Med svenskan in i ett nytt årtusende
1/2005

Birgitta Lindgren

Med svenskan in i ett nytt årtusende

Svenskan överlevde detta sekelskifte och skall förhoppningsvis leva kvar ett bra tag till. Tillväxten av nya ord hittills är det i alla fall inget fel på. Birgitta Lindgren, nyordsredaktör vid Svenska språknämnden, ger här en överblick över nyorden under det nya årtusendets och århundradets första år.

På Svenska språknämndens sekretariat skall vi som det heter ”följa det svenska språket i tal och skrift”. Det gör vi bl.a. genom att samla på oss iakttagelser om nya ord eller ny användning av gamla ord. Sedan några år tillbaka publiceras en artikel över det gångna årets nyord i ett av numren av vår tidskrift Språkvård. Dessutom har vi givit ut två nyordsböcker, ”Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal” (1986) och ”Nyordsboken” (2000).

  Även om vi bara har hunnit halvvägs in i det nya årtusendets och århundradets första decennium, så kan det vara intressant att stanna upp ett ögonblick och se vad vi har fått in för nya ord så långt. Först måste det sägas ärligt och rent ut: det här är grundat på det material som vi samlat ihop på Svenska språknämnden. Vi kan inte göra anspråk på att sitta inne med den absoluta sanningen och tro att vi har gjort en uttömmande inventering av nya ord. Ständigt upplever vi att vi missat ett ord i föregående års listor. Trots detta vågar vi sticka fram hakan.

Ju flera som sysslar med inventeringen och ju bättre möjligheter man har att kontrollera sina fynd mot olika källor, desto flera fynd och desto bättre kvalitet. Och på båda dessa punkter har vi kunnat förbättra vår position: vi har sedan några år tillbaka hjälp av en liten skara frivilliga som förser oss med nyordsiakttagelser och genom Internet och olika pressdatabaser har vi fått ypperliga möjligheter att kontrollera dessa iakttagelser och hitta bra belägg på orden.

Datering

Att datera orden är själva huvudpoängen med nyordsarbetet. Vi letar alltså i våra källor efter tidigaste belägg. Ofta är källan en dagstidning. Det säger sig självt att många ord, det gäller speciellt vardagliga ord och slangord, dyker upp i tidningen först efter att de har levt ett liv i talspråket eller i andra texttyper som är mer svåröverkomliga för oss ordinventerare. Det kan vara bra att ha det i bakhuvudet när man ser våra listor med nyord prydligt daterade med årtal. Det är det tidigaste belägget vi har kunnat hitta, vilket inte med nödvändighet är ordets födelseår!

Källor

Varför plockar vi orden från just dagstidningar? Det är vår erfarenhet att det är den bästa sortens källa. Vi är ju intresserade av allmänspråket, inte fackspråk som bara berör specialister eller språkgenrer för andra avgränsade grupper, som exempelvis slang. I dagstidningar möter man allmänspråket, och där möter man orden när de är relativt nya. Journalisterna vill ju gärna rapportera om nyheter. Givetvis kan man där möta både facktermer och slangord. Men anledningen till att dessa hamnar i tidningen är ofta att de bedöms vara ord som tillhör eller kommer att tillhöra allmänspråket.

Och så till själva orden

Så när dessa preliminära saker är avklarade övergår vi till att se på de nya orden under perioden 2000–2004.

Även om somliga menar att ett århundrade och ett årtusende börjar först med år som slutar på 01 och inte 00, så var just växlingen från 1999 till 2000 det som fascinerade. Märkligt nog användes om detta skifte inte sekelskifte utan millennieskifte. Det är ett ord som tidigare var okänt för de flesta. Man kan hitta enstaka belägg tidigare, men användningen exploderade mot slutet av 1990-talet. Och alla höll andan när nyårsklockorna ringde in det nya årtusendet. Skulle nu alla datorer och andra apparater stanna? Det gjorde de inte, men så var många datorer och system också millenniesäkrade (1998), vilket bl.a. innebar att de kunde tolka årtal som 99 som 1999, och 00 som 2000 – inte som 1900.

Politikens ord

Språket är en samhällsspegel sägs det. Och om man studerar hur nya ord kommer in kan man förvänta sig att de avspeglar viktiga händelser eller steg i samhällsutvecklingen.

