Det färöiska språket är en överlevare
3/2016

Leila Malmefjäll

Det färöiska språket är en överlevare

På Färöarna är språksamhället både komplext och nytt. Språkbruk talade med tre färingar om grannspråksförståelse, om att skriva låtar på sitt modersmål och om hemligheten bakom detta lilla språks överlevnad.

”Føroyingar duga best grannamálini” kunde man den 24 juni i år läsa i Sosialurin, en av Färöarnas tre dagstidningar. Rubriken hänvisade till resultatet av en färsk undersökning som behandlar unga nordbors grannspråksförståelse. 31 ungdomar från Danmark, Sverige, Norge, Finland, Island, Grönland, Åland och Färöarna deltog i undersökningen som Nordiska ministerrådet genomförde. Ett av resultaten var att färingar och norrmän var bäst på nordisk språkförståelse. Färingarnas goda grannspråksförståelse har hållits på samma nivå sedan den första undersökningen gjordes på 1970-talet, medan övriga nordbor blivit sämre på grannspråksförståelse. Man säger att färingar sedan barnsben har en språklig grund att stå på för att förstå grannspråken väl, men varför är det så?

Danskan är fortfarande viktig

Jógvan í Lon Jacobsen, professor i färöiska vid Färöarnas universitet i Torshamn, menar att danskan både har varit och är en integrerad del av färingars vardag.

– Vi har ju danska i vårt samhälle, hela vägen. Det är förhållandevis kort tid sedan vi fick färöisk text i reklamblad och liknande. Förr när man gick till exempel på apoteket eller i butiker var all skyltning på danska, säger í Lon Jacobsen.

– Vi läser danska i skolan från tredje klass och genom hela utbildningssystemet.

Fram tills för ett par år sedan var gymnasiedanskan obligatorisk. Nu kan man välja mellan den och att läsa mer färöiska, men i praktiken väljer de flesta att läsa danska i gymnasiet eftersom många färingar går eftergymnasial utbildning i utlandet och oftast i Danmark. Att läsa mer modersmål på gymnasiet har sina fördelar, men som nordist tycker Jógvan í Lon Jacobsen ändå att det är ett steg i fel riktning att den obligatoriska gymnasiedanskan har tagits bort.

– Danskundervisningen öppnar dörren till de andra nordiska språken. Vi kan kommunicera med 20 miljoner människor genom att lära oss danska.

Naturligt med skandinaviska

För de allra flesta nordbor är det ett förhållandevis stort steg att tala något slags skandinaviska, om man inte jobbat i ett annat nordiskt land eller liknande, men det här steget tycks vara mycket naturligare för färingarna än för andra nordbor. Det beror på landets storlek, att man är så få och ligger så långt bort från alla andra, menar í Lon Jacobsen.

– Det har varit en nödvändighet genom historien att kunna kommunicera

med andra, främst på danska. Och de flesta färingar som studerat utomlands har gjort det i Danmark.

Folk i allmänhet är mycket språkmedvetna på Färöarna. Den aktiva Facebook-gruppen Føroysk rættstaving, där medlemmarna diskuterar allehanda språkfenomen, har nära 11 000 medlemmar. Det är mer än en femtedel av landets befolkning. Det stora språkengagemanget kan bero på att man känner att man har möjlighet att aktivt delta i språkets utveckling.

Gøtudansk är lätt att förstå

På ön Sandoy inte långt ifrån Torshamn befinner sig skådespelaren och musikern Búi Dam. När Språkbruk träffar honom i den lilla byn Húsavík medverkar han i något så ovanligt som en ny färöisk spelfilm. Dam har, i likhet med många andra färingar, erfarenhet av många olika platser i Norden. Bland annat har han bott och studerat på Island och i Danmark. I Danmark har han också spelat teater på danska, med svensk regissör.

Dam tyckte om danskämnet när han gick i skolan och som de flesta färingar talar han en mycket god danska. Enligt honom är det inga problem att agera på danska, även om det förstås inte är samma sak som att göra det på sitt modersmål.

– Man har ju inte samma emotionella förbindelse till språket, säger han.

När man talar med färingar är det slående hur många som kan byta till en mycket lättfattlig form av skandinaviska. Färingarnas variant av skandinaviska kallas gøtudansk, troligen uppkallat efter orten Gøta. I gøtudansk uttalar man orden tydligare än i riksdanskan och gøtudansk ligger närmare ordens skrivna form.

– Jag talar gøtudansk med dig nu, när jag talar det så förstår svenskarna. Men en dansk förstår mig inte alls! skrattar Dam.

Ung låtskrivartradition

Sin egen förståelse av grannspråken rangordnar Dam med danskan först och svenskan på andra plats. Först därefter kommer norskan som egentligen ligger närmare färöiskan språkhistoriskt sett.

– Det finns många dialekter i svenskan och norskan som jag inte har koll på. Jag har haft mer att göra med svenskar än norrmän, men svenskan har många ord som jag inte alls förstår och det är faktiskt rätt svårt att läsa svenska, tycker jag.

Om allt går enligt planerna kommer Budam, som är Búi Dams artistnamn, ut med ett nytt album nästa år. Hans musik går under benämningen teatralisk indierock och låttexterna skriver han på engelska.

– Jag tycker det är väldigt svårt att skriva låttexter på färöiska, kanske för att det är så få som har gjort det.

Låtskrivartraditionen är ung på Färöarna. Tidigare har man bara översatt utländska låttexter. På kaféer och allmänna platser kan det mycket väl hända att man hör Björn Afzelius eller Ulf Lundell spelas – på färöiska. Färöiska som sångspråk i den inhemska populärmusikbranschen har sina rötter i slutet av 1950-talet och i dag finns många grupper som sjunger på färöiska. Det är dock helt otänkbart att färöiska pop- och rockgrupper skulle sjunga på danska, på det området är danskan inget prestigespråk. Búi Dam har två-tre låtar skrivna på färöiska som han tycker fungerar, och han tror det blir mer och mer av det ju äldre han blir.

– Jag har inte samma längtan ut i dag, jag vill inte längre erövra världen med min musik.

Ett under att språket lever

När flyget tillbaka till Kastrup lyfter frågar resenären bredvid mig om det är svenska han hör. Det låter så vackert, tycker han. Eyðun á Borg är lärare i danska och färöiska sedan 40 år och berättar att svenskan och färöiskan har många ord gemensamt som skiljer sig från det samskandinaviska ordförrådet: eta i stället för spise, práta istället för snakke och så det behändiga lilla ordet orka som inte finns i danskan (men däremot på norska). Språkkontakten med Danmark har dock satt djupa spår i färöiskan på språkets alla plan. Och att färöiskan som språk överhuvudtaget har överlevt är ingen självklarhet; det har aldrig haft särskilt många talare och det har stått under massiv påverkan av danskan. Färöiskan har ett skriftspråk som bara är runt 150 år gammalt. Att Färöarna är så avlägset beläget spelar återigen en avgörande roll.

– På Shetlandsöarna har det nordiska språket norn dött ut, säger á Borg. Det är ett under att färöiskan inte har dött ut som språk. Färöarna ligger så isolerat jämfört med Shetlandsöarna som ligger nära England.

Leila Malmefjäll