Klarspråk 2013
4/2013

Klarspråk 2013

Nordisk klarspråkskonferens ordnades för sjunde gången och denna gång i Helsingfors. Temat för konferensen var Myndighetstexter ur medborgarperspektiv, och i programmet deltog språkexperter från Danmark, Finland, Norge och Sverige.

I sitt inledningsanförande underströk Pirkko Nuolijärvi, direktör på Institutet för de inhemska språken att 2013 är ett viktigt år för Finland vad gäller klarspråksarbete. Detta år har nämligen ett handlingsprogram med syfte att göra myndighetsspråket klarare, tydligare och mer begripligt förberetts i en arbetsgrupp vid Undervisnings- och kulturministeriet. Senare på dagen talade specialforskaren Aino Piehl från Språkinstitutet om arbetsgruppens arbete.

Bland talarna kan också nämnas Catharina Nyström Höög från Högskolan Dalarna, som diskuterade idealen i det svenska myndighetsspråket. Hon konstaterade att ryktbarhet är ett viktigt ideal i många myndigheters kommunikationspolicyer, dvs. att myndigheterna i hög grad strävar efter att synas och skapa förtroende. Nyström Höög konstaterade att myndigheternas språkbruk närmar sig den privata sfärens, medan den privata sfären och traditionellt icke-byråkratiska verksamheter byråkratiseras.

Marte Spets, kommunikationsrådgiver på norska Vegvesendet, berättade om effekten av ett klarspråksprojekt där man formulerat om 10 standardbrev och utbildat en stor del av de sammanlagt 6 500 anställda. Effekten av projektet var god, de nya breven, omformulerade enligt klarspråksprinciper, ledde bl.a. till 40 procent färre samtal till kundtjänsten, vilket naturligtvis gav tid över till annan verksamhet.

Ett exempel på mindre lyckad myndighetskommunikation kom från norska NAV (motsvarar Folkpensionsanstalten i Finland och Försäkringskassan i Sverige). Iris Furu hade tittat närmare på information som blivande föräldrar får från NAV, och konstaterade att kommunikationen mellan NAV och medborgaren inte alltid fungerade som den borde.

Anne Kjærgaard, vetenskaplig medarbetare på Dansk Sprognævn, redogjorde för en pågående undersökning där hon hade testat 717 personer på hur väl de förstod ett brev från danska skatteverket. En tendens hon kunde se i sitt material var att ett brev som genomgått ”klarspråkstvättning” faktiskt var lättare att förstå. Denna typ av undersökningar har tidigare inte testat verklig språkförståelse. Därför blir det intressant att få ta del av resultaten när undersökningen är genomförd i sin helhet.

I publiken föreslogs mer undersökningar av denna typ för nästa konferens, eftersom årets konferens inte uppmärksammat den konkreta effekten av klarspråksarbete. Nästa konferens arrangeras i Norge år 2016.

Den första klarspråkskonferensen ordnades i Stockholm 1998, och i Helsingfors har den tidigare ordnats år 2000.

Cirka 90 personer deltog i konferensen. De kom från Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island och Färöarna. Alla inlägg på konferensen simultantolkades mellan finska och de skandinaviska språken