Det poetiska inslaget i Jöns Buddes skrifter
1/2013

Mikko Kauko

Det poetiska inslaget i Jöns Buddes skrifter

Det fanns under senare delen av 1400-talet i Nådendal en märklig och mångsidig man, Jöns Budde, som alltjämt förblir intressant och fascinerande. Denne klosterbroder var en flitig översättare av latinska religiösa skrifter till fornsvenska och hade således en stor betydelse för det svenska skriftspråkets utveckling.

Budde var otroligt mångsidig. Man har i honom sett en predikant, men han kan också sägas ha varit byråkrat. Det är däremot mindre känt att Jöns Budde också visade intresse för versmått och diktning. I artikeln kommer denna sida av Budde att lyftas fram.

Vem var Jöns Budde?

Jöns Budde, som med visst förbehåll kan kallas för Finlands förste skriftställare, var en flitig översättare av latinska skrifter till fornsvenska. Om hans liv vet vi ganska litet med säkerhet. Han torde ha kommit från en relativt förmögen familj och härstammade från Österbotten eller från Egentliga Finland.

Jöns Budde var klosterbroder i Nådendal år 1462 och det kunde man inte bli innan man fyllt 25 år. Således vet vi att Jöns Budde måste ha varit född 1437 eller tidigare. Vi vet inte när Jöns Budde dog. Den sista säkra uppgiften om honom är från 1491 och det är möjligt att han dog detta år eller något senare.

Den första texten Jöns Budde översatte torde vara Mechtilds uppenbarelser, som Budde arbetade med i Vadstena år 1469. I företalet säger Budde att det varit ytterst mödosamt att översätta texten. Budde var tydligen inte någon van översättare på den tiden. Kanske hade han sysslat med någonting helt annat innan han kom till klostret. Det antas att åtta bevarade diplom är skrivna av Jöns Budde och inslag från kansli- och lagspråket är synliga i flera av Buddes skrifter. Detta för tankarna till möjligheten att Budde kanske varit något slags byråkrat.

Likheter mellan Buddes skrifter å ena sidan samt predikostilen och postillorna å andra sidan är tydliga och Budde har kallats för ”predikanten som översättare”. Det är möjligt att Jöns Budde varit präst innan han kom till klostret. En aspekt som inte ägnats mycket uppmärksamhet är det poetiska inslaget i Buddes skrifter.

Budde verkar visa intresse för diktning och versmått. Av versmåtten förekommer både den germanska knitteln och den klassiska hexametern. Det finns dessutom latinska citat på elegiskt distikon, men Budde återger dem på prosa. Budde hör till de allra första som försökt skriva hexameter på svenska. Man kan alltså säga att Stiernhielm var relativt sent ute med sin Herkules (1658).

Från den klassiska antiken finns det i Buddes skrifter citat åtminstone från Seneca, Horatius och Ovidius. Detta är föga överraskande, eftersom Seneca var jämförelsevis populär i kristliga sammanhang och Ovidius och Horatius lästes flitigt i skolorna. Det är möjligt att Budde gått i skola i Åbo. Det har också ansetts vara möjligt att Budde studerat en tid vid universitetet i Greifswald.

Budde och diktning

Det intresse för diktning som Budde visar är anmärkningsvärt. En vanlig munk var nämligen inte särskilt insatt i metrik och poesi. De latinska poetiska citaten är ibland sådana att Budde återger dem på prosa. Dessutom nämner han inte vilka upphovsmän citaten är tagna från. De intressantaste citaten är emellertid sådana där Budde även i sin översättning använder versmått. Jag har gjort fria översättningar av alla exempel.

allom älskandom bör at lidha haardh tingh för
sin älskogha, Hwat ey haffwer tu läsit i skola,
Littore quot conce tot sunt in amore dolores,
Swa mangha skala a haffzsens strand,
swa mangha sorgher i kärlekxsens baandh

’Alla som älskar bör lida hårda ting för sin kärleks skull. Har du inte läst i skolan: Så många snäckor som det finns på havets strand, så många sorger finns det i kärlekens band.’

Buddes översättning är på knittel. Den latinska hexametern är skriven av Ovidius.

