Mediespråk i ljuset av etnolingvistisk vitalitet
2/2010

László Vincze

Mediespråk i ljuset av etnolingvistisk vitalitet

Medierna spelar en central roll i våra liv ur många aspekter. En av de här aspekterna är att medierna fungerar genom språket, bär språket och producerar språket, och därför kan de forma vår förbindelse till språken. I tvåspråkiga kontexter har i synnerhet det här särdraget stor betydelse. Undersökningar visar att folk tillbringar nästan lika mycket tid med medierna som på arbetsplatsen eller i skolan, och det är ju inte egalt på vilket språk man tillbringar dessa flera timmar om dagen. Den här artikeln diskuterar vilka objektiva faktorer som påverkar medieanvändningen i fyra tvåspråkiga regioner i Europa: i Nyland och Österbotten, samt Sydtyrolen i Italien med tyska som minoritetsspråk och Transsylvanien i Rumänien med ungerska som minoritetsspråk.

Objektiv etnolingvistisk vitalitet

Den etnolingvistiska vitaliteten (Giles et al. 1977) erbjuder ett konceptuellt redskap för analys av sociostrukturella variabler som influerar språkens stryka i tvåspråkiga miljöer. Teorin hävdar att ju större vitalitet en etnolingvistisk grupp har, desto mer sannolikt är det att gruppen överlever och mår bra som en kollektiv enhet i en tvåspråkig kontext. En språkgrupps etnolingvistiska vitalitet bygger på tre dimensioner: statusmässiga faktorer (ekonomisk, politisk, språklig prestige), demografiska faktorer (populationens absoluta och relativa storlek, andel av tvåspråkiga familjer, geografisk utbredning), och institutionellt stöd för språket (religion, kultur, utbildning, media). Här presenterar jag de fyra regionerna ur detta teoretiska perspektiv.

I Finland minskar den svenska språkgruppen långsamt men kontinuerligt; i dag har omkring 285 000 finländska medborgare svenska som modersmål. Den undersökning jag här presenterar inriktar sig på Österbotten och Nyland. Regionerna skiljer sig på det sättet att i Österbotten utgör de svensktalande en majoritet (52 %), medan de i Nyland utgör en minoritet (11 %). De tvåspråkiga familjernas andel av den svenskspråkiga befolkningen är 40 procent och det är välkänt att deras andel är högre i Nyland än i Österbotten. Bland de elever som deltar i vår undersökning i Österbotten kommer 29 procent från tvåspråkiga familjer medan andelen i Nyland är 52 procent. Eftersom svenska har officiell status åtnjuter språket också ett starkt institutionellt stöd. Det svenska medielandskapet kan ses som rikt med åtta dagstidningar, två tredagarstidningar, två radiokanaler och en tv-kanal; därtill har de svenskspråkiga i Österbotten tillgång också till de sverigesvenska medierna. Trots att svenskan är ett av Finlands nationalspråk används ordet minoritetsspråk i den här artikeln, eftersom här hänvisas framför allt till språkgruppens relativa storlek och detta gör jämförelsen med andra språkgrupper lättare.

I Sydtyrolen i Italien har 70 procent av befolkningen tyska som modersmål. Den demografiska situationen hos de tyskspråkiga är märklig: medan det år 1920 fanns 220 000 tyskspråkiga i regionen, finns det i dag 330 000.Enligt en förordning offentliggörs inte folkräkningarnas uppgifter om blandäktenskap sedan 1981. Vid denna tidpunkt var 7 procent av de sydtyrolska familjerna tvåspråkiga. I materialet kommer 17 procent av respondenterna från tvåspråkiga familjer. Provinsen har regional autonomi och är i dag det rikaste landskapet i Italien med en bruttonationalprodukt per capita på 31 700 euro och en arbetslöshet på bara 2,6 procent.

I Sydtyrolen är italienska och tyska jämlika språk. Tyska språkets höga status är sammankopplad med ett brett institutionellt system. Det tyska medielandskapet i Sydtyrolen kan ses som mycket rikt. Det finns åtskilliga regionala medier på tyska: två dags- och fem veckotidningar, sex radiokanaler och en tv-kanal som sänder två timmar per dag. I jämförelse med framförallt södra Finland är den största skillnaden dock tillgången till utländska mediekällor från Österrike, Tyskland och Schweiz, som spelar en betydande roll. Tillgången är till stor del beroende av Rundfunkanstalt Südtirol som är en public broadcasting service för Sydtyrolen vars uppgift är att sända markbundna public broadcasting-program från Österrike, Tyskland och Schweiz, både analogt och digitalt.

