Lingvistiska hårklyverier: Kreativa frisörsnamn i stadsmiljöer
4/2017

Ann-Kathrin Mehrens

Lingvistiska hårklyverier: Kreativa frisörsnamn i stadsmiljöer

Många frisörsalonger har fyndiga och kreativa namn. Vad avspeglar denna språkliga kreativitet?

Saxess, Hairlek eller Sax & Fön – nuförtiden är många namn på frisörsalonger i europeiska städer intressanta och kreativa. De nämner inte direkt verksamheten utan leker ofta med associationer som syftar till frisöryrket. Det är dock inte bara själva namnen som är uppfinningsrika; även hur namnen presenteras på affärsskyltar är ofta spännande där färger, fontstorlekar och symboler används som hjälpmedel för att förmedla språkliga fyndigheter och finesser. Skyltarna ger möjligheter för salongerna att sticka ut och förmedla sin filosofi vad gäller service och målgrupp. Detta fenomen är inte unikt för frisörer; även om det troligen är vanligast förekommande hos frisörsalonger finns det gott om exempel från andra branscher, framför allt inom skönhetsrelaterade verksamheter som hudvård och tatueringsstudior men också när det gäller namn på restauranger, kaféer och blomsterhandlare.

För att bättre förstå hur språkliga funktioner tillämpas i stadsmiljöer har jag genomfört en studie där frisörsskyltar i engelska, svenska och tyska städer dokumenterats. Studien bygger på en relativt ny metod som kallas Linguistic landscapes som går ut på att språk i offentliga miljöer fotograferas och analyseras utifrån olika parametrar. Fördelen med detta tillvägagångssätt är att fotografierna av skyltarna även fångar upp de språkliga effekterna från den visuella presentationen som inte framgår av att bara läsa frisörsnamnen i ett företagsregister.

Traditionella vs. spektacoolhaira frisörsnamn

Namn på frisörsalonger kan förenklat kategoriseras som antingen traditionella eller kreativa. Traditionella namn knyter an till ägaren av salongen eller ger en direkt beskrivning av verksamheten. Fram tills 1974 var det i Sverige lag på att ägarens namn skulle ingå i salongsnamnet (och i Tyskland ända fram till 1998) och det finns därför till och med salongsnamn som enbart består av ägarens namn. Några frisörer som Udo Walz i Tyskland och Vidal Sassoon i England har även gjort sina namn som välkända varumärken. I de namn som inkluderar en verksamhetsbeskrivning används exempelvis ord som salong, frisör eller hårvård. Ofta är både verksamheten och ägarens namn med i ett traditionellt frisörsnamn, exempelvis som i Salong Alexandra i Göteborg.

Kreativa namn, däremot, syftar snarare till att skapa en känsla av identitet och ambition med målet att rikta sig mot en särskild kundgrupp, exempelvis ungdomar. I dessa namn används narrativa och kreativa språkliga strategier som visar salongens koncept och ofta kan associeras med frisöryrket. Det finns dock kreativa namn där verksamheten inte framgår. Ett exempel på detta är Notaufnahme (tyska för akutmottagning) som är en frisörsalong i Berlin. Till skillnad från de traditionella namnen har de kreativa namnen en struktur, presentation och ordval som gör dem mångsidiga och kan vara svåra att klassificera ytterligare. De påhittiga namnen började dyka upp i Sverige på 1980-talet och var då en nyskapande taktik för att marknadsföra hårsalonger vilket kan ses som en mer konsumentorienterad namngivningsstrategi. Vidare finns frisörsnamn som kombinerar de båda kategorierna, ett exempel på ett sådant hybridnamn är Salong Som du vill i Stockholm.

KreHÅRtivitet i namngivning

I den nyligen genomförda studien där frisörsskyltar fotograferades framgår det att många namn använder ord som syftar på frisörstermer eller frisörsverktyg, så som sax, klipp och fön. Ett bra exempel på ett sådant namn är Sax & Fön. Förutom att namnet inkluderar två frisörsredskap så understryker skylten frisörskopplingen med att bokstaven X utgörs av en sax-symbol. Bokstaven S formar en saxofon och betonar namnets andra tolkning, vilket möjligen kan tänkas referera till kreativitet. Just denna dubbelbetydelse i kreativa namn understryks ofta med symboler, färger eller andra visuella metoder.

