Attityd och kön har samband med resultaten i modersmålet
4/2015

Chris Silverström

Attityd och kön har samband med resultaten i modersmålet

Tvåspråkiga elever i nian ligger på samma nivå som enspråkiga elever då de ska avgöra ords stilnivå, men de enspråkiga skriver en betydligt korrektare svenska enligt en undersökning från 2014.

I fokus för modersmålsutvärderingen år 2014 låg elevernas språkbehärskning och skrivkompetens. Den senast genomförda utvärderingen var den sjätte i raden utvärderingar i årskurs 9, där uppgifterna bygger på läroplansgrunderna i ämnet modersmål och litteratur. Det material som samlades in bland närmare 1 700 elever ger givetvis en möjlighet till ett stort antal infallsvinklar. I denna artikel begränsas reflektionerna till den aktuella informationen om en- och tvåspråkiga elevers kunskaper i svenska.

Svenskan i hemmen

Av deltagarna uppgav 91 procent att de hade svenska som modersmål, medan 8 procent valde alternativet finska. Det här säger ändå inte allt om elevernas språkliga bakgrund. Därför ställdes också en fråga om i hur hög grad eleverna använde svenska med sin familj.

Ungefär hälften av niondeklassarna uppgav att de alltid använder svenska med sin familj. En liten grupp på 3 procent talade inte alls svenska hemma. Resten av eleverna använde svenska i varierande grad med familjen. De som använde svenska lika mycket som ett annat språk med sin familj utgjorde närmare en fjärdedel av alla elever. Den här gruppen var rimligtvis ganska balanserat tvåspråkig. De som uppfattade sin familj som mer svenskdominerat tvåspråkig valde antagligen alternativet mest svenska i enkätfrågan, medan de som upplevde sig som finskdominerat tvåspråkiga troligen valde ganska sällan svenska.

I studien gjordes en regionindelning enligt regionförvaltningsverkens verksamhetsområden i Finland. Bara i västra och inre Finland, som främst omfattar österbottniska skolor, utgjorde de elever som alltid talar svenska med familjen en majoritet (71 procent). I södra Finland, dvs. i stort sett Nyland, utgjorde den här gruppen 30 procent, medan gruppen var en aning större, 44 procent, i sydvästra Finland, alltså Åboland.  Användningen av svenska i olika regioner framgår av figuren.

 

 SB_42015_Silverstrom_X.jpg

 

Elevernas användning av svenska med familjemedlemmar enligt region (%).


Kön, attityder och fortsatta studier

Om elevernas användning av svenska i hemmet hade varit en bakgrundsvariabel med stor betydelse i materialet, skulle elevresultaten ha varit bäst i västra och inre Finland, där andelen elever som alltid använder svenska är hög. Så var ändå inte fallet.

På det hela taget kan man konstatera att de största resultatskillnaderna i modersmålsämnet hade samband med elevernas kön, deras val av fortsatta studier efter grundskolan och deras inställning till studierna i ämnet. Även t.ex. regelbunden läxläsning och läsning av böcker på fritiden korrelerade positivt med kunskaperna. Däremot fanns ingen korrelation mellan totalresultaten i uppgiftsserierna och elevernas varierande användning av svenska med familjen.

I utvärderingen jämfördes dessutom elevernas kunskaper med information om huruvida föräldrarna avlagt studentexamen. Jämförelsen visade att det fanns en viss korrelation mellan föräldrarnas utbildning och elevernas kunskaper, särskilt i södra Finland.

Enspråkiga skriver mer korrekt

Vid analysen var det möjligt att hitta uppgiftsgrupper och även enskilda uppgifter där det de facto förekom skillnader mellan elever utgående från användningen av svenska i hemmet. Man ska ändå hålla i minnet att motsvarande skillnader inte fanns då alla uppgifter hanterades som en helhet.

