Business och andra affärer
2/2012

Sandra Holmgård, Maria Rönnbacka

Business och andra affärer

Den 15 maj arrangerades Språkvårdsdagen för 20:e gången i samarbete mellan Hugo Bergroth-sällskapet, Institutet för de inhemska språken och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland.

Årets tema var Svenskan i näringslivet i Finland och Sverige – Business och andra affärer. Rubriken inbjuder till många infallsvinklar, vilket också tog sig uttryck i ett varierat utbud föredrag. Dessa var på förhand grupperade i två kategorier, närmare bestämt kundkommunikation och svenskan i internationell språkmiljö. En gemensam nämnare för samtliga föredrag var att meningsfull kommunikation bygger på ett anpassningsbart språk, speciellt inom affärslivet som förändras i allt snabbare takt.

Wilhelm Barner-Rasmussen, forskardoktor vid Svenska Handelshögskolan, inledde med en engagerande föreläsning om språkets roll i näringslivet. Han utgick från sin undersökning för Magma, Affärer eller business – En studie av språkanvändning i det ekonomiska samarbetet mellan Finland och Sverige (se Språkbruk 4/2011). Resultaten visar att finska arbetsgivare ogärna vill gå ut med att svenskkunskaper fordras för anställning eftersom man vill undvika risken att skrämma bort möjlig arbetskraft. Därför utgör engelska och finska baskrav, medan svenska betraktas som en merit. En orsak till att kommunikationen mellan svenska och finska företag sker på engelska är att globala företag anser engelska vara det självklara valet. Dessutom betraktas engelska som en kompromiss, d.v.s. ingen part är underlägsen om båda talar ett främmande språk. Även om det är ovanligt att svenskkunskaper efterfrågas i ingångspositioner, är det nödvändigt att behärska svenska när man vill klättra högre upp på karriärstegen. Företagare som använder svenska framhåller också språkets relationsskapande betydelse. Genom att anpassa sig till sin samtalspartner visar man intresse och engagemang. Slutsatsen är att engelska inte har ersatt svenskan i det ekonomiska samarbetet mellan Finland och Sverige, utan att språken snarare fyller olika funktioner.

Ett annat område där engelskan riskerar att utöva inflytande över svenskan är texter som produceras med utgångspunkt i en engelskspråkig vokabulär. Med nedslag i studenters examensarbeten diskuterade Malin Brännback, professor i marknadsföring vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi, svårigheten att hitta svenska motsvarigheter till engelska termer i affärslivet. Brännback talade för en liberalare inställning till engelska importord inom affärsvärlden, vilket väckte debatt bland åhörarna.

”Sökes en duglig och skötsam man”

Språket förändras inte bara på grund av inflytande från andra språk, utan också som en följd av samhällsutvecklingen. Karin Helgesson från Göteborgs universitet gav, med platsannonser som exempel, några smakprov på hur språkbruket ändrat karaktär under de senaste femtio åren. I platsannonser har kraven på t.ex. kön, ålder och personliga egenskaper varierat, vilket avspeglar samhället. T.ex. ”sökes en duglig och skötsam man” i en annons från 1955, medan man ”mycket väl kan tänka sig en kvinna” i en annons från 1975. I dag utformas annonser utan krav på vare sig kön eller ålder och i stället för passiva omskrivningar gäller det direkta du-tilltalet. Samarbetsvillighet är en egenskap som genom åren rankats högt, medan dagens arbetstagare snarare förutsätts vara drivande, affärsmässiga och analytiska. Även när det gäller förmåner lyfts olika faktorer fram. Trygghet i form av pension och lediga lördagar har ersatts med bl.a. möjlighet till personlig utveckling och stimulerade arbetsuppgifter (se Karin Helgessons artikel i Språkbruk 3/2011).

Ny-niande

Under rubriken Stockmann eller NK? Vem går före? jämförde Marika Tandefelt, professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, språkliga förändringar som ägt rum i 1900-talets svenska i Sverige och i Finland. En av dessa var du- och ni-tilltalet, vilket fångade publikens intresse och senare ledde in diskussionen på ny-niandet. År 1975 duade NK:s annonsörer i samtliga annonser, medan Stockmann år 1970 duade i sportannonser och reklam som riktade sig till ungdomar. År 1978 använde Stockmann du-tilltal i alla finsk- och svenskspråkiga annons-er. Å andra sidan avskaffades verbens pluralformer tidigare i de finländska annonserna. Att Stockmanns annonsörer varit snabbare än NK:s annonsörer på den här punkten var överraskande eftersom finlandssvenskan i regel uppfattas som konservativ. En eventuell förklaring är att reformen ägde rum under krigsåren när de finländska annonsörerna var kvinnor som riktade sig till kvinnor, vilket gjorde stilen mer personlig. Stockmanns stil har varit mer vardaglig, vilket kan bero på att deras kundkrets är mer heterogen, och eftersom reklamskribenter gärna skriver på samma sätt som sina kunder är Stockmanns stil mer vardaglig. De finsk- och svenskspråkiga annonsörerna vid Stockmann använder samma tilltal, därför har språkutvecklingen skett i olika takt på NK och Stockmann.

Kundkommunikation var nyckelordet även i föredraget som hölls av Claes Ohlsson, forskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han diskuterade nämligen hur svenska banker har hanterat den pågående finanskrisen i texter som riktar sig till allmänheten.  Genom att jämföra hur formuleringar i pressmeddelanden och VD-brev skiljer sig åt visade han på språkets betydelse när det gäller att påverka och skapa förtroende. Ett illustrerande exempel var när banker-na använder formuleringar som låter förstå att de har kontroll och förmåga att minska finanskrisens konsekvenser.

Ökad kommersialisering leder till ökad visualisering

Kommunikation begränsar sig inte till skriven text, utan inkluderar även bilder. Anders Björkvall från Stockholms universitet ägnade sitt föredrag åt att svara på frågan om språkarbetare måste kunna hantera visuell information. Med nedslag i bl.a. den banbrytande marknadsföring till barn som används i Kalle Anka & C:o exemp-lifierade han hur den visuella kommunikationen har utvecklats genom åren. Slutsatsen var att ökad kommersialisering har lett till ökad visualisering. Björkvall påminde dock om att man redan på runstenarna använde sig av visualisering.

Språkvårdsdagen Business och andra affärer visade att svenskan är satt i ständig förändring och att språket anpassas till aktuella trender och händelser i samhället. Det verkar som om kommunikationen i näringslivet blir allt mer multimedial och internationell. Inspirerade av rapparen Jesse P, Rappa på svenska, från Youtube-filmen som Sini Keinonen avslutade sitt nyhetsinslag från Svenska nu med, kan vi konstatera: De som har goda språkkunskaper eller är villiga att lära sig mera om språk förtjänar sin efterrätt.

Maria Rönnbacka är tf namnvådare på Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken.

Sandra Holmgård är praktikant på Svenska avdelningen vid  Institutet för de inhemska språken.

www.svenskanu.fi

 

Rappa på svenska:

 

http://www.youtube.com/watch?v=uhc6GHWxAyU&feature=channel

Sandra Holmgård
Maria Rönnbacka

I denna tidskrift: 2/2012