Jämställdhet i ordlistan?
3/2014

Louise Holmer

Jämställdhet i ordlistan?

Våren 2015 utkommer den efterlängtade, fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Ordlistan är en tidsspegel och berättar en hel del om det samhälle vi lever i. Redaktionsmedlemmen Louise Holmer redogör för vad man gjort för att modernisera ordförrådet i SAOL.

För många svenskspråkiga ordboksanvändare är Svenska Akademiens ordlista (SAOL) välbekant. Den har sedan den första upplagan 1874 givits ut i sammanlagt tretton upplagor. Den senaste kom 2006 och nästa, den fjortonde i ordningen, är planerad till våren 2015. Ordlistan ger upplysningar om stavning och böjning av ord, men är däremot inte menad att i första hand vara en definitionsordbok. Urvalet av uppslagsord är tänkt att spegla det samtida ordförrådet, och de nya ord som tas med bör vara etablerade i språket och framför allt användas i text. De textsamlingar som redaktionen har till sitt förfogande, så kallade korpusar, bygger till stor del på dagstidningar.

Antalet uppslagsord uppgick i den trettonde upplagan till ungefär 125 000. Den fjortonde upplagan kommer att hamna något över detta med ungefär 12 000 nyinlagda ord och 9 000 utmönstrade. Listan med uppslagsord kan aldrig bli “komplett” – nya ord bildas ständigt. En stor andel ord kommer heller aldrig med i ordlistan eftersom de har låg frekvens eller är s.k. självförklarande sammansättningar.

Inför utgivningen av en ny upplaga vidtas ett antal åtgärder för att modernisera innehållet. Det redaktionella arbetet består av flera olika moment. För det första handlar det om att tillföra nya ord – både ord som är relativt nya i språket och sådana som har funnits i språket en längre tid, men av en eller annan anledning inte har kommit med i tidigare upplagor. För det andra handlar det om att mönstra ut föråldrade ord och sådana ord som har mycket låg frekvens i text. För det tredje handlar det om att se över övrig artikeltext såsom definitioner, kommentarer och språkprov med exempelmeningar där uppslagsordet står i sin kontext. Redaktionen (i vilken artikelförfattaren ingår) har i och med den fjortonde upplagan strävat efter att arbeta med ordlistans ordförråd på ett något mer medvetet sätt än tidigare vad gäller jämställdhet i språket.

Nytillkommande ord

De nytillkommande orden i SAOL hämtas från många olika domäner i språket. I den här artikeln kommenteras endast ett litet antal av dessa ord. I takt med att det omgivande samhället ändras, ändras också det språk som används i samhället och därmed språket i ordlistan. En strävan efter ökad jämställdhet i speglas i SAOL:s kommande upplaga av bland annat politiska ord som kvoteringslag, jämställdhetsmål och justeringsperson, där det senare kan användas av dem som vill frångå det snävare ordet justeringsman.

Det finns också ord från domäner som tidigare har varit något underrepresenterade i ordlistan. Några sådana utgörs exempelvis av graviditetsperioden och förlossningen, där det nu finns nyinlagda ord som bäckenbotten, foglossning, chefsbarnmorska, gravidyoga, oxytocin (ett hormon) och ryggbedövning. Från området som har med spädbarnsvård att göra kommer bland annat babyskydd och bärsjal. Från kropps- och skönhetsvården kommer ord som t.ex. concealer, fiskpedikyr, foundation och ansiktskräm.  

Ibland handlar arbetet också om att fylla i luckor. Tidigare har ord som förfader och fadersroll funnits med, men däremot inte förmoder och modersroll, två ord som nu är inlagda. Från sporten hämtas ord som damhockey och herrhockey. Den relativt välkända kranskullan (som hänger en krans kring halsen på segraren i Vasaloppet) har nu fått sällskap av en kransmas.

Sedan har vi förstås det i Sverige mycket omdebatterade och uppmärksammade pronomenet hen. Efter att ha stött och blött detta för svenskan halvnya pronomen, beslutade redaktionen i januari 2014 att lägga in ordet. Tiden befanns vara mogen i och med att ordet har fått en ökad användning i svenska texter. Den som vill veta hur ordet böjs i genitiv och i objektsform kan hitta upplysningar om detta i ordlistan (”hens” i genitiv och ”hen” i objektsform).

