Några uttryck för orsakssamband i översatt text
1/2015

Monica Äikäs

Några uttryck för orsakssamband i översatt text

För en språkgranskare blir det nästan en yrkessjukdom att fundera på språkliga betydelsenyanser i text. Den här gången ska jag diskutera uttryck för orsakssamband.

Orsakssamband, kausalitet, är viktigt i de flesta texter. Ofta uttrycks kausalitet med en tydlig markör, som i följande exempel: Eftersom det var vackert väder åkte vi till stranden. Här uttrycker subjunktionen eftersom orsakssambandet mellan satserna det var vackert väder och vi åkte till stranden. Sambandet kan också uttryckas på andra sätt, t.ex. med hjälp av adverbet därför: Det var vackert väder. Därför åkte vi till stranden. Ofta kan ett orsakssamband också uttryckas helt utan explicita markörer: Det var vackert väder. Vi åkte till stranden. Här läser de flesta automatiskt in ett orsakssamband mellan de två satserna trots att sambandet inte är explicit uttryckt. Som läsare är vi inriktade på att hitta orsakssamband i texter, och därför kan vi tyda också underförstådda samband.

I det följande ska jag diskutera några uttryck för kausalitet i text som är översatt från finska till svenska. Exemplen är tagna ur läromedelstext som jag har språkgranskat, och vissa av dem är något redigerade. Mina analyser är ofta rätt personligt hållna. Det är fråga om funderingar kring betydelsenyanser och uttryck som min språkkänsla reagerar på, inte så mycket om regler eller om rätt och fel.

Motsvarigheter till det finska verbet vaikuttaa

Orsakssamband kan i många fall återges med verb. Ett verb som uttrycker orsak är det finska verbet vaikuttaa. Det kan ofta översättas med påverka eller inverka på, så också i följande exempel:

Monet tekijät vaikuttavat ilmastoon.

Klimatet påverkas av många faktorer.

Ibland får man emellertid inte fram rätt betydelse genom att använda påverka eller inverka på som svenska motsvarigheter. Det gäller följande exempel:

Etelämantereen otsoniohentuman syntyyn vaikuttaa mantereen ylle syntyvä laaja matalapaineen alue.

Ozonhålet ovanför Antarktis påverkas av ett omfattande lågtryck som uppstår ovanför kontinenten.

Påverka betyder ’fortlöpande inverka på något och därvid vanligen orsaka förändring’ (Svensk ordbok). Här har vaikuttaa inte denna betydelse utan snarast betydelsen ’förorsaka’:

Ozonhålet ovanför Antarktis förorsakas av ett omfattande lågtryck som uppstår ovanför kontinenten.

Ett exempel till:

Afroamerikkalainen kulttuuri on vaikuttanut voimakkaasti jazzin ja rockmusiikin syntyyn.

Den afroamerikanska kulturen har starkt påverkat uppkomsten av jazz och rockmusik.

I detta fall skulle vaikuttaa lämpligen kunna återges med bidra till:

Den afroamerikanska kulturen har starkt bidragit till uppkomsten av jazz och rockmusik.

Bidra till

Verbfrasen bidra till används inte enbart som motsvarighet till finskans vaikuttaa. I följande exempel används den som motsvarighet till det finska verbet lisätä:

Kaupungeissa eriarvoisuutta lisäsi teollistuminen.

I städerna bidrog industrialiseringen till en större ojämlikhet.

I detta exempel är bidra till enligt min mening inte ett lämpligt uttryck. Jag frågar mig varför. Man skulle kunna tänka sig att orsaken är att det är fråga om en negativ utveckling, en större ojämlikhet, medan bidra till har en positiv grundbetydelse. Men bidra till kan också användas om en negativ utveckling – konstruktionsordboken Svenskt språkbruk har exempelfrasen ledarnas maktkamp bidrog till oron i landet.

Jag tror att orsaken till att bidra till inte passar i exemplet står att finna i att frasen en större ojämlikhet, som består av ett positivt och ett negativt uttryck, kombineras med bidra till, som har en positiv grundbetydelse. Det spretar helt enkelt åt för många olika håll i semantisk bemärkelse. Det skulle gå bra att säga såväl industrialiseringen bidrog till ojämlikheten i städerna (ett enda negativt uttryck) som industrialiseringen bidrog till en större jämlikhet i städerna (en kombination av två positiva uttryck). Men vill vi ha kvar kombinationen en större ojämlikhet måste vi skriva om meningen:

I städerna ledde industrialiseringen till en större ojämlikhet.

