David, jag tycker att bokens stämning är harmonisk ...
4/2006

Susann Etzell, Pia Raunio

David, jag tycker att bokens stämning är harmonisk ...

Språkbruk bad modersmålslärarna Susann Etzell och Pia Raunio berätta om Netlibris, det litterära diskussionsforumet för skolelever. Hur ser språket ut i elevdiskussionerna?

Netlibris är ett nytt sätt för eleverna att diskutera litteratur. Pedagogiskt sett är Netlibris ett fullgott alternativ till t.ex. recensioner och referat. Reflektionerna som vi lägger fram i denna artikel baserar sig på våra erfarenheter av Netlibris bland högstadieelever.  Nedan presenterar vi först Netlibris och sedan diskuterar vi hur vi tycker att Netlibris påverkar elevernas språk. 

Bakgrund

Diskussionsprogrammet Netlibris introducerades i Finland år 1997 av två finska modersmålslärare i Esbo. Fem år senare fick de svenskspråkiga skolorna ta del av programmet. Vad är då Netlibris? Det är ett dataprogram som gör det möjligt för elever i två olika skolor att diskutera litteratur på nätet. Syftet med programmet har varit att få pojkar att läsa böcker och få flickor att använda datorer. I dag torde flickorna ha hittat fram till datorerna men pojkarna behöver fortfarande uppmuntras att läsa böcker.

Gruppindelning

Hur går Netlibris till i praktiken? Arbetet med Netlibris inleds med att lärarna i respektive skola bildar grupper, som består av elever från vardera skolan. Detta betyder att eleverna inte känner alla. Grupperna, som består av cirka 6 elever, är slutna, vilket innebär att ingen utomstående kan delta i diskussionerna. Tack vare egna lösenord känns det tryggt för eleverna att diskutera litteratur inom detta forum.

Eleverna som ingår i en grupp läser samma bok, dvs. klassen har en titel per grupp eller så läser hela klassen samma bok. Boken indelas i fyra avsnitt och eleverna läser ett avsnitt per vecka. Netlibrisdiskussionerna brukar pågå i fyra veckor.

Lärarens roll

I samband med att Netlibris inleds i klassen går läraren igenom vett och etikett på nätet.

Lärarens roll är att handleda och övervaka diskussionen och se till att eleverna följer överenskomna regler. Under diskussionens gång ger lärarna respons åt eleverna. Lärarna kan välja att betygsätta inläggen eller enbart kommentera dem både skriftligt och muntligt.

Elevens roll

Det viktiga i Netlibris är att eleverna för en litterär diskussion med varandra. De färdigheter som övas genom Netlibris är att lyssna, att haka på varandras inlägg, föra diskussionen vidare och tillföra diskussionen något nytt. En förutsättning för att eleverna skall kunna skriva sina inlägg är att de har närläst textavsnittet och gjort anteckningar i en läsdagbok. Eleverna skall använda ett vårdat skriftspråk i sina inlägg. Eftersom eleverna lätt kan uppleva diskussionen på nätet som ett chattforum är det av stor betydelse att läraren påminner dem om de överenskomna reglerna för Netlibris-diskussionerna.

Överenskommelser som gäller då eleverna deltar i nätdiskussionen:

 ♦  Jag har läst textavsnittet och gjort anteckningar.

 ♦  Jag läser igenom de inlägg som mina grupp­medlemmar har skrivit.

 ♦  Jag använder ett vårdat språk, undviker chattspråk och skriver i vänlig ton.

 ♦  Jag kommenterar andras inlägg och ställer frågor till alla i gruppen.

 ♦  Jag lyfter fram något intressant som jag vill diskutera med de andra.

 Hur ser språket ut?

I början nämnde vi att vi anser att Netlibris är ett bra sätt att arbeta med litteratur bland elever. Men hur upplever eleverna denna arbetsmetod och hur påverkar det deras språk?

Eftersom eleverna har en verklig mottagare anses diskussionen mycket angelägen och till och med spännande. Eleverna bemödar sig verkligen att skriva bra – både vad gäller form och innehåll. De lär sig också att ta hänsyn och visa respekt för andras åsikter. Vidare får eleverna öva sig i att öppna en diskussion genom att använda sig av tilltal, hälsningsfraser, artiga kommentarer som för diskussionen framåt.

