I förra numret av Språkbruk behandlade vi verbet hämta i betydelsen ’ha med sig’. I detta nummer handlar artikelserien Perspektiv på finlandismer om lämna, och särskilt den österbottniska användningen av verbet. När österbottningar använder lämna i betydelsen ’bli kvar, stanna kvar’ kan det kännas främmande för finlandssvenskar från Nyland och Åboland och även för ålänningar.
Korna lämnade i skogen
De standardsvenska betydelserna av lämna är i dag att låta något eller någon vara kvar någonstans eller att avlägsna sig (Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien). Det här är också den vanliga betydelsen av verbet i finlandssvenskan, också i finlandssvenska dialekter. I Ordbok över Finlands svenska folkmål hittar vi t.ex. ha lämna hanska jär från Esse i norra Österbotten eller hö:nån ha lämma ongana från Kyrkslätt i mellersta Nyland.
Men det finns som sagt också en uteslutande österbottnisk användning av lämna. Koddona lömma natte i sko:ji har någon sagt i Nedervetil i norra Österbotten, vilket betyder att korna stannade kvar i skogen över natten. Och han som fick ett ärr efter såret sade e lömna nåo i ä:r ba:ket så:re. (Korsholm, mellersta Österbotten.)
I talspråkskorpusen Talko hittar vi följande exempel hos både intervjuare och informant i en intervju med en yngre kvinna från Korsholm, där diskussionen handlar om att stanna på hemorten eller flytta bort:
– ja hur är det sådär bland ungdomarna är de vill de härifrån eller är de sådana som lämnar kvar
– nå de som är lika gamla som mig så tror jag nog att de flesta av dem så vill nog som lämna kvar här
Lämna i denna österbottniska användning i betydelsen ’bli kvar, stanna kvar’ förekommer även i skrift, till och med i dagstidningar. Här har vi några tidningsbelägg från hela det svenska Österbotten:
– Då lämnade vi i ett mittemellan-läge. (Österbottens Tidning 3.5.2012)
– Jag kom dit för att göra min avhandling men lämnade kvar i 13 år. (Jakobstads tidning 20.5.2002)
– Den exakta arealen vet vi först senare. Potatisupptagningen pågår fortfarande på sina håll och skördeskadorna är inte fastställda. Men en uppskattning är att det kommer att röra sig om drygt 100 hektar där potatisen är förstörd av vatten eller där åkrarna är för blöta för maskinerna, och där potatisen kommer att lämna kvar i jorden. (Syd-Österbotten 22.10.2011)
Ett ålderdomligt drag
Det finns en språkhistorisk förklaring till att lämna används på det här sättet i Österbotten. Det handlar om en arkaism, alltså ett ålderdomligt drag i språket. Ordet lämna går tillbaka på fornsvenskans lifna, ’bli kvar’, och i denna betydelse förekom det ännu på 1600-talet, t.ex. som i boken Then christelige kyrkiones historia (Lucas Osiander, översatt till svenska av Ericus Benedicti Schroderus 1635):
The Tartare, som lemnade i Vngern, (gjorde) på åtskillige Ortar Infall.
Denna betydelse av lämna försvinner nästan helt efter 1600-talet, med undantag för den finländska svenskan. Belägg från 1700-talet går nämligen att hitta, åtminstone hos nordösterbottningen Anders Chydenius:
Ju flera som reste bort at förskaffa skatter, ju färre lämnade qwar som skulle emottaga dem, ju mera wäxte deras penninge-ståck. (Anders Chydenius, 1765, Anders Chydenius samlade skrifter, Band 1)
Ny användning av lämna
Lämna är ett gott exempel på att svenskan lever och utvecklas kontinuerligt. Verbet lämna har sedan några år tillbaka börjat användas utan objekt i betydelsen ’avgå, ge sig av’, än så länge mer i Sverige än i Finland. Men där handlar det inte om ett österbottniskt eller arkaiskt språkbruk utan om inverkan från engelskans leave. Exempel:
Att förlåta förändrar inte det som skett, men det förändrar din framtid genom att du kan lägga det dåliga bakom dig, oavsett om du stannar eller lämnar. (Magnus Abrahamsson & Marit Danielsson: Lyckligt skild, 2017)