Ordet ”hen” har fått två betydelser, dels som könsneutral beteckning på person som är omtalad i sammanhanget (”läraren kan fritt välja vilken metod hen vill”), dels beteckning person som inte vill kategorisera sig som man eller kvinna. Från en liknande samhällsdebatt hämtas ord som hbtq och cisperson (’person som entydigt är, och uppfattar sig som, man el. kvinna’, cis är latin och betyder ’på samma sida’).

Utmönstring av föråldrade ord

Till kategorin ”föråldrade ord” hör sådana ord som blir mindre och mindre vanliga i språket. Typiska exempel utgörs av ord som slutar på ‑erska och ‑inna, alltså avledningar som syftar på kvinnliga utövare. Språkbrukarna och samhället gör helt enkelt färre könsmässiga distinktioner av utövare av olika yrken.

Några exempel på ord med låg frekvens som har strukits ur ordlistan är swingsångerska och våningsstäderska, liksom bordellvärdinna, tonsättarinna och mestiskvinna. Ord som slutar med ‑flicka är mindre vanliga idag, och simmarflicka, poseringsflicka och skrivflicka har strukits ur ordlistan.  Även nedsättande ord med ålderdomlig prägel som sjana (’slamsa, slyna’) har tagits bort.

Antalet uppslagsord som slutar med ‑erska och ‑inna harförändrats en hel del de senaste hundra åren. Den allra första upplagan av SAOL innehåller ungefär 35 000 uppslagsord med ett drygt hundratal som slutar på ‑erska, däribland nipperhandlerska (nipper betyder ’småprydnader, smycken’) och ringerska.

Den hittills mest omfångsrika upplagan, den nionde från 1950, innehåller ungefär 600 ord på -erska, varav skönskriverska, smörjerska och vetenskapsidkerska är unika för just den upplagan. Därefter har antalet uppslagsord totalt sjunkit, och ord på ‑erska är nu återigen nere på ett drygt hundratal, även om själva ordlistan innehåller närmare hundra tusen fler uppslagsord än den första upplagan.

Översyn av artikeltext

Som tidigare nämnts görs även en grundlig översyn av artikeltexten i ordlistan. SAOL har aldrig haft som uppgift att ge fullständiga definitioner, men ett stort antal uppslagsord har ändå försetts med definition, hänvisning, kommentar eller språkprov.

Ett exempel är luder, ett ord som funnits med sedan den första upplagan, men då helt utan betydelsebeskrivning (troligen för att ordets betydelse ’åtel’, d.v.s. en jaktterm, avsågs). Först i nionde upplagan försågs det med kommentaren ”jakt.” och definitionen ’åtel’. När även betydelsen ”prostituerad” togs med i upplaga 11 tillades kommentaren ”kan uppfattas som nedsättande”. I upplaga 14 har kommentaren ändrats till det ännu kraftigare ”starkt nedsättande”.

Möjlighet till egen ordforskning

Ett pågående projekt vid redaktionen är SAOLhist. Projektet innebär att de tidigare upplagorna av ordlistan har digitaliserats och gjorts fritt tillgängliga i en databas. Därmed kan alla ordintresserade med tillgång till internet botanisera bland ord, nya som gamla. Med hjälp av tecknet % (där % står för ett eller flera tecken), går det att söka på alla ord som börjar på något visst sätt, som kvinn%, eller alla ord som slutar på till exempel %erska eller %inna.

Sökresultaten presenteras i tabellformat och man kan dessutom enkelt klicka fram faksimilsidan ur den tryckta utgåvan. I och med SAOLhist får utmönstrade ord en viloplats på nätet och är fortfarande lättillgängliga för alla, även om de inte längre finns med i den aktuella upplagan av SAOL.

I den här artikeln behandlas endast ett litet antal exempelord. Arbetet med att modernisera SAOL ur ett jämställdhetsperspektiv har bara börjat och det går att komma mycket längre. En regelbundet utkommande ordlista behöver ständigt förnyas och förbättras, och den typen av uppdateringsarbete är givetvis av största vikt för en produkt som är tänkt att spegla det samtida språket.

Louise Holmer
Skribenten är doktorand i nordiska språk och är också verksam vid redaktionen för Svenska Akademiens samtidsordböcker vid institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.