Här uttrycks orsakssambandet med hjälp av verbfrasen leda till.

Eftersom

Subjunktionen eftersom är en vanlig och neutral kausalitetsmarkör. Ibland använder översättare dock eftersom också i sammanhang där det enligt min mening inte passar, som i följande exempel:

Perintökuninkuus ja hallinnon keskittäminen vahvistivat hallitsijan asemaa.

Kungen fick en allt större makt eftersom arvkungadöme infördes och förvaltningen centraliserades.

I finskan uttrycks orsakssambandet med verbet vahvistaa. Också på svenska skulle man kunna uttrycka sambandet med motsvarande verb: Införande av arvkungadöme och centralisering av makten stärkte härskarens ställning. Detta låter dock något tungrott och byråkratiskt, och det är kanske därför som översättaren i stället har använt två satser som binds ihop av subjunktionen eftersom. Men trots att den bisats (arvkungadöme infördes och förvaltningen centraliserades) som inleds av eftersom anger orsaken till huvudsatsen kungen fick en allt större makt låter meningen inte naturlig i mina öron. Varför? Dels är det säkert en fråga om ordningsföljd. Liksom på finska skulle det vara naturligt att först nämna att arvkungadöme infördes och förvaltningen centraliserades och sedan nämna följden av detta, nämligen att kungen fick en allt större makt. En sådan ordningsföljd skulle också vara naturlig i det sammanhang där meningen ingår. Meningen skulle alltså kunna lyda:

Arvkungadöme infördes och förvaltningen centraliserades, och kungen fick därför en allt större makt.

Man skulle också kunna inleda meningen med när (som kan uttrycka både temporalt samband och kausalitet) eller genom att:

När/Genom att arvkungadöme infördes och förvaltningen centraliserades fick kungen en allt större makt.

Att inleda med eftersom skulle däremot enligt min mening inte låta naturligt (*Eftersom arvkungadöme infördes och förvaltningen centraliserades fick kungen en allt större makt).

Om man av någon anledning vill ha kvar den ordningsföljd som översättaren infört kan eftersom bytas ut mot när eller genom att:

Kungen fick en allt större makt när/genom att arvkungadöme infördes och förvaltningen centraliserades.

Att det inte låter riktigt idiomatiskt med eftersom i exemplet beror eventuellt på att en bisats som inleds med denna subjunktion har ett relativt lågt informationsvärde. I exemplet har bisatsen däremot ett högt informationsvärde. Det har kanske med informationsvärdet att göra att det enligt min mening känns naturligt att en bisats med eftersom anger ett mer statiskt förhållande, medan huvudsatsen anger den handling eller det skeende som är följden av detta förhållande (som i meningen Eftersom det var vackert väder gick vi till stranden). Inte heller i följande exempel passar det enligt min mening med eftersom:

Katariina Jagellonica vaikutti Suomen historiaan, sillä hänen mukanaan eurooppalainen renessanssi tuli Suomen.

Katarina Jagellonica har påverkat Finlands historia eftersom den europeiska renässansen kom till Finland med henne.

Också här har bisatsen ett högt informationsvärde och anger ett skeende. Därför skulle det enligt min mening vara bäst att inte använda eftersom utan till exempel översätta mer direkt:

Katarina Jagellonica har lämnat spår i Finlands historia, för den europeiska renässansen kom till Finland med henne.

Ytterligare ett exempel med eftersom:

Itämaiset uskonnot kiinnostivat ihmisiä mystisten seremonioidensa vuoksi.

Människor intresserade sig för de österländska religionerna eftersom de bestod av mystiska ceremonier.

Att detta exempel inte låter naturligt beror inte enbart på valet av eftersom utan på hela bisatsen de bestod av mystiska ceremonier som anges som orsak till huvudsatsen. Den kausalitet det är fråga om i exemplet skulle enklast kunna uttryckas på ungefär samma sätt som i finskan:

Människor intresserade sig för de österländska religionerna på grund av deras mystiska ceremonier.

