentarer till ett flertal olika artiklar. Några personer var mycket aktiva och står för en ganska stor del av kommentarerna, medan andra hört av sig bara vid ett eller ett par tillfällen. Vissa kommentatorer sände oss också ordlistor som de sammanställt för egna behov. De listorna har inte beaktats här, eftersom de inte utgör regelrätta kommentarer till ordboken, men de har naturligtvis varit väldigt nyttiga bidrag vid revideringsarbetet.

För revideringen sammanställde vi – redaktionen bestod av Ilse Cantell på WSOY och mig – alla kommentarer i alfabetiska listor med det uppslagsord de hänförde sig till som stickord. En mindre del var svenska stickord som kom sig av att den elektroniska versionen av ordboken uppenbar­ligen används som svensk-finsk ordbok i någon mån. Den första listan gjordes i början av revideringsarbetet, den andra i slutet. Sammanlagt innehöll de två listorna ca 800 poster med kommentarer från användarna, och nedan skall jag redogöra för vad kommentarerna har gällt. I genomgången gäller att ordet kommentar avser en enskild kommentarpost i våra listor, inte ett e-brev el. annat meddelande från en kommentator.

Vad kommenterades?

Kommentarposterna kan indelas enligt vilken informationskategori i ordboken de hänför sig till, alltså om de gäller uppslagsord, ekvivalenter (= ordöversättningarna), exempel, grammatiska angivelser osv. Det har ibland varit vanskligt att avgöra vilken kategori en kommentar skall räknas till – om t.ex. en betydelse för ett uppslagsord efterlyses innebär det naturligtvis samtidigt att en eller flera ekvivalenter fattas – men jag har försökt se till vilken fokuseringen varit i kommentarerna.

Över hälften av alla kommentarer gäller ekvivalenterna, vilket inte är så överraskande när det handlar om en tvåspråkig ordbok som kommenteras av översättare. Ungefär 20 % av kommentarerna hänför sig till uppslagsorden medan exempelkommentarerna utgör drygt 10 %. Resten av informationskategorierna får under 5 % av kommentarerna. I gruppen övrigt ingår kommentarer om hänvisningar och om latinska namn.

Uppslagsordskommentarerrna gäller till överväldigande del ord som fattas i ordboken. I några fall efterlyses en betydelse som inte finns redovisad medan fyra är förslag till strykningar.

Av ekvivalentkommentarerna gäller största delen saknade ekvivalenter. En knapp tredjedel hänför sig till korrektheten och en rätt stor grupp är påpekanden om ekvivalenter som är eller ansetts vara finlandismer utan att vara etiketterade som sådana. I fem procent av kommentarerna efterlyses en tydligare eller korrektare förklaring.

Exempelkommentarerna är betydligt färre än ekvivalentkommentarerna. De gäller i ännu högre grad (nästan 60 %) uttryck som fattas. I den siffran ingår både finska uttryck och svenska översättningar. I drygt en tredjedel av kommentarerna påpekas bristande idiomatik antingen i finskan eller i den svenska översättningen. Någon enstaka strykning föreslås också, och så påtalas också i denna grupp några omarkerade finlandismer.

Den fjärde och sista kommentartyp jag skall ta upp är inte särskilt stor men i gengäld litet rolig. Det är kommentarer som avser svenska ord eller uttryck men som inte kopplas till någon enskild artikel i ordboken. Uppenbarligen används alltså svenskan i någon mån som ingångsspråk, vilket är möjligt i den elektroniska versionen, även om det naturligtvis inte är det egentliga syftet med en finsk-svensk ordbok. Kommentarerna av den här typen är 30 till antalet, och de kommer främst från två olika kommentatorer med ströfall från en del andra. De flesta är av typen ”det svenska ordet X finns inte i ordboken” och en mindre del representerar varianten ”det svenska ordet Y (och det svenska ordet Z) är betydligt vanligare än ordet X som nu finns i ordboken”. I några fall efterlyses svenska fraser.

Det som kan noteras är att samma artikel eller ord i vissa fall föranlett många kommentarer från olika personer. Det handlar huvudsakligen om två typ­er, svåröversatta ord och ord i tiden. Exempel på svåröversatta ord där ekvivalenter eller exempel påtalats eller föreslagits är yhteisö ’sammanslutning; samfund; samhälle; gemenskap; grupp; före­tag; organisation’ och kattava ’omfattande; heltäckande; komplett, fullständig; uttömmande; genomgripande; ingående; mångsidig’. Ord i tiden som föreslagits som nya uppslagsord av flera olika kommentatorer är t.ex. brändi ’varumärke’ och osaaminen ’kunnande; know-how; kompetens’.

Återverkningar i ordboksmanuskriptet

De ca 800 kommentarposterna som fanns på redaktionens listor har föranlett ca 940 ingrepp i manu­skriptet, fördelade på 896 ordartiklar. I själva verket är de enskilda åtgärderna antagligen betydligt fler eftersom en övergripande kommentar ”artikeln reviderad” eller ”momentet reviderat” har satts in i manuskriptet om ändringar gjorts på flera ställen i en och samma artikel vid samma genomgång. En stor del av kommentarerna har resulterat i någon form av åtgärd. Ibland har åtgärderna inte blivit exakt de föreslagna men kommentaren har i all fall lett till en reviderad artikel.

De förslag som inte lett till åtgärder i manuskriptet är i huvudsak av två slag. Vissa termer har redaktionen bedömt som alltför fackspråksbetonade för att platsa i en allmänspråklig ordbok. En del förslag till ekvivalenter har inte antagits eftersom de inte ansetts tillräckligt allmängiltiga, även om orden kan fungera bra som översättningar i enskilda fall. I andra kommentaromgången var det omkring 18 % av kommentarerna som inte ledde till några åtgärder i manuskriptet. För första omgången har jag inte kunnat göra någon motsvarande beräkning, men andelen är med stor sannolikhet mindre. Om man dessutom beaktar att många av kommentarerna av konsekvensskäl lett till åtgärder i flera andra artiklar än de som hade påtalats av kommentatorerna blir procentsiffran i praktiken mindre.

Arbetet med den nya upplagan av Stora finsk-svenska ordboken resulterade i drygt 8 000 reviderade och nya artiklar om man bortser från ortnamnen. Ungefär 10 % av det antalet har föranletts av användarkommentarerna. I proportion är det inte så mycket men det handlar i många fall om viktiga åtgärder som utan tvivel bidrar till att höja ordbokens kvalitet.

För en ordboksredaktion är kommentarerna från användarna viktiga. De är ju ett bevis på att ordboken används och väcker engagemang. Redaktionen hoppas därför få in många kommentarer också till den nya upplagan av Stora finsk-svenska ordboken för att nästa reviderade upplaga skall bli ännu bättre.

Kommentarer tas tacksamt emot på e-postadressen suru-komm@kotus.fi.

SB205_Martola_diagram.jpg

 

Nina Martola