Finlandssvensk ordbok finns sedan luciadagen fritt tillgänglig på nätet. Första upplagan av ordboken utkom år 2000, och den följdes av två lätt reviderade upplagor. Den fjärde, helt reviderade upplagan, som kom 2008, var så populär att den såldes slut på förlaget. Redaktörer för de tryckta utgåvorna var Charlotta af Hällström-Reijonen och Mikael Reuter.
Språkvårdaren och Språkbruks redaktionssekreterare Bianca Holmberg har redigerat materialet för webben. Outi Lehtinen och Risto Widenius på Språkinstitutets it-enhet har stått för den tekniska expertisen. Ordboken finns på adressen kaino.kotus.fi/fsob.
Varför kommer Finlandssvensk ordbok ut på webben?
– Ordboken har varit mycket efterfrågad, men den tryckta versionen är slut och förlaget har för närvarande inga planer på att trycka några fler upplagor, säger Bianca Holmberg. Språkinstitutet har också som policy att så mycket material som möjligt ska vara fritt tillgängligt för alla.
Hur skiljer sig nätordboken från den tryckta?
– Innehållet är i princip exakt detsamma som i den tryckta versionen, men uppslagsorden ser lite annorlunda ut. En speciell utmaning med just Finlandssvensk ordbok är att många av uppslagsorden egentligen är fraser eller uttryck, till exempel det skulle inte slå hål i sidan eller den offentliga makten. I den tryckta versionen finns många av uppslagsorden på flera ställen. Uttrycket du söta öde finns till exempel både under s som i söt; du söta öde och under ö som i öde; du söta/salta öde. I nätversionen finns bara ett uppslagsord för det här, nämligen frasen du söta öde, medan man vid sökning hittar frasen på vilket som helst av orden. Vissa artiklar har därför också kunnat slås ihop om förklaringarna varit identiska trots att stavningen av dem såg lite olika ut. I en elektronisk ordbok behövs inte flerledade uppslagsord på flera ställen.
Hur har det varit att jobba med materialet?
– Det jag har gjort är redigerat ordboksartiklarna i ett redigeringsprogram, korrekturläst och diskuterat de problematiska fallen i vår referensgrupp som fått ta ställning till dem. Det har varit väldigt lärorikt. Jag har lärt mig det rent tekniska, att använda ett nytt program, men det viktigaste som har slagit mig under arbetet är kanske hur fort språket utvecklas. Den upplaga som nu kommer ut på nätet är från 2008 och det märks redan nu att vissa ord och uttryck är föråldrade. Så mycket har hunnit hända i svenskan på åtta-nio år. Och naturligtvis har jag lärt mig finlandismer som jag inte ens visste fanns!
Vad ska jag göra som läsare om jag tycker där saknas ett ord?
– Det finns en responsblankett i nätordboken. Den kan man gärna fylla i om man saknar något ord eller har andra kommentarer på ordboken.