O huat sääl älskare är han, som när sik find-
her hona i huilka han maa sin kärlek fästa, Som
man läs i skola, 
Si quis amat quod amare iuuat feliciter ardet,
Huilken som älskar thz älskande gagnar, han
sälika brindher


’O, hur säll är den älskare som nära sig hittar den han kan rikta sin kärlek åt. Som man läser i skolan: Den som älskar så att det är behagligt att älska, han brinner lyckligt.’

Nu är även Buddes översättning på hexameter och detta hans försök att skriva hexameter är onekligen ganska lyckat. Den latinska hexametern är även här från Ovidius.

Oc giffuit mik i thera hedninga mästara säl-
skap, som kropsins lwsta halda för största sälik-
het, swa sighiandis

Gaudia sunt stomachi super omnia gaudia
mundi
Quidzsens söth fylla gaar ower alla wärldzlika
fröghder

 ’Och jag har sökt mig till de hedniska mästarnas sällskap som menar att kroppens lusta är den största saligheten. De säger så här: Magens fröjder är större än alla andra världsliga fröjder.’

Här kan man säga att Buddes hexameter haltar litet. Källan till det latinska citatet har jag inte kunnat fastställa.

I några fall har Budde föredragit en prosaöversättning:

som skriffuat star, versus milicie species amor
est discedite segnes, kärleken haldz mz store
stridh, til huilka lathi oc slyone enkthe dogha

’Som man har skrivit: Kärleken är ett slags
krig. Avlägsna er, ni som är fega.’

Den latinska versen är av Ovidius.

versus Quo minime credis gurgite piscis erit J thy
watne thu minstz tror, findher thu bästa fiska

 ’I det vattnet där du minst tror finns fisken.’

Även detta är av Ovidius och en del av ett elegiskt distikonpar.

versus Quid medici medici tractan[t] fabrilia
fabri Aarste oc lekara hanterade theras byssor,
oc smedher sina tängher oc hambra

’Läkarna tar hand om det som angår läkarna, hantverkarna om hantverk.’

Citatet torde vara en modifiering av detta ställe hos Horatius:

quod medicorum est // promittunt medici; trac-
tant fabrilia fabri
.

 

I de två följande fallen har vi elegiskt distikon på latin. I det ena fallet ger Budde en prosaöversättning. I det andra fallet lämnar Budde latinet helt oöversatt. De latinska citaten torde vara icke-antika.

Non memor es quam sit vilis origo tui
forma, fauor populi, feruor juuenilis, opesque 
surripuere tibi noscere quid sit homo
Tu kan ey mynas menniskiæ eller thenkiæ hu-
at sleemt ær thit ophoff Thet gøræ iiij tingh Først
Forma, at gud hafuer gifuit tik fagran ok kar-
skan lichame Annat ær Favor populi Almogans
tekheet at alle tik ælskæ Feruor juuenilis, vng-
domsens kæthe eller kootheet, j hulkom tu kan
medh allom smikra ok leeka ok thy allom tek-
kiæs Opes que jdest diuicie Verldzligin fram-
gonger ok rikedoma The fortagha huariom daa-
ra at kennæ sik sielfuæn ok
vitha huat armth ok øømth tingh ær menniskiæn.

’Du kommer inte ihåg, hur ovärdigt ditt ur-
sprung är. Gestalten, folkets gunst, ungdom-
lig hetta och rikedomar gör att du inte vet, vad
människan är.’

Post hominem vermis post vermem fetor et horror
Sic jn non hominem vertitur omnis homo

’Efter människan kommer masken, efter mas-
ken stanken och skräcket. Således förvandlas h
ela människan till icke-människa.’  

I de följande exemplen har latinet rim som inte återges i den svenska översättningen.

Swa sigiendes Fac finem ludo quia lusisti satis
vdo Thet ær swa mykit Vdo gør ændæ pa thin
leek thy at tu hafuer noogh lenge leekt

 ’Så sägande: Sluta leken, eftersom du har lekt tillräckligt, Udo.’

Udo är namnet på en biskop.

Et quia honores mvtant mores Nu fore thy at he-
derligit staat omvender gernæ godha sidher

’Stor heder förändrar seder.’

