Begripligt språk lockar till läsning
2/2016

Susanna Elenius

Begripligt språk lockar till läsning

Alla ska förstå all information – åtminstone det som gäller dem själva. Det var det genomgående budskapet under Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag 2016.

Att uttrycka sig begripligt och medryckande är en utmaning forskaren står inför när hen presenterar sin forskning för allmänheten. Under språkvårdsdagens seminarium med temat Att göra det svåra begripligt – Om vetenskapens språk och effektiv expertkommunikation lyfte talarna fram vikten av att kunna popularisera vetenskap och kommunicera utanför det egna fackområdet. Attgöra vetenskap tillgänglig för alla handlar i grunden om demokrati: när man förmedlar kunskap så att mottagarna förstår den kommer forskningen till nytta.

Väck läsarens intresse

Jonas Jungar, redaktionschef på Yle Nyheter, framhöll i sitt föredrag hur viktigt det är för en skribent att verkligen fokusera på det som är viktigast och intressantast i ett pressmeddelande. Det kan låta självklart, men många skribenter behöver ändå påminnas om att alla detaljer i deras forskning inte nödvändigtvis har nyhetsvärde för en allmän publik.

I dag när vi möts av ett överflöd av information måste texterna vara aktuella, konkreta och tydliga för att de ska väcka intresse. Kortfattade texter där den viktigaste informationen kommer först är att föredra eftersom läsaren ofta inte klarar av att behålla koncentrationen någon längre stund. Rubriker och mellanrubriker ska vara tydliga och direkt förklara vad texten handlar om. Jungar poängterade även hur viktigt det är att skribenten är medveten om vem hen skriver för, och anpassar budskapet till målgruppen eftersom olika läsare har olika intressen och förkunskaper.

Också Birgita Klepke och Susanne Rydell, journalister och utbildare vid Skrivpopulärvetenskapligt.se, gav åhörarna praktiska tips om hur man ska skriva vetenskapligt för en bred publik. Både textens språk, stil och innehåll måste anpassas för att locka mottagaren till läsning. Rydell påminde också om vad man bör undvika i en populärvetenskaplig text. Ett alltför invecklat språk och för mycket information hör till de vanligaste felen.

– När man försöker berätta allting blir ingenting viktigt, för det som är viktigt försvinner bland all information, påpekade hon. Infallsvinkeln får alltså inte vara för otydlig och det får inte bli för mycket fakta.

Camilla Lindholm, docent och akademiforskare vid Helsingfors universitet, gav tips om hur man ska få sin artikel publicerad. Det är ofta nödvändigt att man ber en kollega läsa och kommentera ens text för att man ska kunna bearbeta den innan man skickar den till en tidskrift. Lindholm påpekade ändå att man inte nödvändigtvis måste lyssna till precis alla ändringsförslag. Ju fler som kommenterar, desto motstridigare kommentarer tenderar texten att få.

Förenkla, men ljug inte

Språkvårdsdagen avslutades med en föreläsning om hur man populariserar vetenskap i läromedel och undervisning. Enligt Jonas Waxlax, lektor i fysik vid Gymnasiet Lärkan, måste kunskapen som förmedlas i läroböcker vara förenklad, men samtidigt sanningsenlig. I skolan fungerar alla lärare som modersmålslärare och språkliga förebilder. Många unga läser inga andra böcker än läroböckerna vilket gör dem viktiga för elevernas språkliga utveckling. Waxlax påminde även om att man ska vara medveten om bildspråket man använder i läromedlen. Att använda bilder är en vanlig metod när man populariserar vetenskap, men det finns en risk att man infogar oväsentliga bilder bara för att lätta upp texten. Bilderna måste vara relevanta och de ska tillföra texten något.

Övriga föredragshållare som talade under språkvårdsdagen var Åsa Mickwitz, Tom Pettersson och Hans Landqvist. Marcus Rosenlund och Susanna Taimitarha höll föredrag i presentationsformatet pecha kucha.

 

Viveca Dahl och LL-Center fick pris på språkvårdsdagen

I samband med Hugo Bergroth-sällskapets traditionella språkvårdsdag den 19 maj delades årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro ut. Årets pristagare, journalisten Viveca Dahl, fick priset med motiveringen att hon lyckas upprätthålla en hög språklig standard i den stressiga nyhetsvärlden. Dahl jobbar på Vasabladet, där hon bland annat skriver ledare och kolumner.

Sällskapet delade också ut priset Språksporren till LL-Center, som jobbar med lättlästa texter. I prismotiveringen står det bland annat att LL-Center på ett mångsidigt sätt har jobbat för att göra olika typer av texter begripliga och nått ut till en bred målgrupp. Prissumman är 1 000 euro.

Bianca Holmberg

Susanna Elenius
Skribenten är sommarpraktikant på Språkinstitutet.