Institutet för språk och folkminnen tvingas spara
2/2013

Charlotta af Hällström-Reijonen

Institutet för språk och folkminnen tvingas spara

Som en följd av ett stort budgetunderskott tvingas Institutet för språk och folkminnen (SOFI) skära ned de fasta kostnaderna (löner, hyror och liknande) med 10 miljoner svenska kronor per år (ungefär 115 000 euro). Institutets budget är 60 miljoner per år, varav större delen är statliga anslag. För att balansera ekonomin har generaldirektör Ingrid Johansson Lind föreslagit att institutet lägger ned sina avdelningar i Umeå och Lund. Tolv heltidstjänster ska också dras in.

SOFI är lokaliserat på fem orter: Uppsala, Stockholm, Umeå, Lund och Göteborg. De olika avdelningarna arbetar med dialekter, personnamn och ortnamn, folkminnen och språkvård. För Språkbruks läsare är troligen språkvårdsverksamheten på Språkrådet mest bekant. Språkrådet finns i Stockholm, där man ägnar sig både åt svenskan och de svenska minoritetsspråken (närmast finska, meänkieli, romska och svenskt teckenspråk). De övriga avdelningarna är Namnarkivet i Uppsala, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg samt Dialekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå.

Avdelningen i Lund arbetar med ortnamnen i Skåne och dialekterna i Blekinge, Halland, Skåne, Småland och på Öland. Avdelningen i Umeå har som ansvarsområde Västerbottens och Norrbottens län, vilket innebär att inte bara svenska dialekter och varieteter i regionen drabbas, utan även samiska, meänkieli och finska. 

Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet, säger i en intervju till Sveriges radio att det är högst anmärkningsvärt att minoritetsspråken samiska, meänkieli och finska drabbas.

- Det är väldigt viktigt att man han har en enhet som finns i närheten till de här språkområdena. Man hade nog snarare sett en förstärkning av det området än en så drastisk neddragning och jag hoppas att man tänker efter väldigt noga innan man genomför de här besluten, säger Edlund i intervjun.

De anställda i Lund och Umeå är sammanlagt 11 till antalet, men långt ifrån alla är heltidsanställda, så även andra nedskärningar är att vänta. I förra numret av Språkbruk skrev vi om att tidskriften Kieliviesti och den sverigefinska språkvården redan drabbats av nedskärningar.

Ingrid Johansson Lind säger att orsaken till att enheten i Göteborg inte drabbas är att den har en starkare position inom forskningen och att den i högre grad har lyckats få externa forskningsmedel än vad enheterna i Lund och Umeå lyckats med.  Johansson Lind understryker att det här än så länge bara är ett förslag och att de fackliga förhandlingarna i skrivande stund ännu inte är avslutade.

 

Charlotta af Hällström-Reijonen

I denna tidskrift: 2/2013