I Transsylvanien i Rumänien uppgår den ungerska minoriteten till närmare en och en halv miljon. Den finns i två delar av regionen; i den ena delen överskrider dess andel 70 procent, medan den varierar mellan 10 och 40 procent i den andra. Enligt uppgifter från folkräkningen 2001 lever 18 procent av de ungersktalande i tvåspråkiga familjer. I mitt material är 12 procent av respondenterna från tvåspråkiga familjer. Då två årtionden har förflutit sedan kommunismens fall har Rumänien en av de svagaste ekonomierna i Europei­ska unionen med en BNP per capita på 11 800 euro. Det ungerska språket har inte officiell status i Transsylvanien men det finns ett ungerskt skolnätverk i regionen och ungerskan är också livskraftig i kulturlivet. Medieutbudet på ungerska kan anses vara relativt brett: det finns 14 ungerska dagstidningar och flera veckotidningar, samt omkring två dussin privata ungerska radiokanaler. Trots att den här stora språkgruppen inte har en statligt finansierad television på sitt språk har de tillgång till 5–10 ungerska tv-kanaler från Ungern.

Material och metod

Urvalet av regionerna har motiverats av att det å ena sidan är karakteristiskt i alla regioner att den språkliga distansen mellan de lokala språken är relativt stora (till skillnad från t.ex. Katalonien). Å andra sidan befinner sig alla regioner nära en annan stat där detta minoritetsspråk är majoritetsspråk och språkminoriteterna kan därför ha tillgång också till de gränsöverskridande medierna. På grund av de betydande historiska, samhälleliga och ekonomiska skillnaderna mellan Finland, Italien och Rumänien används i denna undersökning strategin ”most different systems design” (Przeworski& Teune, 1970), med andra ord söks det liknande tendenser i olika situationer.

I de fyra regionerna insamlades totalt 3 400 frågeformulär bland studerande på gymnasier (Nyland N=650, Österbotten N=550, Sydtyrolen N=950, Transsylvanien N=1250). Respondenterna grupperades i två kategorier: enspråkiga vars familj bara använder minoritetsspråket hemma; och tvåspråkiga, vars familj använder både minoritetsspråket och majoritetsspråket hemma. Dessutom behandlade undersökningen den lokala vitaliteten hos språkgrupperna också som bakgrundsvariabel och skiljde på sex olika grader av lokal vitalitet beroende på minoritetsgruppens andel i kommunerna (1–16 %, 17–33 % osv.).

Resultat

För de traditionella medierna mättes mediespråket med en femgradig skala där 1 betydde att studenten använder medierna ”enbart på majoritetsspråket” och 5 ”enbart på minoritetsspråket”. Tabell 1 bygger på data om användningen av de traditionella medierna; siffrorna betecknar genomsnittlig medieanvändning.
SB210_s25.jpg
Tabell 1.

1 = enbart på majoritetsspråk
2 = mer på majoritetsspråk
3 = på båda språk lika mycket
4 = mer på minoritetsspråk
5 = enbart på minoritetsspråk

Resultaten visar att ur ett minoritetsspråksperspektiv är Sydtyrolen den starkaste och Nyland den svagaste regionen, medan Transsylvanien och Österbotten ligger mellan de här två. Det tyska språket dominerar medieanvändningen i Sydtyrolen. Svenskan i Österbotten och ungerskan i Transsylvanien har något svagare position i denna jämförelse, medan nylänningarna orienterar sig mer mot det finska språket när de använder medierna. Det är betecknande för alla regioner att de enspråkiga studenterna använder medierna mer på minoritetsspråket än de tvåspråkiga. I de flesta grupperna är minoritetsspråkets ställning i allmänhet starkast i tidningsläsningen, medan den språkliga flexibiliteten är större när det gäller de elektroniska medierna.

Trots att internetanvändning mestadels innebär många olika aktiviteter inkluderade enkäten bara en fråga om internet, nämligen på vilket språk studenterna använder internet mest. Svarsalternativen var minoritetsspråk, majoritetsspråk eller engelska. Sålunda hänvisar de här kategorierna inte till en enspråkig internetanvändning utan en internetanvändning som är dominerad av ett språk men inte utesluter användning av andra språk. Tabell 2 visar de språk som används mest på internet.

Det framgår att användningen av tyska även här dominerar i Sydtyrolen, varken engelska eller italienska verkar vara rivaliserande språk i detta sammanhang. I Transsylvanien är majoritetsspråket inte heller ett konkurrerande språk på internet, däremot hade engelskan denna ställning. I Österbotten är finskan inte avgörande för svenskspråkiga, däremot är det det första språket på internet för en tredjedel av de tvåspråkiga. Finskan har en ganska stark ställning i Nyland tillsammans med engelskan. Det är anmärkningsvärt att bara 7 procent av de tvåspråkiga i Nyland uppger att de huvudsakligen använder svenska när de är online.

