Den svenska Rikstermbanken öppnas snart!
4/2008

Anna Lena Bucher

Den svenska Rikstermbanken öppnas snart!

I den nya Rikstermbanken är det tänkt att alla svenska termer så småningom ska samlas. Termbanken blir en stor webbaserad databas med terminologi från olika typer av organisationer. Anna-Lena Bucher, vd för Terminologicentrum TNC, berättar om innehåll och upplägg.

I mitten av mars nästa år öppnar Rikstermbanken en stor svensk termbank, fritt och gratis tillgänglig på nätet för alla och envar. Det är Terminologicentrum TNC i Sverige som har byggt upp Rikstermbanken med medel från den svenska regeringen.

 – En bra utformad och kvalitetssäkrad termbank kommer att bli ett effektivt verktyg för både företag och myndigheter samt för utvecklingen av nya IT-tjänster, sade dåvarande infrastrukturminister Ulrica Messing, Näringsdepartementet, i en kommentar till beslutet som togs av den svenska regeringen i mars 2006. Beslutet var en följd av att man ser den centrala roll som en nationell termbank spelar i Sveriges terminologiska infrastruktur.

Programvara och innehåll

När arbetet med Rikstermbanken tog sin början våren 2006 var den första frågan för oss på TNC den om vilken programvara som skulle användas. TNC medverkade i början av 2000-talet i utvecklingen av EU-institutionernas nya programvara för den gemensamma termbanken IATE (lanserad 2007).  Därför låg det nära till hands att överväga om IATE-programvaran kunde användas. Vi hade också, med ett särskilt ekonomiskt anslag, testat IATE-programvaran och funnit att den hade många funktioner som vi ville ha till Rikstermbanken. Men det visade sig finnas upphovsrättsliga problem. Dessutom skulle IATE-programvaran kräva stora drift- och underhållsresurser. TNC fattade därför beslutet att börja utveckla en egen programvara med hjälp av öppna program, givetvis med inspiration från IATE och från andra termbanker.

Parallellt med utvecklingen av programvaran har vi under de här två åren också haft fokus på innehållet i den kommande termbanken. Vi har diskuterat urvalsprocessen en hel del, vad ska få komma med i Rikstermbanken?  Det vi kommit fram till och det vi arbetar efter i dag är att allt material ska röra fackspråk av olika slag, inte allmänspråk. Därtill vill vi förstås att banken ska innehålla så mycket som möjligt, räknat både på antalet fack­områden och på antalet termer och begrepp. Helst ska allt hålla hög terminologisk kvalitet, vilket bland annat innebär att det ska härstamma från en tillförlitlig källa. Det bör också vara bedömt av både fackexperter och terminologer, något som inte kommer att gälla allt som finns i termbanken från början, utan blir ett mål att sträva efter. En annan viktig prioritering är förstås språk, vilka språk ska Rikstermbanken innehålla? Eftersom det är en svensk nationell termbank så är det viktigt att ha med svenska termer och helst också svenska definitioner i alla termsamlingar. Men därtill får det gärna finnas termer på de officiella minoritetsspråk­en och på andra språk. Det betyder att program­varan måste  kunna representera olika teckenuppsättningar.

Källor och strukturering

Nu ligger vi i slutförberedelserna inför lanseringen av Rikstermbanken i mars. Inledningsvis kommer Rikstermbanken att innehålla tre typer av terminologisamlingar: TNCs egna ordlistor, terminologisamlingar från andra organisationer, främst myndigheter, och ett urval termer och definitioner ur lagtexter, föreskrifter och Statens offentliga utredningar (SOU).

Majoriteten av innehållet utgörs av sådant som tidigare publicerats i bokform eller på webbplatser, eller i vissa fall som del av andra dokument. Att det i Rikstermbanken finns termer och definitioner från flera olika källor innebär naturligtvis att det kan finnas olika definitioner för samma begrepp. Ibland kan det vara relevant att ha det så, eftersom man kan ha olika aspekter på ett begrepp i olika sammanhang. Men ibland kan det visa sig att olika definitioner enbart ställer till osäkerhet. Ärende som myndighetsbegrepp bör t.ex. definieras på ett sätt för alla myndigheter. Rikstermbanken kan bidra till att tydliggöra onödiga varianter och visa var harmonisering och samordning behövs.

