Bonniers svenska ordbok i ny upplaga
3/1998

Bonniers svenska ordbok i ny upplaga

Bonniers svenska ordbok, som kom ut i sin första upplaga 1980, verkar i viss mån ha kommit i skuggan av den lite mer omfattande Svensk ordbok och dennas efterföljare Nationalencyklopedins ordbok (NEO). Och visst är den något anspråkslösare till sitt format, men det är mindre på bekostnad av antalet uppslagsord än på djupet i ordartiklarna och exemplen. För den som främst behöver kontrollera ordens betydelse är Bonniers svenska ordbok för det mesta en fullt tillräcklig källa.

En bra sak med Bonniers svenska ordbok är att den uppdateras med relativt korta mellanrum, i genomsnitt ca 3 år. Den senaste upplagan (1998) är den sjunde. I den har enligt förlaget tillkommit ca 600 nya ord och ordbetydelser, både nyord och kompletteringar med tidigare etablerade ord, samtidigt som hela texten har blivit kritiskt granskad och genomgången. Men ordboken värnar också om den gamla ordskatten, och upptar ord som gesant, hugfästa, lönskaläge och urbota.

Enligt förordet har särskild uppmärksamhet ägnats datatermerna, och redaktionen har gått in för att följa de rekommendationer som ges av samordningsorganet Svenska datatermgruppen. Ord som e-post och snabel-a hittar man redan i NEO, men Bonniers svenska ordbok är uppenbarligen den första allmänna ordbok som tar upp t.ex. förvalt värde (eng. default value), webbläsare och webbplats. Också många av de ord som har kommit in i svenskan sedan Sveriges inträde i EU återfinns nu för första gången i en allmän ordbok, t.ex. kommissionär i betydelsen ’ledamot av EU-kommissionen’ och valutabenämningen euro.

Ordförklaringarna i Bonniers svenska ordbok stöds av illustrationer i marginalen.

 

Bonniers svenska ordbok. Red. Sten Malmström, Iréne Györki, Peter A. Sjögren. 7 uppl. 1998. 695 s.