De statistiska analyserna visade att det i nästan alla fall finns ett signifikant samband mellan bakgrundsvariablerna familjespråk och lokal vitalitet och den beroende variabeln mediespråk. Detta tyder på att familjens språkliga sammansättning och kommunernas språkliga sammanstämning influerar mediespråksvalet starkt. Som redan har visats tenderar tvåspråkiga att använda medierna mer på majoritetsspråket än de minoritetsspråkiga; å andra sidan, ju större andel som talar majoritetsspråket som modersmål i kommunen, des­to mer använder studenterna medierna på majoritetsspråket. Kommunerna kan rankas enligt majoritetsgruppens andel i kommunen, och parallellt enligt användningen av majoritetsspråket i medierna.
SB210_s26.jpg

Samma princip gäller också regioner: ju större den andra språkgruppens andel är i regionen desto mer unga använder medierna på det and­ra språket. Som resultaten visar är minoritetsspråket starkast i medieanvändningen i Sydtyrolen, följd av Transsylvanien och Österbotten, och den svagaste regionen är Nyland i detta sammanhang. På samma sätt kan regionerna rankas enligt studenternas uppfattade språkkunskap. Det tyder på att även den språkliga kompositionen av den bredare omgivningen påverkar hur ofta de möter andra språk och vilka kunskaper de har i dessa. (Se tabell 3.)

 

SB210_s27.jpg
Diskussion

Resultaten visar att det finns betydande skillnader i språkanvändningen i medier mellan de olika regionerna. Minoritetsspråket spelar den största rollen i Sydtyrolen och den minsta i Nyland. Mediespråket påverkas mest av familjens språkliga sammansättning och den lokala vitaliteten, det vill säga kommunernas språkliga sammansättning. Man kan med andra ord säga att valet av mediespråk beror på hur ofta studenterna har kontakt med majoritetsspråket, och i koppling till det på deras kompetens i majoritetsspråket (Moring & Husband 2007). Det faktumet att nylänningarna använder internet mera på finska än österbottningarna, trots att de har samma utbud på svenska till sitt förfogande, kan förklaras först och främst av att nylänningarna är mer socialiserade till finskan än österbottningarna.

Därtill är det institutionella stödet, det vill säga medieutbudet utslagsgivande beträffande valet av mediespråk (Moring 2007). Medieutbudet på minoritetsspråket kan påverka medievalet på olika sätt: för det första påverkas medievalet av huruvida medielandskapet på minoritetsspråket är institutionellt komplett, det vill säga om alla medieinnehåll och genrer är tillgängliga på samma sätt på minoritetsspråket som på majoritetsspråket. För det andra påverkas medievalet av hur stort medieutbudet är på minoritetsspråket som absolut mängd men också som relativ mängd jämfört med utbudet på majoritetsspråket. För det tredje påverkas medievalet av hur publiken uppfattar kvaliteten av medierna på minoritetsspråket i jämförelse med medierna på majoritetsspråket.

Medan de här faktorerna påverkar valet av mediespråk i hög grad, verkar andra objektiva variabler – såsom regionernas ekonomiska situation, det sociohistoriska läget eller språkens status – vara mycket mindre betydelsefulla. Ett av de mest iögonfallande utfallen är i detta avseende att man i det ekonomiskt efterblivna Transsylvanien, där ungerskan inte har någon officiell status, använder medierna mycket mer på minoritetsspråk­et än i Nyland.
 

Litteratur
Giles H., Bourhis, R.& Taylor, D. (1977). Towards a theory of language in ethnic group relations. In: Language, ethnicity and intergroup relations. Red. Giles, Howard. New York: Academic Press.

Moring, Tom (2007). Functional Completeness in Minority Language Media In: Minority Language Media: Concepts, Critiques and Case Studies. Red. Cormack, Mike & Hourigan, Niamh. Clevedon: Multi­lingual Matters Ltd England.

Moring, Tom & Husband, Charles (2007). The Contribution of Swedish-speaking Media in Finland to Linguistic Vitality. International Journal of the Sociology of Language, 187/188, 75–101.

Przeworski, Adam & Teune, Henry (1970) The Logic of Comparative Social Inquiry. Hoboken, New Jersey: Wiley.

László Vincze
Skribenten är doktorand  i medievetenskap vid Helsingfors universitet och i Ungern (Universitet Pecs) i tillämpad lingvistik. Forskningen finansierades av Svenska litteratursällskapet i Finland men fortsätter inom ramen för projektet ”Tvåspråkighet, identitet och medierna” finansierat av Finlands Akademi.

I denna tidskrift: 2/2010