Det uppkom en klar skiljelinje i de uppgifter som gällde t.ex. att använda orden gå av och avgå korrekt eller att ge två betydelser för meningen Det var en gång två bagare och en smet. Skillnader förekom också i meningsbyggnad, huvudsatsordföljd, bisatsordföljd och prepositionsanvändning vid verbet köpa. Resultaten i de nämnda uppgifterna var signifikant svagare för dem som ganska sällan använde svenska hemma, alltså i regel de finskdominerat tvåspråkiga eleverna, i förhållande till dem som mest eller alltid använde svenska hemma.

Alla deltagare skrev också tre egna texter: ett brev, en insändare och en nyhet eller en beskrivning. I texterna låg totalpoängen på ungefär samma nivå för elever med varierande användning av svenska hemma. En närmare analys visade att resultaten inte skiljde sig för hemspråksgrupperna i fråga om deras genrekompetens, dvs. förmåga att använda genretypiska drag i de texter som skrevs. Inte oväntat förekom ändå signifikanta skillnader i språklig korrekthet också vid produktion av egna texter.

I samtliga textgenrer var språket mer korrekt om eleverna alltid eller mest använde svenska med sin familj, i relation till den grupp som ganska sällan gjorde det. Att elevgrupperna skiljde sig i fråga om språklig korrekthet ligger i linje med annan forskning som visar att enspråkiga barn i medeltal uppvisar klart bättre kompetens i fråga om språklig korrekthet än tvåspråkiga barn.

Pojkarnas attityder oroar

Genomgången visar att vi kan se en skillnad mellan enspråkiga och tvåspråkiga elevers språkliga kompetens i en rad fall. Men samtidigt verkade den språkliga bakgrunden inte spela någon större roll på vissa områden av den språkliga kompetensen. I de uppgifter som gällde ords stilnivå och användningsområde varierade resultaten inte totalt sett för elever från olika hemspråksmiljö. Det här kan närmast tolkas så att det över huvud taget råder en osäkerhet på stil bland elever i den här åldern. Också de uppgifter som gällde sär- och sammanskrivning av ord (t.ex. ljushårig, båtbrygga) gav ett liknande resultat. 

Skillnaderna i enspråkiga och tvåspråkiga elevers kunskaper var ofta ganska små och ska inte göras till en större fråga än vad de är. I årskurs 9 ser vi också andra trender som kanske borde oroa oss betydligt mer. Med utgångspunkt i utvärderingsresultaten borde vi framför allt fråga oss vad vi kan göra för att påverka pojkarnas attityder till ämnet och det faktum att en tredjedel av dem t.ex. hade svaga kunskaper om skriftspråkets normer.

De pojkar som hade valt att gå vidare till yrkesstudier nådde inte ens hälften av poängen i skrivuppgifterna, vilket bör lyftas fram redan av den anledningen att de flesta yrken i dag förutsätter god skrivförmåga. Överlag kan man också säga att argumentationsteknik och källhänvisningar var utmanande för många elever, både pojkar och flickor. Samma tendens har observerats i modersmålet finska och också i studier som genomförts i Sverige och Norge.

Om vi kunde påverka attityderna i en positivare riktning skulle vi säkert komma en bit på väg för att stärka modersmålskunskaperna. Viktigt vore också att bromsa nedgången i bokläsning på fritiden. De elever som läste minst en bok per månad på sin fritid hade enligt utvärderingen klart bättre modersmålskunskaper än det ökande antal elever som inte alls läste böcker på sin fritid. Tidigare modersmålsutvärderingar har visat ett liknande samband.

----

Artikeln bygger på utvärderingsrapporten Språk och skrivande i årskurs 9 som Nationella centret för utbildningsutvärdering gett ut. I rapporten finns resultaten från en utvärdering i ämnet modersmål och litteratur som närmare hälften av alla finlandssvenska niondeklassare deltog i våren 2014.

Chris Silverström
Skribenten jobbar med utvärderingar av inlärningsresultat i grundskolan, bland annat i ämnet modersmål och litteratur. Hon är anställd vid Nationella centret för utbildningsutvärdering.