Gott språk, mycket språk och språk i rättan tid
3/2015

Jenny Sylvin

Gott språk, mycket språk och språk i rättan tid

”God mat, mycket mat och mat i rättan tid” lyder ett skånskt ordspråk. Byter man ut ”mat” mot ”språk” passar ordspråket in på de planer ett flertal kommuner har att tidigarelägga undervisningen i det andra inhemska språket så den börjar redan i ettan.

Bland annat Borgå, Grankulla och Sibbo vill att eleverna i de svenska skolorna börjar med finska redan i första klass. Enligt den nationella läroplanen börjar eleverna med finska i trean, men enligt de nya läroplansgrunderna som träder i kraft vid årsskiftet har kommunerna rätt att lägga till ett par veckotimmar i något ämne om de själva vill. I de finska skolorna i Raseborg finns planer på att tidigarelägga svenskundervisningen så den börjar redan i ettan, eftersom svenskan har en så stark ställning i kommunen.

Som mor till ett enspråkigt svenskt barn välkomnar jag helhjärtat förslaget att tidigarelägga finskundervisningen. Ju förr de svenskspråkiga barnen lär sig finska, desto bättre kan de ta del av det lokala hobbyutbudet som ofta är större på finska. Den vägen får de finskspråkiga kompisar och ytterligare språkbad som leder till att de snart kan kommunicera på finska. Med tanke på hur det står till med svenskan i Finland i dag ger goda finskkunskaper en känsla av trygghet – man har ett annat språk att ta till om omgivningen inte förstår vad man säger.

För de tvåspråkiga barnen är det nästan ännu viktigare att de får modersmålsundervisning också i sitt andra modersmål så snart de börjar skolan. I synnerhet de barn som har finskan som egentligt modersmål och främsta tankeredskap har nytta av stärkta kunskaper i modersmålet. Ju starkare modersmål vi har, desto lättare kan vi ta till oss andra språk. Ju större ordförråd du har på ditt modersmål, desto lättare kan du registrera och memorera ord på alla andra språk du kommer i kontakt med.

I sin handbok i språkinriktad undervisning, Skolspråk och lärande (Utbildningsstyrelsen 2013) skriver Anna Slotte (tidigare Slotte-Lüttge) och Liselott Forsman om vikten av att bekräfta elevernas hemspråk också när det avviker från skolspråket. Visserligen är det viktigt att den svenska skolan är ett svenskt rum där eleverna uppmuntras att tala svenska, men eftersom språk och identitet är så tätt knutna till varandra och tvåspråkiga barn ofta har en dubbel identitet, är det bra om det finska modersmålet och den finska delen av barnens liv får utrymme också i skolan ända från början.

Många enspråkigt svenska barn som växer upp i en finskdominerad miljö önskar sig tillträde till den finska populärkultur som klasskamraterna talar om och vill kunna kommunicera med Teds mamma och Karolinas pappa. Och de som växer upp i helt svenska miljöer skulle kanske utveckla mer funktionella finskkunskaper om de började ett par år tidigare.

Jenny Sylvin
Skribenten är doktorand i nordiska språk, skriver sin doktorsavhandling om tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet.