Pia Westerberg
Fantomsmärta
Hur kommer det att kännas när det inte kommer någon papperstidning?
Jag har jobbat med papperstidningen i många, många år, och under den tiden gett ut kring 80 pappersnummer av tidskriften. Jag kan tänka mig att jag kommer att känna något slags fantomsmärta ibland, men nu känns det faktiskt spännande att tänka nytt. Det handlar om nya rutiner! Texterna, innehållet är alltid huvudsaken, och det känns fräscht att efter alla år helt kunna koncentrera sig på det digitala, att lägga allt krut på det. Vi kommer att satsa ännu mer på att informera om våra artiklar på våra sociala medier så våra läsare inte missar något. Vårt nya Instagramkonto har redan 221 följare!
Processen att publicera artiklar är onekligen snabbare. Vi har ju också tidigare publicerat på webben, men nu fokuserar vi helt och fullt på det digitala och satsar också mer på layouten på nätet. Webbpublicering ger också fler fördelar, bland annat att nå läsare utanför Finland, främst då i Sverige. Papperstidningen blev dyrare och dyrare medan webb-Språkbruk är helt gratis.
Hittills har publiceringen av våra artiklar gått på papprets villkor, och vi har utkommit fyra gånger per år. Trots att vi hela tiden haft en ny tidskrift på gång har publiceringstakten varit relativt långsam, så det är definitivt positivt att vi kan reagera snabbare på det som händer på vårt område nu. Vi har ju alltid publicerat artiklarna på webben efter det att papperstidningen utkommit, och det kan dröja några månader innan vi fått ut allt material. Så det är definitivt en positiv sak att vi genast kan hugga tag i intressanta fenomen.
Vi har haft många, många intressanta skribenter under åren, och vårt enorma artikelarkiv finns fortfarande kvar. Jag njuter av att än en gång läsa om Lars Huldéns Amerikaexpedition. Men jag ser också fram emot att publicera nya artiklar i en ny tid; journalisten Sofia Torvalds krönika ”Hur folk slutade skratta i mina texter” berör mig starkt. Bianca Ortiz Holmbergs intervju med Henrik Huldén, versmakare i Språkbruk under flera år, handlar bland annat om hur Huldén arbetar när han skriver verser. Roligt och spännande! (Vi publicerar krönikan den 18 mars, de andra artiklarna kan du läsa redan nu.)
Arbetsprocessen ser ut i stort sett som förut. Vi kan det här!