Ett diskussionsinlägg kan se ut så här:

Postat av  Henrik (Henrik) Torsdagen den 23 mars, 2006 – 10:43

 Hejhoj!!

 Jag har nu läst den andra delen av boken. Det har jag också märkt att det har börjat hända mera i boken. Nu börjar bokens namn också klarna lite för mig också fast jag förstår inte varför hon inte badar i Genesarets sjö. Jag vet inte heller vad son de där orden betyder.
Jag tror att jag vet vad det ”fruktansvärda” är men jag vill inte avslöja det ännu för jag är inte helt säker om det.
Jag tycker att Henry är en bättre man för Ewa Kaludis för Kanon-Berra har ju slott henne.

xD Ha de så bra!!

Ovanstående exempel har skrivits av en pojke i årskurs 9. I inlägget märker man att eleven försöker använda skriftspråk i sin text, vilket han delvis behärskar. Talspråkliga tendenser och chattspråk syns i avslutningsfrasen xD Ha de så bra!!  Förutom tal- och chattspråk så kan inte eleven böja verbet slå i perfekt utan skriver slott. Dessa fel är inte ovanliga i uppsatser skrivna av pojkar i årskurs 9.

Elevtexten nedan är ett exempel då eleven behärskar både språk och innehåll på ett berömligt sätt. Skribenten är en flicka i årskurs 9.

Postat av  Jennica (Jennica) Torsdagen den 23 mars, 2006 ‑ 18:41

Hej!

Nu har jag läst halva boken och så småningom får vi veta vad Det Fruktansvärda är. Det kommer antagligen att vara vändpunkten i boken.

Sara, du undrade varför boken innehåller en massa speciella uttryck. På ett ställe nämnde Erik att han tycker att det är ett sätt som alla vuxna talar på. Årtalet 196- är författarens sätt att berätta att något hände på 1960-talet. Han tycker antagligen att det är onödigt att nämna exakt när det hände. Du undrade också varför Erik blev så aggressiv när han och Edmund skulle plundra automaten vid Karlessons kiosk. Jag tror att det berodde på att de hade stora planer, men när de kom till kiosken märkte han att maskinen var trasig. Erik blev frustrerad och bröt tån när han sparkade till automaten.

Nea, jag är säker på att Kim Novak var en känd skönhet, men i boken nämner de inte vem den riktiga Kim Novak är. Kim var berömd på 50-talet och antagligen även på 60-talet, eftersom Erik och Edmund vet vem hon är.

David, jag tycker att bokens stämning är harmonisk, men samtidigt väldigt spännande.

Jag tror att orsaken till att Erik inte vill träffa sin mamma är att han tycker att det är psykiskt ansträngande. Min morbror hade cancer och han dog några år sedan. Min kusin ville inte heller hälsa på sin pappa och jag tror att det berodde på att han inte ville ha några negativa minnen. D.v.s. att han hellre skulle komma ihåg hur det var när hans pappa var frisk. Han blev ledsen av att se sin pappa lida, medan han samtidigt visste att han inte kunde hjälpa honom.

Jag anade också att det var möjligt att Ewa och Henry skulle kunna bli tillsammans, men jag tänkte inte speciellt mycket på saken. Författaren nämnde inte vem det var som hade misshandlat Ewa. Han tyckte säkert att vi själva kan räkna ut att det var Kanon-Berra. Jag förstår att han måste ha blivit ledsen när han fick veta att Ewa har hittat en ny man, men våld löser inga problem.

Jag tror att vi är på rätt spår när det gäller titeln. Författaren nämnde faktiskt att Ewa (Kim Novak) inte badade i Möckeln (Genesarets sjö). Det låter logiskt när man tänker på titeln: Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Det kommer antagligen att hända något som leder till att Ewa aldrig badar i Möckeln.

Jag tycker synd om Edmund. Hans mamma är alkoholist och när Edmund var liten misshandlade hans biologiska pappa honom. Som tur har han en snäll styvfar som sköter om honom. Vad tycker ni?

