Beroendeframkallande språkliga nyheter
1/2016

Bianca Holmberg

Beroendeframkallande språkliga nyheter

Det är julafton för den historie- och samhällsintresserade språknörden. I Birgitta Agazzis bok Nyord i svenskan. Blogg, fulbryt, pudla, rondellhund och andra nytillskott från A till Ö berättar 2 000 ord om vad som har hänt i världen och (det svenska) samhället ungefär från millennieskiftet och fram tills i dag. Vissa ord är dagsländor som försvann lika snabbt som de kom, andra är ord som verkar ha kommit för att stanna. Båda slagen av ord finns med, eftersom de visar på hur det som händer i samhället avspeglar sig i språkbruket.

Nyord i svenskan är den tredje nyordsboken som Språkrådet (tidigare Svenska språknämnden) i Sverige ger ut. Boken fungerar som en vanlig ordbok där uppslagsorden är listade i alfabetisk ordning. Efter varje uppslagsord finns en förklaring på vad ordet betyder och ett kort citat som visar det första kända belägget för ordet (ibland presenteras flera belägg). I slutet av boken finns dessutom en baklängesordlista där orden är listade enligt sista bokstav. Det är behändigt om man till exempel vill se vilka ordslut som är vanligast. I början av boken ger författaren en presentation av hur nyorden kommer in i språket, hur materialet har samlats in och hur urvalet av ord har gjorts.

Eftersom det här är en sverigesvensk bok är det naturligt att den i första hand speglar det sverigesvenska samhället och språkbruket. Tok- som förstärkande förled har jag inte hört någon svensktalande finländare använda och även funkis för funktionshindrad låter främmande i mina finlandssvenska öron. I Finland talar vi inte om rutavdrag (avdrag för kostnader för hushållsnära tjänster) och vi har inte heller någon lex Sarah att bilda nya sammansättningar av.

Många av orden i boken har med den nya tekniken att göra. De sociala medierna har gjort sitt intåg och numera facebookar eller fejsbokar både tonåringar och pensionärer. Vi bloggar, twittrar och instagrammar. Ip-telefonin och usb-minnet har tagit steget från termvärlden till vardagsspråket.

Även internationella händelser föder nya ord. På annandag jul 2004 lärde vi oss vad en tsunami är och de senaste decenniernas krig och konflikter har gett oss ord som taliban och IS-krigare.

Lattemammor, curlingföräldrar och helikopterpappor speglar en del av de senaste årens diskussioner om familjelivet, medan intresset för vad och hur vi äter visar sig i ord som lchf, 5:2-diet och råkost eller rawfood.

Engelskan ligger bakom de flesta nyord, men några exempel på importord från andra språk är parkour (franska), barista (italienska), quinoa (spanska) och anime (japanska).

Många ord, till exempel de jag räknade upp tidigare, känner jag genast igen. Andra hade jag redan hunnit glömma, men nu blir jag på nytt påmind om diskussionerna om tigermammor och köttklister. Ytterligare några känner jag mig stolt över att ha hört eller använt precis då de första beläggen är daterade, som pompekunskap. Dessutom finns det många ord som jag läser om för första gången i nyordsboken. Tjejsemla hade jag aldrig hört talas om och kostymrasist, jaha-upplevelse och nysare var också nya bekantskaper. En del nykomligar framkallar fniss: händer det faktiskt så ofta att folk tar ledigt från jobbet för att sköta om sin hund att fenomenet behöver ett eget ord, vavva?

Det är otroligt fascinerande att se vad vi egentligen har talat om på svenska de senaste åren. För ordälskaren vill jag utfärda en beroendevarning. Börjar man en gång bläddra i Nyord i svenskan sitter man fast.

Bianca Holmberg