Finlandssvenska dialektologer på Oxford English Dictionary
4/2012

Carola Åkerlund, Ilse Cantell

Ilse Cantell

Finlandssvenska dialektologer på Oxford English Dictionary

 

oxford2012.jpg

Lunchbordet är dukat i Oxford University Press representationsmatsal. Från vänster: Richard Holden, Carola Åkerlund, John Simpson, Fiona McPherson och Glynnis Keir.

Vi fick i oktober tillfälle att besöka världens största enspråkiga ordboksprojekt Oxford English Dictionary (OED) i Oxford, Storbritannien, där redaktionen för ordboken finns.

OED är flaggskeppet i Oxford University Press’ utgivning, en historisk ordbok i stil med Svenska Akademiens ordbok över svenska språket, SAOB. Projektet startade år 1857, dvs. något senare än projektet SAOB vars tidigaste skeden kan dateras till 1852. Första upplagan av OED gavs ut i tio band 1928 och andra upplagan 1989. I nuläget finns det inte planer för någon tredje tryckt upplaga, däremot gavs OED redan 1988 ut som en första elektronisk version på cd-rom. OED kom för första gången ut som nätordbok redan år 2000 och för tillfället revideras ordbokens hela innehåll. Reviderade och nya artiklar läggs ut på nätordboken OED Online som uppdateras fortlöpande var tredje månad. OED Online är avgiftsbelagd och eftersom uppdateringarna kommer så tätt får användarna verkligen valuta för pengarna och ständigt tillgång till ny information om det engelska språket.

OED-redaktionen arbetar med resurser som vi på ett mindre språkområde bara kan drömma om. Ordboken görs av ett jätteteam av professionella lexikografer som kunnat specialisera sig på t.ex. nyord, etymologier och olika fackområden. Förlaget Oxford University Press förväntar sig ingen vinst av ordboken utan kompenserar förlusten med vinster från den övriga förlagsverksamheten.

Nätordböcker har ibland oförtjänt betraktats som dåliga ordboksprodukter och de som är gratis är det ofta. Men en nätordbok kan vara ”bäst i världen” som i OED Onlines fall. Den kan som OED Online bygga på en tryckt ordbok. Formatet på nätet erbjuder helt andra funktioner än att bara slå upp enligt alfabetet. Den kan ha ett stort urval avancerade sökningar och därför erbjuda nya spännande infallsvinklar på språkbruket och vara en guldgruva för forskare eller andra språkintresserade användare.

Utgivningen av en gigantisk ordbok på nätet är ett jättekliv på vägen mot ett demokratiskt kunskapssamhälle. Fördelarna med en nätordbok är både ekonomiska och praktiska. Till sitt omfång kan väl Ordbok över Finlands svenska folkmål också kallas ordboksjätte med sina planerade sju band. Det är tyvärr inte många användare som vill offra pengar på att köpa ett så stort bokverk.

I jämförelse med OED Online är Ordbok över Finlands svenska folkmål ett förhållandevis litet projekt inom ett litet språkområde. För oss redaktörer på den finlandssvenska dialektordboken är jämförelsen med OED hisnande. Ett studiebesök på OED i Oxford kan dock inspirera till att utveckla och försöka förverkliga saker i det egna arbetet trots betydligt mindre materiella resurser.

OED Online >>


SB_sisalto_img_12.jpg

 

Carola Åkerlund
Skribenten är redaktör på den finlandssvenska dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål som utarbetas på Institutet för de inhemska språken.
Ilse Cantell
Skribenten är projektanställd redaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål (webbordboken) som utarbetas på Institutet för de inhemska språken.

I denna tidskrift: 4/2012