Grammatiska metaforer
1/2020

Monica Äikäs

Grammatiska metaforer

Ideationella grammatiska metaforer gör en text mer abstrakt, men bidrar också till ökad koncentration och exakthet.

I tre tidigare artiklar (Språkbruk 3/2018, 4/2018 och 2/2019) har jag beskrivit metaforer. Det har handlat om så kallade lexikala metaforer, det vill säga metaforer som har att göra med språkets ordförråd. Lexikala metaforer innebär att ord eller uttryck får en ny, figurativ betydelse. Så kan till exempel ordet fyrkantig med den konkreta betydelsen ’som bildar en kvadratisk fyrkant’ användas metaforiskt i betydelsen ’onyanserad’: en fyrkantig analys.

Det finns också metaforer av annat slag, nämligen så kallade grammatiska metaforer. Begreppet hör till den systemisk-funktionella lingvistiken och har introducerats av dess fader Michael Halliday. I grammatiska metaforer är det inte ord eller uttryck utan grammatiska konstruktioner som används metaforiskt. Tanken är att det å ena sidan finns icke-metaforiska standardkonstruktioner, å andra sidan metaforiska konstruktioner. Jag ska ta ett exempel:

1a. Stina skrev intyget mycket snabbt.

1b. Skrivandet av intyget gick mycket snabbt.

Här är exempel 1a en icke-metaforisk realisering av ett innehåll, där en process uttrycks med ett verb (skrev), medan 1b är en metaforisk realisering, där samma process uttrycks med ett substantiv (skrivandet). Tolkningen bygger på att verb prototypiskt anses realisera processer, substantiv ting och adjektiv egenskaper. Sådana prototypiska realiseringar kallas kongruenta. En grammatisk metafor innebär däremot att ett innehåll realiseras med hjälp av en annan grammatisk konstruktion än den prototypiska, och sådana realiseringar kallas inkongruenta. En inkongruent realisering kan alltså till exempel innebära att en process uttrycks med ett substantiv i stället för med ett verb, som i exempel 1b.

Grammatiska metaforer av olika slag

Det finns olika typer av grammatisk metaforik. En mycket vanlig typ är den som representeras av exempel 1b ovan, det vill säga nominalisering av det slag där substantiv används för att realisera processer i stället för verb. En annan typ av nominalisering är att substantiv får uttrycka egenskaper i stället för adjektiv.

2a. Alla såg att hon var mycket skicklig.

2b. Hennes skicklighet var uppenbar för alla.

I exempel 2a, som är en kongruent realisering, används adjektivet skicklig prototypiskt för att uttrycka en egenskap, medan egenskapen uttrycks med ett substantiv (skicklighet) i den inkongruenta, metaforiska, versionen 2b. En tredje typ av metaforik som kan nämnas är att en process realiseras med ett adjektiv i stället för med ett verb.

3a. Överdraget kan tvättas.

3b. Överdraget är tvättbart.

I exempel 3a realiseras en process kongruent med hjälp av verb (kan tvättas), medan processen realiseras med hjälp av adjektivet tvättbart i exempel 3b. Samma fenomen kan också iakttas i exempel 2, där en process uttrycks med hjälp av verbet såg i 2a men med hjälp av adjektivet uppenbar i 2b.

Också kausalitet, orsakssamband, kan uttryckas metaforiskt:

4a. Eftersom det regnade svämmade floden över.

4b. Regnet orsakade översvämning.

I exempel 4a uttrycks kausaliteten kongruent, med orsakssubjunktionen eftersom, medan den i 4b realiseras inkongruent med verbet orsakade.

Alla de ovannämnda metafortyperna hör till gruppen ideationella grammatiska metaforer. En annan grupp är de interpersonella grammatiska metaforerna. Indelningen härrör från den systemisk-funktionella lingvistikens begrepp metafunktioner. De ideationella metaforerna hör ihop med språkets ideationella metafunktion, som innebär att språket representerar verkligheten. Den interpersonella metafunktionen å sin sida har att göra med språket som interaktion. Det gäller bland annat modalitet, till exempel sannolikhet som i följande exempel:

5a. Peter har troligen rest hem.

5b. Jag tror att Peter har rest hem.

Exempel 5a visar det kongruenta sättet att uttrycka sannolikhet, det vill säga med satsadverbialet troligen, medan 5b visar ett metaforiskt uttryckssätt, med huvudsats och bisats.

I det följande behandlas enbart ideationella grammatiska metaforer.

Regnet orsakade översvämning är ett exempel på hur kausalitet, det vill säga orsakssamband, kan uttryckas metaforiskt.

Regnet orsakade översvämning är ett exempel på hur kausalitet, det vill säga orsakssamband, kan uttryckas metaforiskt.

Kuva: Pixabay

Hur fungerar ideationella metaforer?

Det finns olika drag som är utmärkande för ideationella grammatiska metaforer i förhållande till kongruenta realiseringar. När ideationella metaforer används kan information gå förlorad, till exempel så att det inte framgår vem som utför en handling. Det visar exempel 1b ovan. I exempel 1a är det Stina som skriver intyget, men i 1b framgår det inte vem som skriver. Dessutom har de grammatiska rollerna i satsen förändrats, så att skrivandet av intyget har blivit aktör i en process (subjekt) i 1b, medan Stina är aktör i 1a. Att det inte framgår vem som utför handlingen innebär att satsen blir abstrakt på samma sätt som en passiv sats utan agent (intyget skrevs mycket snabbt).

Den vanliga typ av metafor som används i exempel 1b är nominalisering, att processer och egenskaper uttrycks som ting, substantiv, och behandlas som sådana. Till substantivens egenskaper hör att de lätt kan utökas med bestämningar, som i följande exempel där substantivet hygienen har två adjektivattribut, västerländska och överdrivna.

6a. Den västerländska överdrivna hygienen kan leda till allergier.

Vill man uttrycka detta på ett icke-metaforiskt, kongruent, sätt kan det till exempel bli som följer:

6b. Att västerländska människor är överdrivet hygieniska kan leda till att de blir allergiska.

Den kongruenta versionen 6b låter betydligt mer pratig och omständlig än 6a, och den är också längre, något som ofta gäller kongruenta versioner i förhållande till grammatiska metaforer. Ett exempel till:

7. All produktion av biologiska vapen är förbjuden.

Här bestäms substantivet produktion av adjektivattributet all i en metaforisk version. Hur skulle innehållet i detta all kunna uttryckas i en kongruent version? Formuleringar som det är förbjudet att över huvud taget/alls producera biologiska vapen låter inexakta och pratiga.

Abstraktion på gott och ont

Ideationell grammatisk metaforik, i synnerhet nominalisering, innebär ofta att en text blir mer abstrakt, formell och opersonlig, medan kongruenta realiseringar gör texten mer konkret och talspråklig. Ideationella metaforer är därför vanliga i vetenskaplig text, som till sin natur ofta är abstrakt och formell. Det är också naturligt att antalet ideationella metaforer blir större i barns språk ju äldre barnen blir och ju mer deras förmåga till abstrakt tänkande utvecklas.

Ökad abstraktion kan vara en nackdel hos en text med ideationella metaforer, men som exempel 6 och 7 visar finns det också fördelar som ökad koncentration och exakthet. Generellt kan man inte heller säga att en text med ideationella metaforer alltid är mer invecklad eller svårare att förstå än en kongruent text. Den lexikala koncentrationen och den semantiska komplexiteten är visserligen större i metaforisk text, men kongruent text kan vara mer invecklad i grammatiskt hänseende, eftersom den innehåller fler satskomplex med bisatser.

Metaforer drar till sig andra metaforer

Det kan finnas flera ideationella metaforer av olika slag i en sats. Det visar exempel 2b, där en egenskap realiseras med substantivet skicklighet och en process därtill realiseras med adjektivet uppenbar. I exempel 4b realiseras kausalitet med verbet orsakade i stället för det kongruenta eftersom, och därtill realiseras två processer med substantiv: regnet och översvämning (i stället för regnade och svämmade över).

Ideationella metaforer ger ofta också upphov till lexikala metaforer (påpekat av Magnusson 2017).

8a. Hon blev rädd.

8b. Rädslan grep tag i henne.

I den kongruenta versionen 8a uttrycks en känsla med ett adjektiv, rädd. I den metaforiska versionen 8b realiseras däremot samma känsla med substantivet rädsla. Detta substantiv är aktör i en process, och processen uttrycks med frasen grep tag i henne, som är en lexikal metafor eftersom det inte är fråga om att någon konkret griper tag i något.

Att lexikala metaforer förekommer tillsammans med grammatiska metaforer har säkert samband med att abstraktionsnivån över lag är högre i en sats med grammatiska metaforer än i en kongruent version. Större abstraktion innebär en naturlig grogrund för figurativa uttryck som lexikala metaforer.

Vid våghalsiga aktiviteter som till exempel bergsklättring kan bergsklättraren i fråga antingen bli rädd, eller också kan rädslan gripa tag i hen. I det första fallet uttrycks rädslan med ett adjektiv, i det andra fallet med en lexikal metafor.

Vid våghalsiga aktiviteter som till exempel bergsklättring kan bergsklättraren i fråga antingen bli rädd, eller också kan rädslan gripa tag i hen. I det första fallet uttrycks rädslan med ett adjektiv, i det andra fallet med en lexikal metafor.

Kuva: Pixabay

Litteratur

Halliday & Matthiessen, 2014: Halliday’s Introduction to Functional Grammar (4:e utg.).

Magnusson, Ulrika, 2017: Barnlitteraturens komplexitet – en studie av grammatisk metaforik i litteratur för barn. I: Folkmålsstudier 55.

Taverniers, Miriam, 2004: Grammatical Metaphors in English. I: Moderna språk 98 (1).

Äikäs, Monica, 2014: Substantiv eller verb? I: Språkbruk 2/2014.

Monica Äikäs
Skribenten är språkvetare och har tidigare arbetat på Institutet för de inhemska språken. Foto: Bianca Holmberg