Det finlandssvenska medielandskapet behöver en storsatsning på kvaliteten i det egna tv-utbudet. TV-språket smittar av sig på Internetanvändningen. Preferensen för att använda Internettjänster på svenska har bland unga tvåspråkiga i södra Finland redan sjunkit till en låg nivå, trots att ett utbud från Sverige finns att tillgå. Därför måste gränserna mot Sverige öppnas så att hela TV-utbudet från Sverige görs tillgängligt. Dessutom måste de medier som görs på svenska i Finland värna om hög kvalitet. Bara så kan intresset för svenskan som mediespråk i Finland bevaras på sikt, visar en studie Tankesmedjan Magma har låtit utföra. Det sammanhållande kittet – en studie av minoritetsmedier i Europa granskar fyra europeiska regioner och jämför dem med Svenskfinland. Studien utfördes vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet av professor Tom Moring och forskaren Sebastian Godenhjelm. Syftet var att via erfarenheter från andra regioner i Europa söka information som bidrar till att säkra ett mångsidigt och kvalitativt högstående medieutbud i Svenskfinland.
Studien behandlar läget i Wales, där kymriskan länge hann gå kräftgång innan seriösa åtgärder vidtogs för att fånga upp den unga generationen. I Wales är fokus särskilt på tv som språkbärare. Studien pekar också på utvecklingen i italienska Sydtyrolen där minoritetens ställning stadigt har förbättrats. Där bidrar den fria tillgången till gränsöverskridande TV- och radiosändningar från tyskspråkiga länder till minoritetsspråkets renässans. Inom tidningspressen betonas särskilt satsningen på kvalitet inom lokalbevakningen. I Sydtyrolen ses Svenskfinland som en förebild när det gäller tidningarnas förmåga att behålla en trogen läsarskara.
Gränslandet mellan Danmark och Tyskland granskas också. Där går – överraskande nog – den tyska minoriteten bakåt medan den danska mår bra och till och med växer. Vidare belyser studien situationen i Katalonien, där en stor folkmängd möjliggör experiment av olika slag samt avancerade webblösningar. Å andra sidan antyder erfarenheterna från Wales att inte ens långt drivna webblösningar ersätter en mångsidig tidningspress när man vill upprätthålla ett levande minoritetsspråk.
En annan viktig insikt har att göra med det Europa som växt fram de senaste decennierna. Vi har sett många gränser öppnas som en följd av politiska överenskommelser. Men inom etermedia återuppstår i dag gränser som försvårar minoriteternas vardag. De svenskspråkiga i Finland har inte fri tillgång till Sveriges TV. Samma problem gäller de dansktalande i norra Tyskland. Undantag finns i Europa där frågan lösts på ett elegant sätt, som denna studie visar. Just dessa gränsöverskridande TV-sändningar stärker språket och moderniserar det. (I Språkbruk 2/2010(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun) beskrev forskaren László Vincze medieanvändningen i tvåspråkiga regioner i Europa.)