Gastronomiska ord
1/1995

Gastronomiska ord

Matkulturen varierar från land till land och därför kan den gastronomiska terminologin bli väldigt mångfasetterad. Redan mellan Finland och Sverige finns en hel del skillnader i fråga om maträtter och annat som har med mat att göra. Vissa maträtter finns i Finland men inte i Sverige (t.ex.  kålrotslåda), och i andra fall kan det hända att mot-svarande maträtt visserligen finns, men den kallas någonting annat (t.ex. fisv.  leverlåda – rsv. korvkaka).

Irmeli Saurio har gett ut en ordlista, Gastronomiska ord, som innehåller de vanligaste mattermerna på finska och svenska. I förordet uppger författaren att termer som används enbart i sverige­svenskan respektive i finlandssvenskan är markerade. Tyvärr är det bara en bråkdel av de finlandssvenska matorden som har försetts med markeringen S för suomenruotsi (finlandssvenska). Ord som inte har markerats är bl.a.  bastupalvad, blåmögelost, jultårta, köttpastej, länkkorv, lördagskorv, operasmörgås, mujka, siskonkorv och skumvin. Det här är givetvis tråkigt, eftersom den intet ont anande användaren kan tro att dessa ord förstås eller används av rikssvenskar.

I ordlistan finns också direkta stavfel, som t.ex. "pariser potatis", "bortschsoppa", "savoijkål", "sutare" och "glacera" för pariserpotatis, borsjtj-soppa, savojkål, sotare och glasera. Dessutom ges vissa svenska motsvarigheter som verkar vara mindre genomtänkta, t.ex. "saftartig" för finskans mehumainen ­– och "fisktupp, fiskbröd, fisklimpa" för kalakukko. Det är väl inte meningen att en svensktalande ska använda de här benämningarna på den finska nationalrätten kalakukko? Visserligen kan en förklaring komma väl till pass för en rikssvensk, men någon översättning brukar inte användas på svenska.

Det är trevligt att någon har tagit itu med den besvärliga matterminologin, för en bra ordlista behövs för just de målgrupper som författaren nämner: studerande och anställda vid hotell och restauranger. Också matglada amatörer har stor nytta av en finsk-svensk ordlista. Men den här ordlistan borde redigeras ytterligare för att bli tillförlitlig. I samma veva som den omarbetas kunde förlaget också låta översätta förordet och baksidestexten till svenska. En presentation enbart på finska verkar förvirrande, i synnerhet som ordlistan inte har någon finsk titel.

CS

 

Irmeli Saurio, Gastronomiska ord. Tryckericentralen, Helsingfors 1994. 76 sidor.