Gatorna i Helsingfors kan ha tre namn
3/2016

Maria Vidberg

Gatorna i Helsingfors kan ha tre namn

Svenskspråkiga namnbrukare i Helsingfors använder ibland medvetet finska gatunamn för att säkert göra sig förstådda. Däremot är de ofta omedvetna om de hybridnamn de använder.

I samtal i Helsingfors som i övrigt förs på svenska händer det ibland att finska gatunamn används, även om svenska gatunamn figurerar oftare. Det förekommer alltså att någon pratar om ”en lägenhet som låg på Kapteeninkatu” i stället för att använda det svenska Kaptensgatan eller att någon hänvisar till att något ligger ”vid Hämeentie” i stället för vid Tavastvägen.

Hybridnamn och parallellt namnbruk

Förutom dessa rent finska namn, förekommer också hybridnamn i det svenska namnbruket i Helsingfors. Med hybridnamn avser jag exempel som Mäkelägatan och Reijolagatan som är ett slags försvenskade former av de finska gatunamnen Mäkelänkatu och Reijolankatu som på svenska egentligen heter Backasgatan respektive Grejusgatan. De uppstår alltså så att den finska förleden i ett gatunamn kombineras med en svensk efterled, som i exemplet ”i hörnet av Idrottsgatan och Reijolagatan i Tölö” eller i en hänvisning till biblioteket i Vallgård som ska ligga vid Mäkelägatan.

Också parallellt bruk av ett finskt och ett svenskt namn i samma kontext förekommer i Helsingfors. Det händer alltså att helsingforsiska namnbrukare i svenska kontexter använder uttryck som Observatorieberget Tähtitorninmäki i stället för enbart Observatorieberget, eller Majstad Toukola i stället för bara Majstad.

Det är ändå förenklat att påstå att finska inslag förekommer enbart i talspråk. Medan rent finska namn särskilt förekommer i samtal och informella kontexter, förekommer hybridnamn och parallellt namnbruk både i tal och skrift och både i formella och informella kontexter, utöver samtal exempelvis också på Helsingfors stads webbplats och i Hufvudstadsbladet.

Medvetna namnbrukare

Trots vissa finska inslag i svenskan, dominerar svenska namn i svenska kontexter. Vilka orsakerna bakom de finska inslagen är och hur helsingforsiska namnbrukare själva ser på inslagen och bruket av dem framgår av gruppintervjuer jag gjort med helsingforsare som bott olika lång tid i (olika delar av) staden och som är i olika åldrar. Att namnbrukarna ofta är medvetna om att det är just finska namn de använder framgår av att finska namn ibland följs av metaspråkliga kommentarer som ”vad det nu sedan heter på svenska” eller ”på finska heter det så här” i samband med att de används. Men det förekommer också att finska namn används utan att det fästs någon uppmärksamhet vid dem, som i exemplen ovan. Många namnbrukare menar att de är måna om att tala en vårdad svenska och därför också anstränger sig för att använda svenska namn. Också namnbrukare som menar att de spontant använder finska namn framhåller att de ändå använder svenska namn för och i områden där de bor eller bott, både som barn och som vuxna.

Som orsaker till att finska namn används pekar namnbrukarna på att finska namn bland en del svenskspråkiga är bättre kända än svenska namn, vilket sammanfattas i kommentaren ”vete fåglarna om den man pratar med förstår de svenska namnen”. En annan orsak är att vissa finska namn enligt namnbrukarna är kortare än de svenska motsvarigheterna (exempel på det här är Vironkatu och Liisankatu som är kortare än Estnäsgatan respektive Elisabetsgatan) och således lättare att använda.

Hybridnamn används omedvetet

När hybridnamn används betyder det att en del gator får tre namn: utöver de officiellt fastställda finska och svenska namnen även ett hybridnamn. Vi har alltså ett inofficiellt namn som inte är synligt på kartor eller gatskyltar men som fungerar för orientering i staden. Medan namnbrukare med hjälp av kommentarer kan visa att de vet om att de använder rent finska namn är de ofta omedvetna om att de använder hybridnamn. Att namnbrukarna inte identifierar hybridnamn kan bero på att denna namngrupp till sin form inte skiljer sig från den grupp av officiellt fastställda namn på gator som har en finsk förled och en svensk efterled, som Rautalampivägen (fi. Rautalammintie) och Merikantovägen (fi. Merikannontie). Till sin form skiljer sig dessa namn inte från min definition av hybridnamn; det enda som skiljer grupperna åt är att hybridnamnen inte har någon officiell ställning i den kommunala namngivningen. Hybridnamn är alltså inte lätta att upptäcka förutom för den som känner till både de finska och de svenska namnen på gatorna.

När ett svenskt och ett finskt namn används parallellt får det finska namnet företräde för att identifiera den ort som avses. Endast det svenska namnet räcker alltså enligt namnbrukarna inte till för att referera till orten. Det parallella namnbruket kan i bästa fall på sikt leda till att svenska namn blir mer kända och småningom kan användas ensamt, i värsta fall till att de svenska namnen tappar sitt fotfäste i förhållande till de finska.

Prestigeförlust för svenska namn

Förekomsten av de finska inslagen kan sammanfattas så att rent finska namn främst förekommer i informella kontexter, som i samtal, medan hybridnamn och två namn parallellt förekommer både i formella och informella kontexter, i muntliga och i skriftliga sammanhang.

Enstaka finska inslag hos enskilda namnbrukare är inte oroväckande med tanke på de svenska namnens ställning i Helsingfors. Mer alarmerande för namnens ställning är att svenska namnbrukare anser att de lättare gör sig förstådda om de använder finska namn till och med i en helsvensk kontext. Då lider de svenska namnen en prestigeförlust gentemot de finska. Om allt fler svenskspråkiga väljer att övergå till att använda finska ortnamn i Helsingfors kan det i längden leda till en domänförlust för svenskan. Att informanterna i vissa fall med hjälp av metaspråkliga sekvenser visar att de är medvetna om att de använder finska namn tyder ändå på att de vet att finska inslag avviker från det förväntade namnbruket. Trots detta är namnbruket i Helsingfors med andra ord inte jämlikt även om gatunamnsförrådet officiellt sett är tvåspråkigt.

I texten presenteras en del av resultaten av Maria Vidbergs doktorsavhandling Ortnamn i kontakt i Helsingfors. Finska inslag i bruket av gatunamn i svenska kontexter. Avhandlingen är tillgänglig på adressen http://ethesis.helsinki.fi/sv

Maria Vidberg