Kan maskiner lära sig?
1/2014

Robin Eriksson

Kan maskiner lära sig?

Artificiell intelligens har redan länge varit datavetenskapens heliga Graal – och en väsentlig indikator på intelligens är förmågan att lära sig, d.v.s. att tillgodogöra sig ny kunskap utifrån experiment eller något slags slutledningsförmåga. Det finns olika modeller för hur en dator kan lära sig, men de senaste åren har förhållandevis enkla statistiska modeller varit på tapeten mest.

Med en ökande tillgång på maskinläsbara data har det varit fruktbart – och också lönsamt – att bygga modeller som i grunden handlar om enkla statistiska samband. Datorn jämför utfall för olika kombinationer av indata vid tidigare körningar och räknar ut en sannolikhet för vilket utfall som är det rätta för en ny kombination av indata. Ju enklare modell desto snabbare och resurssnålare är beräkningen. Men någon inlärning i den meningen att modellen skulle ge beredskap att hantera helt nya situationer handlar det inte om här.

Många fenomen kan beskrivas med emergenta modeller. Emergens kallas det när ett system med komplext beteende uppstår då man kopplar ihop många komponenter som var för sig är väldigt enkla och inte i enskildhet beter sig som det större systemet. Det handlar alltså inte endast om att summan är mer än delarna utan också om att det större systemet inte går att förutspå genom en granskning av de enskilda komponenterna.

Exempel på emergenta fenomen är t.ex. hur regelbundna vågmönster uppstår i sanddyner då det blåser – eller den biologiska evolutionen.

Det är alltså inte helt fel att hoppas på att en relativt enkel statistisk modell kunde ge det önskade utfallet också för processer som verkar komplexa, såsom t.ex. många språkliga fenomen.

Men i det långa loppet kräver verklig inlärning adaptivitet – att programmet har en styrfunktion på en högre abstraktionsnivå som märker när systemet gör fel och startar en ny sekvens av inlärning som fokuserar på det problem som hittills varit svårt. Det här är inte någon ny idé, men väldigt få kommersiella applikationer har någon sådan komponent. Min telefon ringer gång på gång min mamma när jag med stigande irritationsnivå och precision i artikulationen ber den ringa Magnus.

Robin Eriksson
Skribenten är magister i språkteknologi från Helsingfors universitet. Han jobbar som e-postexpert på ett datasäkerhetsföretag och forskar i kvalitetskontroll för korpusar då han får möjlighet (d.v.s. stipendium).

I denna tidskrift: 1/2014