Frågeprosodin är inte enhetlig
1/2016

Bianca Holmberg

Frågeprosodin är inte enhetlig

Martina Huhtamäkis doktorsavhandling En fråga om prosodi? Prosodiska drag hos frågor i Helsingforssvenska samtal undersöker de prosodiska dragen i vardagliga samtal mellan personer bosatta i huvudstadsregionen, det vill säga Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. Avhandlingen består av en kappa (en sammanfattning) och fyra artiklar, av vilka tre är skrivna på svenska och en på engelska.

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur prosodiska drag bidrar till utformningen av frågor och till signaleringen av turslut hos frågor i vardagliga Helsingforssvenska samtal. Avhandlingen hör hemma inom den interaktionella lingvistiken. Huhtamäki utgår från sex inspelade och transkriberade samtal och hon undersöker intonation, talhastighet, tajmning, ljudsyrka och röstkvalitet i två av artiklarna. I de andra två undersöker hon slutintonation.

I svenskan sägs allmänt att stigande slutintonation gör ett påstående till en fråga, men Huhtamäkis avhandling visar att det inte stämmer för Helsingforssvenska. De flesta sådana yttranden i undersökningen har fallande slutintonation. Sammantaget finns inte heller någon enhetlig frågeprosodi som skiljer frågorna från påståendena i materialet. Talarna använder andra signaler och kriterier för att skilja påståenden från frågor. En viss slutintonation är alltså inte det avgörande för om ett yttrande ska tolkas som en fråga eller ett påstående.

I den fjärde artikeln undersöker Huhtamäki frågor som bara består av ordet va. Resultaten visar att tonhöjden, tonomfånget och tajmningen hjälper samtalsdeltagarna att skilja på det va som signalerar att lyssnaren inte uppfattade det tidigare yttrandet och det va som uttrycker överraskning och förvåning.

Utifrån sina resultat menar Huhtamäki att de som undervisar i svenska borde beakta att stigande slutintonation inte automatiskt signalerar en fråga och fallande slutintonation inte nödvändigtvis signalerar ett påstående.

Bianca Holmberg