Viktiga världshändelser under detta första halvdecennium har varit terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. I dess spår följde skräcken för pulverbrev (2001),brev som smittats med mjältbrandsbakterier. Usama bin Ladin, som misstänktes för terrorattacken, gick inte att få fast, och många fruktade nya flygterrordåd. För att locka folk att flyga i alla fall sänktes priserna. Uttrycket bin Ladin-rabatt (2001) om den prissänkningen kan kanske synas lite väl galghumoristiskt, men det kan också uppfattas som en ordbildning ”på trots”.

Innan USA gick in i Irak, så letade FN efter vapen i Irak under svensken Hans Blix ledning. De som tyckte att det drog ut på tiden och ville ha invasion med en gång menade att president Bush blivit blixad (2002) (eng. blixed), alltså påverkad, ja nästan förhäxad till overksamhet av Blix.

När invasionen ändå blev av 2003 kunde vi höra rapporter från inbäddade journalister (2003), journalister som arbetade i skydd av USA:s armé och därför hade begränsad rörelsefrihet. Men utanför detta skydd fanns den ”oinbäddade” norska journalisten Åsne Seierstad.

En ny smittsam sjukdom dök upp 2003, först kallades den sal (svårt akut lungvägsinfektion), men snabbt gick man över till den engelska förkortningen sars (Severe Acute Respiratory Syndrome), som faktiskt fungerar som förkortning även för svår akut respiratorisk sjukdom.

Förra året slutade med den omfattande flodvågskatastrofen i Asien på annandagen. Den japanska benämningen tsunami för jätteflodvåg var för de flesta ett nytt ord.

På hemmaplan i Sverige avsatte inrikespolitiken 2002 två uttryck. Det ena i samband med riksdagsvalet då en tv-reporter med dold mikrofon spelade in en politikers rasistiska uttalanden om invandrare. Konfronterad senare med sitt uttalande blånekade han. Inspelningen gjordes i en valstuga, och själva blånekandet kallades att göra en valstuga. Det andra uttrycket att göra en hel pudel är faktiskt det rakt motsatta. Då inte bara erkänner man ett fel utan man ber om ursäkt på ett extremt ödmjukt sätt. Historien bakom det uttrycket var att minister Jan O Karlsson först hade varit väldigt stöddig inför journalisternas frågor om dubbla löner och annat som kan intressera skattebetalarna. På en presskonferens senare tvingades han dock förklara vissa ekonomiska transaktioner och därtill be om ursäkt för sin tidigare arrogans – sannolikt skedde allt detta på order uppifrån. Denna helomvändning utfördes lika ekvilibristiskt som en cirkushund gör sina konster tyckte reklammannen Pål Jebsen. Och numera kan man också göra en halv pudel (2003) eller en trekvarts pudel (2003) om ursäkterna inte är lika ödmjuka.

Inför utvidgningen av EU 2004 med 10 nya länder, förvånade statsminister Göran Persson med ett uttalande om att ohederliga medborgare från de nya fattiga EU-länderna skulle komma i stora massor och utnyttja Sveriges sociala förmåner. Han talade om social turism (2003), ett ord som då fick en ny innebörd med obehaglig bismak. Tidigare (1990-talet) hade det använts på ett betydligt trevligare sätt, nämligen om turism för breda folkgrupper. Det bör sägas att statsministern inte blivit sannspådd. En annan språklig groda levererades 2004 av Perssons kronprins, nuvarande finansministern Pär Nuder (född 1963). Han kallade de många 40-talisterna som ”ett köttberg som skulle födas av 60-talisterna”. Uttalandet väckte vrede, framför allt hos 40-talisterna, som kände sig förolämpade av att bli kallade köttberg. Man kunde också anmärka på det dåliga bildspråket. Hur skulle det gå till att föda, alltså mata, ett berg? Nuder fick förstås göra en pudel och be om ursäkt.