Det Fruktansvärda har antagligen något att göra med Kanon-Berra, eftersom han sade att han kommer att komma till Genesaret vid midnatt och vänta på att Henry kommer hem. Kapitel 13 slutade på ett väldigt spännande ställe. Erik hörde Henry sätta på bandspelaren och att han pratade med någon. Jag undrar varför Edmunds säng stod tom. Det var kanske Edmund som talade med Henry!

Trevliga lässtunder,
Jennica

Skribenten vänder sig till de andra i diskussionsgruppen med personligt tilltal genom att nämna dem vid namn, Sara, Nea, David. Hon för diskussionen vidare genom att upplysa de andra om sådant som de har undrat över: Nea, jag är säker på att Kim Novak var en känd skönhet, men i boken nämner de inte vem den riktiga Kim Novak är. Kim var berömd på 50-talet och antagligen även på 60-talet, eftersom Erik och Edmund vet vem hon är. Hon kan också strukturera sin text på ett läsarvänligt sätt med hjälp av styckeindelning samt en tydlig inledning och avslutning. Denna skribent är medveten om de krav som ställs inom Netlibris, dvs. vårdat skriftspråk medan följande skribent, som också går i årskurs 9, har glömt att använda skriftspråk. Hon använder något som liknar ett chattspråk som förekommer relativt sällan inom Netlibris.

Postat av  Paulina (Paulina) Torsdagen den 30 mars, 2006 ‑ 10:49

hej

nu e de bara lite kvar av boken.. när ja började läsa tyckte jag att boken var tråkig men nu tycker jag att boken har varit helt ok.

det var äntligen roligt att få veta vad det fruktansvärda var. jag tänkte att det hade något att göra med eriks mamma men blev överraskad när det var fråga om ett mord . Jag tror att det är ewa som dödat honom när hon int alls verkade sorlig över att han dog och när han hade slagit henne många gånger.

varför tror ni att kanon-berra slagit ewa?

jag förstår int heller dehär med Cancer-Treblinka-kärlek-knulla-döden.

jag tycker igen att det var lite dumt av erik att säja ti ewa att han älskar henne.

Av exemplet framgår det att skribenten inte följer skrivregler för stor och liten bokstav, använder talspråk i ord som int, e och ti. Förutom det talspråkliga i texten finns det andra språkfel såsom felaktigt ordval och stavfel, sorlig.

Sammanfattning

Vi är av den åsikten att Netlibris inte påverkar språket i elevtexterna negativt. De språkfel som förekommer i diskussionsinläggen är också frekventa fel i uppsatser eller i andra elevtexter. Naturligtvis finns det fall där elever glömmer bort kravet på standardsvenska men de är inte så vanliga. Det som däremot talar för Netlibris är att eleverna lär sig föra en dialog om litteratur med jämnåriga på vårdad svenska. De lär sig skriva i en vänlig ton och lär sig ta ansvar för att diskussionen kommer vidare.

 

http://www.netlibris.fi/svenska/

 

Focis!

”Forskningscentralen för de inhemska språken” är ett långt och ibland svårhanterligt namn, men även om Forskningscentralen är expert på namn och språk är det ingen som under de trettio åren har kommit på något bättre.

På finska tog man för några år sedan i halvofficiellt bruk det redan länge använda smeknamnet Kotus (av Kotimaisten kielten tutkimuskeskus), som bland annat används i domännamnet kotus.fi. Det motsvarande svenska Focis har likaså använts länge i de inre kretsarna, men vi tvekade till en början att lansera det mer allmänt. Nu har vi i varje fall kommit fram till att tiden är mogen, och beslutat ge den svenska kortformen större spridning. Det märks redan i detta nummer av Språkbruk.

Focis ska användas också som domännamn. Senast från början av februari bör adressen www.focis.fi fungera, och meningen är att man med den ska komma direkt in på Focis svenska ingångssida. Samtidigt, eller strax därförinnan, kommer våra webbsidor att förnyas totalt, både till utseende och innehåll.

Också i e-postadresserna ska det bli möjligt att använda förnamn.efternamn@focis.fi. Men kontrollera först att domännamnet tagits i bruk genom att gå in på www.focis.fi.

Susann Etzell
Skribenten är lärare i modersmål och litteratur vid Mattlidens skola.
Pia Raunio
Skribenten är lärare i modersmål och litteratur vid Hagelstamska högstadiet.