Här rimmar Budde däremot på svenska:

Gudhi vari loff ok æræ Ok hans verdogaste
moder jumfru marie som medh thens ena vs-
la mandzsens efftersyn alla andra viliæ frelsæ
ok forwara At the maghe vndfly dieflennæ ska-
ra
Amen

Roliga är de ställen där Budde skämtar om sin dåliga handstil. (Som framgår av exemplen kallar Jöns sig ibland Räk(k) i stället för Budde.)

Frater johannes ræk male scripsit hec
’Broder Johannes Räk skrev detta dåligt.’

 Thettæ screff broder jønes ræk. Æn tha at scrifften ær allom othæk
’Broder Jöns Räk skrev detta, även om skriften är obehaglig för alla.’

Roliga ordlekar

Jag avslutar med några exempel på ordlek som egentligen inte är poetiska, men trots det roliga och intressanta.

epterfølgendes korpanna røst Som ropa Craas
Craas Craas, morghon morgon morgon, scal jak
mik bætræ Mothe thy scrifften siger Quj non est
hodie cras minus aptus erit Hulken helzt ey ær
beqwæmer til godhagerninga j dagh, j morghon
ær han mykit myndre

’De följer korparnas röst. De ropar cras, cras,
cras
, i morgon, i morgon, i morgon skall jag
göra bot och bättring. Mot detta säger skriften:
Den som inte är värdig idag är det ännu mindre i morgon.’

Cras betyder ’i morgon’ på latin.

tha sagde härran til hänna hwat liwdh älla röst
giffwer en siwdhande gryta fran sik, än nar hon
ey wiste hwat hon skulde swara sagde härran
grytan tha hon siwdher sigher Cur cur cur som
hon haffde maal at tala oc sighia til thän a
höre Curre curre scilicet de labore in laborem etcra
löp löp thz är aff eth gudhelikit ärffuodhe til thz
andra aff en stadh oc til thän andra aff ena kir-
kio oc predikan til the andra

’Då frågade Herren henne: Vilket ljud ger en
sjudande gryta? När hon inte visste, vad hon
skulle svara, sade Herren: Grytan säger Cur,
Cur, Cur
när den sjuder som hade den ett
språk varmed den kunde säga: Curre, curre,
spring, spring från ett gudeligt arbete till ett
annat, från ett ställe till ett annat, från en
kyrka och från en predikan till en annan.’

Det latinska verbet curro betyder ’springa, löpa’.

Mångsidige Budde

Jöns Budde är en fascinerande gestalt i vårt lands kulturhistoria. Många stora frågor angående honom är fortfarande öppna. Vilka anonyma skrifter är översatta av Jöns Budde? Var Budde född i Österbotten eller i Egentliga Finland? Studerade han i Tyskland? De bevarade texterna berättar indirekt väldigt mycket om mannen bakom dem. De latinska citaten och intertextualitet kan belysa många frågor på ett avgörande sätt. De olika detaljerna visar också att Budde är ännu mångsidigare än man trott. Mycket återstår att utredas.

I denna artikel har jag försökt lyfta fram en aspekt som tidigare oftast försummats i forskningen. De här nämnda poetiska inslagen kan komplettera den bild av Budde vi har och de förtjänar en utförligare behandling. Man har ibland försökt bygga en kult omkring Budde, kallat honom för den begynnande finländska humanismens tidigaste budbärare och betraktat hans minnessten i Nådendal som hans grav. Överdrifter åsido, men en klosterbroder som skriver hexameter på yngre fornsvenska är värd all beundran.

-------

Ordförklaringar

knittel: knittelversen har fyra betonade stavelser och verserna är parvis förenade genom slutrim.

hexameter: hexametern består av sex daktyler av vilka den sista är ofullständig och versmåttet således katalektiskt. Daktylerna kan oftast ersättas av spondéer, men detta sker i regel inte i femte versfoten.

elegiskt distikon: elegiskt distikon består av hexameter och pentameter. Pentametern består av två hemiepéer (hälften av en hexameterrad) och förekommer endast tillsammans med hexameter.

Mikko Kauko
Skribenten är doktorand vid Åbo universitet.