Teknikområdet

På teknikområdet noterar vi att uppkoppling till Internet via bredband (utsett av en tidning till årets ord 1999) under den här perioden blivit allmän. De som har uppkoppling via modem kan utsättas för modemkidnappning (2002) eller modemkapning (2003). Det innebär att en webbsurfare ovetandes kan ladda ned ett program som kopplar datorn vidare till dyra betaltjänster, med skyhöga telefonräkningar som följd. Vi är ständigt ute och googlar (2003), letar med hjälp av sökmotorn Google, på nätet. Där kan vi stöta på en och annan blogg (2002), en sorts dagbok som förs av både kända och okända på webben. Via Internet kan man också låta medborgare kommunicera med kommunala myndigheter och på så sätt skapa e-demokrati (2000). Datorn och Internet kan naturligtvis utnyttjas i utbildningen, och det vill man gärna kalla e-learning (2000) eller e-lärande (2000).

Mobiltelefonen har utvecklats vidare. Det gamla smeknamnet yuppienalle från början av 1990-talet är försvunnet, och det är som det skall. I dag har ju nästan alla mobil, i alla åldrar och samhällsgrupper. Nu kan vem som helst var som helst och när som helst tala i mobil. Somliga talar också om vad som helst. Personer som i mobilsamtal blottar intima saker inför en omgivning som inte kan undgå att höra kallades mobilblottare (2001). Mobiltelefonen utrustas med allt fler finesser, bl.a. kamera, och kallas då kameratelefon (2001). Eftersom man med en sådan kan föra videosamtal (beskrivet 1999 som framtidsvision) med mobilen där de talande också ser varandra i rörlig bild, måste man givetvis ha en benämning på det traditionella samtalet, där man bara hörs och inte syns, alltså röstsamtal (2003). Numera kan man dessutom inte bara sms:a (1994), skicka textmeddelanden, utan också mms:a (2001), skicka meddelanden med text, ljud och bild.

Till teknikens område hör också taikonaut, den kinesiska benämningen för rymdfarare; 2002 lyckades Kina sända upp en sådan. Och givetvis måste de ha ett eget ord för det, när amerikanarna och ryssarna tidigare hade valt var sitt ord, astronaut (1958) respektive kosmonaut (1961).

Gentekniken har expanderat som vetenskap och gett oss möjlighet till terepeutisk kloning (2001), d.v.s. kloning av celler i syfte att bota sjukdom.

Med hjälp av en talpenna (2003) kan vi skanna in ord i en text, få höra hur det uttalas och få en översättning till ett annat språk.

Samhällsord

Inom brottsbekämpningen kan polisen använda sin distansbatong (2000), som inte är någon batong utan ett vapen som kan skjuta i väg en påse med kulor; effekten är som ett slag med en batong. Vill polisen beslagta en felparkerad bil, kan bilen förses med hjulboja (2002). Prov för vidare dna-analys tar man genom att topsa (2002) den misstänkte, man tar alltså ett salivprov e.d. med hjälp av en bomullstopp, vanligen kallade tops. Våldtäktsmän kan rehabiliteras genom att behandlas med testosteronhämmande medel, s.k. kemkastrering (2002).

Medborgare som vill demonstrera sitt missnöje mot någon makthavare kan betårta (2001) eller tårta (2001) makthavaren, alltså trycka upp en tårta med mycket grädde i ansiktet på honom eller henne. Det drabbade faktiskt kungen en dag. En ungdomsrörelse protesterar mot bilism och vill reklejma (2000), ta tillbaka, gatan från bilarna och hellre ordna dans där. Det verkar finnas en del personer som bara åker land och rike runt och deltar i demonstrationer i hopp om att de skall urarta till kravaller, kravallturism (2001) kallas det. Luvungar (2001) kallas unga demonstranter som drar ned luvan över ansiktet för att dölja sin identitet.

Myndigheter skall bli 24-timmarsmyndigheter (2000) och vara tillgängliga dygnet runt. Man kan numera skattedeklarera på nätet som nätdeklarant (2002).