Därför

Satsadverbialet därför används ofta för att uttrycka kausalitet. Det bör då vara klart vad därför syftar på. Ofta syftar det på hela den föregående meningen:

Vi ska snart ge oss ut på cykelsemester. Därför har vi köpt nya cyklar.

Ibland kan syftningen vara oklar, som i den svenska versionen i följande exempel:

1600-luvulla yleistyi Euroopassa käsitys, jonka mukaan hallitsijan valta on peräisin Jumalalta. Tämän vuoksi sitä ei saanut rajoittaa.

På 1600-talet blev uppfattningen om att härskaren hade fått sin makt av Gud allt vanligare. Därför fick man inte begränsa makten.

I princip syftar därför på hela den föregående meningen. Orsaken till att man inte fick begränsa makten blir då det faktum att uppfattningen om att makten var given av Gud blivit allt vanligare. Men innehållsmässigt är det inte detta som därför syftar på, utan helt enkelt att härskaren hade fått sin makt av Gud. På finska blir syftningen lite klarare genom att satsen hallitsijan valta on peräisin Jumalalta står strax före tämän vuoksi. Också på svenska skulle sammanhanget bli klarare om man ändrade ordningsföljden så att den första meningen slutade med orden fått sin makt av Gud:

På 1600-talet blev det en allt vanligare uppfattning att härskaren hade fått sin makt av Gud. Därför fick man inte begränsa makten.

Ännu tydligare skulle syftningen bli om ordalydelsen till exempel var följande:

På 1600-talet blev det en allt vanligare uppfattning att härskaren hade fått sin makt av Gud och att man därför inte fick begränsa makten.

Kausalitet genom fria predikativ

Orsakssamband kan som sagt anges på många olika sätt. I det följande exemplet finns det innehållsmässigt en kausal nyans i fraserna ihmistoiminnan voimistama och av människan förstärkta:

Kasvihuoneilmiö on luontainen ilmiö, jossa Maan ilmakehä estää osaa pitkäaaltoisesta lämpösäteilystä heijastumasta takaisin avaruuteen. Ihmistoiminnan voimistama kasvihuoneilmiö on nostanut maapallon lämpötilan viimeisen sadan vuoden aikana.

Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som beror på att jordens atmosfär hindrar en del av den långvågiga värmestrålningen att strömma tillbaka ut i rymden. Under de senaste hundra åren har den av människan förstärkta växthuseffekten höjt jordens medeltemperatur.

Dessa meningar ingår i ett sammandrag. Orsaken till att växthuseffekten har höjt jordens medeltemperatur under de senaste hundra åren är åtminstone delvis att den förstärkts av människan. Detta orsakssamband har behandlats explicit tidigare i texten, och fraserna ihmistoiminnan voimistama och av människan förstärkta syftar av allt att döma tillbaka på detta.

Orsakssambandet framhävs dock inte vare sig i den finska eller den svenska sammandragstexten. Enligt min mening framhävs orsakssambandet ännu mindre på svenska än på finska på grund av ordföljden i den andra svenska meningen och på grund av den bestämda formen på nominalfrasen den av människan förstärkta växthuseffekten. Om man vill framhäva orsakssambandet också i sammandragstexten kan man göra det genom att låta frasen förstärkt av människan inleda meningen som ett så kallat fritt predikativ:

Förstärkt av människan har växthuseffekten under de senaste hundra åren höjt jordens medeltemperatur.

Fria predikativ kan ofta ha en kausal nyans. – Förresten skulle orsakssambandet kunna uttryckas tydligare också i den finska texten genom motsvarande ändring:  Ihmistoiminnan voimistamana kasvihuoneilmiö on nostanut maapallon lämpötilan …

Många olika uttryck för orsakssamband

I det föregående har jag diskuterat några uttryck för kausalitet i översatt text. Kausalitet är en grundläggande sammanhangsfaktor i de flesta texter, och det finns ett otal olika sätt att uttrycka kausalitet både på finska och på svenska. Det är ofta en utmaning för översättaren att hitta lämpliga svenska motsvarigheter till finska uttryck. Som alltid gäller det att analysera den finska källtexten grundligt och att göra sammanhanget klart för sig, och sedan överföra innehållet till en genomtänkt och idiomatisk svenska.

Monica Äikäs
Skribenten är språkvårdare på Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken.