Hur ser en gymnasist på lärarens respons på uppsatsen?
1/2010

Monica Äikäs

Hur ser en gymnasist på lärarens respons på uppsatsen?

Annette Kronholm-Cederberg: Skolans responskultur som skriftpraktik. Gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen. Åbo Akademis förlag 2009. 340 sidor. 

I sin doktorsavhandling Skolans responskultur som skriftpraktik har Annette Kronholm-Cederberg undersökt hur gymnasieelever ser på den skriftliga respons som läraren ger på deras uppsatser. Texter av åtta gymnasister har kommenterats av lärare inom ramen för den vanliga undervisningen – utan att lärarna fått veta vilka elever som blivit utvalda för undersökningen. Sedan har Kronholm-Cederberg fört responssamtal med eleverna för att få reda på deras inställning till lärarens kommentarer. Det huvudsakliga syftet har varit att gestalta mönster i den responskultur som gymnasisterna berättat om.
  
Om lärarnas respons konstaterar Kronholm-Cederberg att den är normativ; den pekar mer på brister än på förtjänster och visar i större utsträckning på elevernas oförmåga än förmåga. Dessutom har lärarna en tendens att uppmärksamma lokala textnivåer som ortografisk, lexikal och syntaktisk textnivå mer än globala nivåer som disposition, innehåll och genre.
  
Studien har ett starkt elevperspektiv – lärarnas röst hörs inte annat än i responsen. Kronholm-Cederberg medger att detta kan ses som en svaghet, men eftersom det är ett faktum att lärarnas röster överlag är tydligare i skrivpedagogisk forskning än elevernas har hennes ambition varit att motverka den slagsidan. I responssamtalen, som är ett kraftfullt sätt att synliggöra texter på, har eleverna fått sin röst hörd. Här har de haft utrymme att fungera som handlande subjekt, inte enbart som passiva mottagare av lärarresponsen.
  
Det förekommer mycket lite interaktion mellan lärare och elever i den responskultur som präglar skolan. Kronholm-Cederberg gör en jämförelse med nätkulturernas skriftpraktiker, där den interaktionistiska dimensionen är central. Nätet är ju en plats där de unga vistas mycket, och de är vana vid responsmekanismerna där. Enligt Kronholm-Cederberg skulle det skrivande klassrummet kunna vara en plats för överbryggande av klyftan mellan den traditionella responspraktiken och den responspraktik som odlas på nätet. Hon efterlyser också en digitaliseringsreform av skrivundervisningen och inte minst av den finländska studentexamen.

Monica Äikäs
Skribenten är språkvårdare på Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken.

I denna tidskrift: 1/2010