Korta formuleringar ska det vara på Twitter
3/2014

Charlotta af Hällström-Reijonen

Korta formuleringar ska det vara på Twitter

Det finns många sociala medier i dag. De har alla olika egenskaper och stil som kan ta en tid att lära sig. Att twittra rätt kan kännas överraskande svårt till en början.

Själv var jag på Twitter i ett par månader innan jag kände att jag hade lärt mig det rätta Twittertonfallet.Om man jämför med t.ex. Facebook kan man konstatera att Twitter är något helt annat. En avgörande skillnad är att Twitter är offentligare. De som läser vad du skriver är inte nödvändigtvis bara dina personliga vänner.

Men det som också kännetecknar Twitter och styr språket som används där är att kommunikationen är så komprimerad. Bara 140 tecken har man till sitt förfogande per tweet. På 140 tecken kan man inte vara mångordig, men med rätt formulering går det ändå att få fram sitt budskap, om man är språkligt kreativ.

På Twitter är ”gott språk” något annat än i andra genrer. Ju kortare man formulerar sig, och ju mer man får sagt på ett begripligt sätt på 140 tecken, desto bättre.

Tolka det underförstådda

När formuleringarna är korta kan man inte alltid skriva ut allt. Då får en läsare vara lite välvillig i sin tolkning av det underförstådda. På Twitter ser man satsförkortningar som kräver en del god vilja för att tolkas rätt, ibland inledda med pga (på grund av). När Ingrid Olsson i tweeten nedan skriver ”Kommer säkert först pga tant.” betyder det inte att hon försinkades av en tant, utan att hon kommer för sent för att hon själv är en tant.

 

SB_314_Twitter-1.jpg

 

Med vänlig hälsning och dock att

När man i en tweet vill ge sig själv en egenskap – antingen permanent eller ganska tillfällig – kan man t.ex. skriva mvh (med vänlig hälsning). Om man är förvirrad över något kan man skriva ”mvh förvirrad” Eller så kan man skriva som DANKEN: ”Mvh jag kan inte gå i klackar och måste lära mig till balen”.

 

SB_314_Twitter-2.jpg

 

En annan fras typisk för svenska tweetar är dock att. Den används i stället för formuleringar som ”å andra sidan” och liknande. Ylva skriver ”Dock att [termen snabbanammare] inte haft så många snabbanammare.”

 

SB_314_Twitter-3.jpg

 

På vanlig svenska och med mer utrymme kanske man här hade sagt: ”Å andra sidan har termen tyvärr inte haft så många snabbanammare.”

Död är kortare än kuolema

Ibland lånar man ord från andra språk när man vill förkorta. Johanna Vaattovaara har skrivit en tweet där man på finska får läsa om sittandets faror. Budskapet är att man är illa ute om man sitter mer än 12 timmar per dag. Hur farligt det är hade hon inte plats att skriva på finska, så hon använde det svenska ordet död i stället. Där sparade hon utrymme, eftersom ordet död är fyra tecken kortare än finskans kuolema. Man kan förmoda att hon räknar med att hennes följare förstår det lånade ordet, i det här fallet att de finskspråkiga läsarna förstår det svenska ordet död.

 

 

SB_314_Twitter-4.jpg

 

Den känslan och tystnaden som uppstår

Från engelskans ”the feeling when …” har vi fått frasen ”den känslan”. Den verkar kunna användas i samband med det mesta, och fungerar som en stämningsförmedlare, gärna med igenkänningsfaktor. Ett exempel är t.ex. följande tweet: ”Dagens egoboost: en fyraåring som kallar mig den ”nya flickan”! #denkänslan”

Den känslan har förutom i svenskan lånats in i åtminstone danskan, norskan och finskan. Ofta används de som hashtaggar: #denfølelsen #setunnekun

En annan liknande stämningsförmedlare är t.ex. ”tystnaden som uppstår”. Den används t.ex. om man har gjort eller varit med om något pinsamt eller lite underligt. Som när man står på fel sida i rulltrappan:

 

SB_314_Twitter-5.jpg

 

Hashtaggar

Typiskt för Twitter är hashtaggarna, som inleds med tecknet #. En hashtagg kan bestå av ett ord eller flera, t.ex. #finlandssvenska eller #jagälskarsvenska.

En hashtagg är en ämnesetikett, som hjälper andra att hitta fram till en tweet. Numera har t.ex. konferenser och seminarier ofta en på förhand överenskommen hashtagg som gör att man kan följa konferensen på Twitter, t.ex. #hforsbokmassa.Också tv-program kan ha hashtaggar (#yleobs).

Men en hashtagg kan användas också som förklaring eller precisering av en tweet, t.ex. som ovan med #tystnaden eller #denkänslan.  När Alexander Stubb använder hashtaggen #stillsmiling har han inte gjort det för att göra tweeten sökbar tillsammans med andra tweetar med hashtaggen #stillsmiling, utan för att förmedla en känsla, eller kanske ett budskap om att han inte har något problem med det hårda arbetstempot.

 

SB_314_Twitter-6.jpg

 

Det kommunikationsformat som Twitter erbjuder påverkar språket som används där. Men frågan är om det kommer att påverka språket i andra sammanhang. Kommer vi att kunna skriva så här på Språkbruks sidor om några år? Kommer någon då att höja på ögonbrynen?

Känslan när man läser Språkbruk och språkreglerna är nya pga språket förändrats. Dock att det inte blivit helt obegripligt. #språkutveckling

Charlotta af Hällström-Reijonen
Skribenten är språkvårdare och chefredaktör för Språkbruk.