Vardagens ord

Vad har då hänt på mat- och dryckesfronten? På 1990-talet kom något som kallades funktionell mat (efter eng. functional food). En konstig benämning, för allt som duger som mat är väl funktionellt? Det som avses är enligt Livsmedelsverkets förklaring ”livsmedel med produktspecifika påståenden”. Hm, inte heller det så lätt att ta till sig. År 2000 lanserades i stället benämningen mervärdesmat för sådan föda. En flexitarian (2004) är en person som flexar mellan att vara vegetarian och köttätare. Caffelatte, eller bara latte, som det ofta heter introducerades på allvar i mitten på 1990-talet i Sverige. Dålig latte, som mest smakar varm mjölk, kallas vuxenvälling (2003). Det som bidragit till det namnet är det faktum att man kan köpa sig en latte i en pappersmugg med lock med en litet hål varigenom man skall suga i sig drycken. Det påminner om småbarn med en vällingflaska. Lådvinerna (2000), d.v.s. vin i en lufttät påse förpackad i en låda, har gjort succé. Somliga är rädda för att det är alltför behändigt att öppna kranen på lådan och tappa upp ett glas vin och varnar för lådvinsalkoholism (2003). Speciellt kvinnor anses tydligen vara i farozonen, och förra partiledaren för vänsterpartiet Gudrun Schyman, nykter alkoholist, anser att det är alldeles för lätt för kvinnor att gå där och krana (2004) i köket.

Från hemmafronten kan vi ta upp curlingförälder (2004). Det avser föräldrar som är alltför tjänstvilliga mot sina barn och sopar undan alla svårigheter likt curlingspelare som sopar isen framför curlingstenen så att den skall glida lätt fram. Deras barn kallas i linje med det servicebarn (2004). Nyblivna föräldrar behöver inte skaffa barnvakt om de vill gå på bio. Det finns biografer som marknadsför sig som babybio (2000) eller barnvagnsbio (2002), dit de är välkomna att ta med sina telningar in i salongen.

Det kan kanske ses som uttryck för en ny livsstil. Till livsstilsområdet hör också ord som personlig shoppare (2001) om en person som mot ersättning hjälper till med råd och dåd när man shoppar, och man kan också engagera en personlig astrolog (2001) och personlig dietist (2001). Gaykulturen, som gärna förknippas med samma intresse för kläder, utseende och heminredning som anses typiskt för kvinnor, har anammats även av heterosexuella män, som då kallas metrosexuella (2003). Över huvud taget verkar toleransen ha ökat för dem som inte är heterosexuella utan räknas till hbt (2000), d.v.s. gruppen av homosexuella, bisexuella och transpersoner. Ännu får dock inte två personer av samma kön gifta sig. Men ingå partnerskap kan de, och vill man ordna en kyrklig ceremoni kring det går det ibland bra, bortsett från den juridiskt bindande delen. Den måste äga rum utanför kyrkan. Det kallas kyrktrappsbröllop (2002) eller kyrktrappsvigsel (2004). Det finns också förespråkare för polyamori (2004), det att ha flera kärleksrelationer på gång samtidigt, helt öppet.

En person som anammat vanor och livsstil som förknippas med medelsvensson, speciellt då en invandrare som gjort det, sägs ha svennifierats (2003).

Men om man svennar sitt liv (2002) då har man ordnat det så att det blir framgångsrikt. Den Sven som ligger bakom detta är Sven-Göran Eriksson, framgångsrik fotbollstränare i England. I en bok ger en brittisk managementsguru råd om hur man i sju enkla steg kan svenna sitt liv (eng. sven your life). Hemligheten verkar vara att tänka positivt! Här har vi alltså ytterligare en svensk vars namn gett upphov till nya uttryck i engelskan. (Den andra var Hans Blix, se ovan.)

Varifrån?

Nå, varifrån kommer så orden? Ja, en del är hemlagade. Men många är inlånade, antingen som direktlån eller som översättningslån.

Exempel på hemlagat är härgjord (2002) om mat som lagats på plats och inte tagits från något storkök, napptermometer (2001) om termometer för spädbarn utformad som en napp, kostymrasist (2002) om rasist som är prydligt klädd och alltså inte ser ut som en skinnskalle.

Backslick (2002) för bakåtkammad, ”slickad”, halvlång herrfrisyr ser engelskt ut men är svengelska eller wannabe-engelska för att ansluta till ett 90-talsuttryck. ”Äkta” engelska inlån, om än ibland lite omstavade, är ovan nämnda e-learning, reklejma, blogg.

Översättningslånen ser svenska ut, men har alltså översatts led för led: finansfobi (2003) ett uttryck för ångest inför att öppna ”bruna” kuvert,d.v.s. räkningar, asymmetrisk krigföring (2001) om krigföring mellan ett lands armé och en gerillagrupp i ett annat land, båda kopierade på engelska uttryck.