En klass av kreativa namn använder intertextuella referenser, vilket innebär att namnet relaterar till andra texter. I Birmingham finns frisörsalongen Rapunzels, vars namn anspelar på bröderna Grimms berömda saga om prinsessan med det långa håret. Ett svenskt exempel på en intertextuell referens är salongen Agaton Sax i Göteborg. Här är det inte innehållet i berättelserna utan helt enkelt den fiktiva privatdetektivens efternamn som ger kopplingen till frisöryrket.

I data från studien framkommer att flera frisörsalonger i Berlin har namn med direkta referenser till platsen där de finns. Vid floden Spree ligger exempelvis salongen haarspree Frisör, vars namn dessutom anspelar på det tyska ordet för hårspray. Ett annat exempel är frisören Cutbusser som ligger vid tunnelbanestationen Kottbusser Tor och även använder sig av det engelska ordet för klippning eller att klippa. Namnet är därmed en blandning av en lokal platsreferens och det globala språket engelska. Studien visar att användningen av engelska ord i svenska och tyska frisörsnamn är rätt vanlig i vissa stadsdelar.

Namnet Haarspree Frisöre anspelar på platsen där frisörsalongen finns – intill floden Spree i Berlin.

Kuva: Ann-Kathrin Mehrens

Engelska för ännu mer atmosphair

I globaliseringsåldern används engelska ofta som en lingua franca, ett internationellt hjälpspråk, som har till funktion att underlätta kommunikation mellan människor med olika modersmål. Engelska är därför användbart som ytterligare språk på skyltar. Det har emellertid visat sig att användningen av engelska i företagsnamn ofta har mer en symbolisk karaktär som associeras med konsumtionskultur. Det är alltså inte information man vill förmedla med engelskan utan man vill istället låta spännande och global för att locka potentiella kunder. De flesta svenskar och tyskar har lärt sig engelska i skolan och har en grundläggande kännedom om språket, vilket gör att engelska blir ytterligare en språklig resurs för företagsägare att skapa kreativa namn med. Att bygga namn med ord från två språk ger möjlighet för mångsidiga betydelser och används ofta för indirekta namn. Ett exempel är namnet på frisörsalongen Hairlek i Göteborg, där det engelska referensobjektet hair kombineras med det svenska ordet lek till ett namn som anspelar på verksamheten samtidigt som det inbjuder till tolkningar av hur arbetet går till eller vad kunden erbjuds. Ett annat exempel är frisörsalongen Saxess i Stockholm som är en hybrid av frisörsverktyget sax och det engelska substantivsuffixet -ess. De två frisörsnamn visar två strategier att kombinera tvåspråkigt ordmaterial: med sammansättning och affixering.

För att tolka kreativa namn behövs olika språkliga resurser. Trots detta tar ägaren av salongen en risk att läsaren av skylten misstolkar namnet. Enligt data från studien använder ungefär en tredjedel av frisörsalongerna kreativa namn. Med en så stor andel kreativa namn är det lätt för kunder att identifiera verksamheterna som salonger då de språkliga strategierna blir bekanta med tiden.

Ann-Kathrin Mehrens är doktorand vid engelska institutionen vid Greifswalds universitet i Greifrswald, Tyskland. År 2015 avlade hon Staatsexamen som gymnasielärare i engelska, svenska, tyska och tyska som ansraspråk. Hennes forskningsintressen inkluderar språk i stadsmiljöer, språks diskursiva funktioner och hur engelska används som globalt språk.
Ann-Kathrin Mehrens

Ann-Kathrin Mehrens är doktorand vid engelska institutionen vid Greifswalds universitet i Greifswald, Tyskland. År 2015 avlade hon Staatsexamen som gymnasielärare i engelska, svenska, tyska samt tyska som andraspråk. Hennes forskningsintressen inkluderar språk i stadsmiljöer, språks diskursiva funktioner och hur engelska används som globalt språk.