Mångsidiga Margareta Westman
1/2002

Sandra Forsman

Mångsidiga Margareta Westman

När Margareta Westman, professor i svenska och föreståndare för Svenska språknämnden, avled i augusti 2000 beslöt Svenska språknämnden att samla några av hennes mest läsvärda artiklar och uppsatser i en och samma bok. Eftersom artiklarna skrivits under en tidsperiod på 30 år rör de sig över stora fält, men alla känns ännu både aktuella, sammanfattande och lärorika.          

Boken är indelad i fyra större avdelningar. Den första, ”Språkvård, språkförändring och samhälle” berör svenskans utveckling i förhållande till de samhällsförändringar som ägt rum, samt språkvårdens villkor i den moderna världen. I skenet av den nu så aktuella diskussionen om domänförluster i svenskan känns många av artiklarna angelägna – så till exempel artikeln ”De engelska lånorden”. Den publicerades ursprungligen i tidskriften Språkvård 1986/1 under rubriken ”Vad kan vi göra inom olika sfärer av språkbruket?” och behandlar kanske främst de engelska lånordens spridning i massmedierna och reklam­språket. Läsvärd är även ”Tre hållningar till språkvård” som redogör de olika syner på språkvården och språkvårdens uppgifter som finns bland allmänheten, och vilken av dessa hållning­ar som anammas av Svenska språknämnden. De två sista artiklarna, ”Svensk språkkultur under 1900-talet” och ”Nationalspråk och språkvård inför 2000-talet”, är en kartläggning av den brokiga vägen fram till det språkbruk vi har i dag respektive ett slags programförklaring för dagens och framtidens språkvård.

Följande avdelning, ”Ord och uttryck. Rätt och fel”, utgörs av en samling artiklar kring olika språkriktighetsfrågor och frågor om språkliga normer. Här läste jag med behållning artikeln ”Språklig bedömning i skolan”, där viktiga och tankeväckande frågor för varje modersmålslärare tas upp. I ”Åsikter om svenskt språkbruk” behand­las de olika dimensioner som våra värdering­ar om språket rör sig i, och även den väcker lust att diskutera språkbruk och språkvård.            

I de två sista avdelningarna (”Lätta och svåra texter” och ”Ordkonster”) skriver Westman om läsbarhetsmåttet lix och andra textlingvistiska frågor samt funderar mera lekfullt kring översättningar och korsordsspråk. I hela boken blandas vardagsnära och lättsmälta tankar med fakta­späckade djupdykningar i lingvistiska problem­ställningar. Det ger läsaren inte bara nya insikter och trevliga lässtunder, utan det ger även en liten inblick i Margareta Westmans mångsidighet och kunnande.

 

Margareta Westman: Språkets myller. Svenska språknämnden och Norstedts ordbok 2001. ISBN 91-7227-267-8, 208 s. 

Sandra Forsman