Rikstermbanken är tänkt att vara till nytta för alla som har en terminologisk fråga eller behöver lösa ett terminologiskt problem. Med ”alla” menar vi framför allt alla yrkesverksamma oavsett yrke, till exempel handläggare på olika myndigheter, jurister, journalister, tolkar och översättare.

Till Rikstermbanken ska man kunna vända sig när man till exempel
– vill veta vad ett ord eller uttryck inom ett fackområde betyder
– behöver en definition av ett visst begrepp
– vill veta vari skillnaden mellan två begrepp ligger, t.ex. mobilt och trådlöst
– letar efter en engelsk (fransk, tysk …) motsvarighet till en svensk term, t.ex. bygglov
– vill veta vad en term ska heta på svenska, t.ex. developed land.

Allt material i Rikstermbanken är inlagt i så kallade termposter, som har strukturerats på ett enhetligt sätt trots att de kommer från olika håll. I faktarutan nedan visas några typiska termposter, hämtade ur olika samlingar.

TERM bergkristall
DEFINITION stor, färglös, genomskinlig kristall av kvarts
ANMÄRKNING Bergkristall används bl.a. inom optiken och som smyckesten.
en rock crystal
fr cristal m de roche
es cristal m de roca
de Bergkristall m
da bjergkrystal
no bergkrystall
fi  vuorikide
ru ãîðíûé õðóñòàëü
KÄLLA Geologisk ordlista TNC 86
   
TERM kådlåpa
SYNONYM hartsficka
DEFINITION (hos barrträd) i en årsring eller mellan två årsringar beläget hålrum vars utsträckning framför allt i longitudinal men även i tangential riktning är mångfaldigt större än i radial riktning
ANMÄRKNING Kådlåpor bildas i kambieskiktet och är vanligen fyllda med sekret.
en  resin pocket
en              pitch-pocket
de Harztasche f
   
TERM           Östersjöområdet
DEFINITION allt vattenområde i den egentliga Östersjön med Bottniska viken, Finska viken och inloppet till Östersjön upp till latitudparallellen genom Skagen i Skagerack vid 57 grader 44,8 minuter nord
KÄLLA SFS 1980:424, Lag om åtgärder mot förorening från fartyg
   
TERM           barn
DEFINITION person som är under 18 år
KÄLLA SFS 2005:716, Utlänningslag

I en termpost får man information om vilken term som används inom ett visst fackområde, ibland ett snävt sådant, för ett visst begrepp. I vissa fall, när det finns synonymer, ges en rekommendation om vilken term som i första hand bör användas. I termposten kan också finnas en definition eller förklaring som beskriver begreppet bakom termen, liksom ibland bilder och grafiska presentationer. I Rikstermbanken finner man till största delen svenska termer, men här finns också termer på flera av Sveriges minoritetsspråk, framför allt finska termer, och på andra språk, bland annat engelska, franska, tyska och ryska.

Rikstermbanken ska bli en ingång till en unik sammanställning av terminologisamlingar och ordlistor från ett stort antal ämnesområden. Därför är det viktigt att Rikstermbanken kontinuerligt fylls på med nytt material. Vi har under de senaste fyrafem månaderna varit i kontakt med ca 40 olika myndigheter och frågat om de vill lägga in sina ordlistor eller terminologisamlingar i Rikstermbank­en, och svaren har varit enbart positiva. Det bådar gott för framtiden. Ju fler som sparar termer i Rikstermbanken, desto mer tid och pengar sparar vi alla!

Terminologicentrum TNC är Sveriges nationella centrum för fackspråk och terminologi och har så varit sedan 1941. Samordning, överblick, kontinuitet och förnyelse är viktiga honnörsord för TNC, och huvudsyftet med verksamheten är att i vid bemärkelse bidra till att förbättra den fackspråkliga kommunikationen i samhället.

Anna Lena Bucher