Vanligast är alltså fortfarande att man importerar från engelskan. Men vi hittar ett och annat enstaka lån från annat håll. Två har vi redan nämnt: curlingförälder från danskan, tsunami från japanskan, taikonaut från kinesiskan. Från norskan har vi Ikeamonarki (2001). Det avser en monarki där de kungliga är så folkliga att de handlar sina möbler på Ikea, vilket alltså den norska kronprinsen gjort.

Ordbildning

Det finns inga nya ordbildningstyper under den här perioden. Den vanligaste typen är fortfarande sammansättning som babybio och kameratelefon. Men det finns även avledningar som mms:a till mms och, topsa till tops.

Populärt är också att ta fasta på ett ordled i en sammansättning och bilda nya ord. Vi har fortfarande ett tillflöde av ord på e- (för elektronisk): e-bio, e-demokrati, e-learning. Det gamla tok har plötsligt blivit väldigt populärt som förled: tokbillig (2000), tokjobbig (2001). Det känns riktigt välgörande som omväxling mot alla engelska ord. När man bildat bokstavsbarn (1999) om barn med dia­gnoser som damp och adhd, kan man bilda bokstavsdrog (2004) om droger som BD (butandiol). För att inte tal om att göra en hel pudel som avsatt göra en halv pudel, trekvarts pudel, t.o.m. göra en labrador!

Ord som pappografi (2000) om röntgenundersökning i syfte att spåra prostatacancer och datalektiker (2004) om en som inte verkar kunna lära sig att använda dator är skämtsamma bildningar till mammografi och dyslektiker.

Andra ord som uppvisar skaparglädje är pensio­närskuvös (2000) om inglasad balkong, pompekunskap (2003) om kunskap om något som är trevligt att veta men inte så nödvändigt, såsom att Karl XII:s hund hette Pompe, taliban-tv (2001) om tv där kvinnor är osynliggjorda. Ibland har skaparglädjen utländskt ursprung: blingbling (2004) från engelskan om glittriga och pråliga smycken, de tidigare nämnda blixa, svenna sitt liv, curlingförälder. Den frisyr som kan kallas backslick (se ovan) kallas också kammad med en fläskkotlett (2002) eller kotlettfrilla (2004). Kanske även dessa uttryck har amerikanskt ursprung. Målande är de i alla fall.

Stilläge

Karaktäristiskt för språkutvecklingen under de senaste decennierna är att språket i de flesta stilarter blir allt ledigare och informellare. Det innebär bl.a. att vi möter ett alltmer vardagligt, ja till och med grovt språk i medierna. Det väckte sensation 1967 när man i ett tv-program använde folkliga sexual­ord. Det försvarades med att de lät ”runda”. (Så uppstod benämningen runda ord.) I dag kan vi som tidningsläsare förvänta oss runda ord snart sagt var som helst.

Riktig passande är dock dessa ord inte alltid. Speciellt har man efterfrågat ett vardagligt men mindre sexuellt laddat ord för könsorganet hos små flickor– alltså en pendang till snopp. Och det finns ett ord som nu börjar vinna insteg: snippa. Egentligen finns det belagt sedan 1950-talet, men det är först på 2000-talet som man börjar möta ordet mer allmänt.

Livslängd

En återkommande fråga som ställs till mig som nyordsredaktör är om de nya orden kommer att överleva, och i synnerhet om de kommer in i andra ordlistor, främst då Svenska Akademiens ordlista. På det första kan jag bara svara att det får tiden utvisa, och på den andra frågan att det är upp till varje ordboksredaktör att avgöra vilka ord som skall tas med i ordboken i fråga.

Men det ligger i sakens natur att en del av orden i nyordslistor kan vara dagsländor. Att avgöra livskraften för de ord som noterats som nya under dessa fem år är dock för tidigt.

Slutord

Så vad kan man säga sammanfattningsvis? Först kan vi konstatera att svenskan verkar ha varit milleniesäkrad, eftersom den överlevde in i ett nytt årtusende. Visserligen dras den fortfarande med en släng av engelska sjukan, men det finns livskraft, och medicin i form av ordskaparglädje och en tilltagande kärlek för svenskan inför hotet att engelskan tar över flera språkliga områden. Skall svenskan leva i tusen år till? Ja, det hänger på oss språkbrukare. Det språk lever som brukas och ständigt förnyas.

Birgitta Lindgren