Ledare
4/2014

Charlotta af Hällström-Reijonen

Ledare

Har du noterat att vi på sistone har publicerat några artiklar på danska och norska här i Språkbruk? Det är för att vi gillar den nordiska språkgemenskapen. Vi hoppas att ni inte har haft några större svårigheter att läsa artiklarna trots att de inte har varit skrivna på svenska.

Om man kan svenska är det lätt att läsa danska och norska. En stor del av orden är gemensamma, även om stavningen inte alltid är lika. Om man dessutom tar reda på betydelsen för frekventa ord där skillnaden mellan danska/norska och svenska är större, blir läsningen ännu lättare. T.ex. underlättar det förståelsen om man vet att nabo betyder granne och att verbet fråga heter spørge på danska och spørre på norska.

De så kallade falska vännerna är också bra att hålla reda på: det klassiska är ordet rolig som i danskan och norskan betyder lugn, men i svenskan är något som lockar till munterhet. I jämförelse med vad som krävs för att lära sig att förstå text på ett främmande språk kräver detta inte mycket arbete.

Sedan har vi det där med att förstå talad danska och norska. Norskan är ofta ganska lätt att förstå, som en avlägsen dialekt av svenskan, där det mest handlar om att förstå vad orden betyder. Uttalet är nämligen inte särskilt besvärligt. Det danska uttalet är däremot lite svårare, tycker de flesta. Men om man ska tro Kim Sandvad West (artikel på s. 35) beror en stor del av språksvårigheterna på fördomar.

Själv kan jag ju tycka att danska på tv kan vara ganska svår att uppfatta, och är därför tacksam för textningen, men i ett personligt samtal med en dansk upplever jag att det är mycket lättare att hänga med. Övning skadar inte. Ett par dagars vistelse i Köpenhamn, så går det som en dans. De flesta danskar vet dessutom att de ska säga siffrorna på svenska när de talar med svenskar, så man behöver faktiskt inte hålla reda på att treoghalvfjerds betyder sjuttiotre, om det känns oöverkomligt svårt.

För att göra en jämförelse med t.ex. italienska: hur lång tid behöver du bo i Rom för att kunna delta i en diskussion på italienska? Det beror förstås på hur språkbegåvad du är. Om en svenskspråkig bor i Köpenhamn börjar han eller hon hänga med i diskussionerna efter bara någon vecka. Så snabbt går det knappast att lära sig italienska i Rom!

Det talas mycket om effektivitet numera. Att utnyttja den likhet som finns mellan de skandinaviska språken är oerhört effektivt. Tänk att med så liten insats kunna förstå både talad och skriven danska eller norska och kommunicera med våra grannfolk. Det är ju bara dumt att inte utnyttja det så mycket som möjligt!

Att förstå sina grannspråk är förresten inget hinder för att också lära sig främmande språk. Att tala för ett språk innebär inte att man talar mot ett annat språk. På bokmässan i Helsingfors frågade vi våra besökare vilket eller vilka språk de vill lära sig. Läs på s. 60 vad vi fick för svar. Det är roligt att lära sig språk, också sådana som kräver en större insats än danska och norska för att man ska kunna kommunicera!

Charlotta af Hällström-Reijonen
Skribenten är chefredaktör för Språkbruk.