Namn och områden i väderrapporter
1/2011

Namn och områden i väderrapporter

För ett tiotal år sedan inleddes den mest omfattande omstruktureringen av regionförvaltningen i Finland sedan landet blev självständigt. Existerande myndigheter och förvaltningsområden har lagts ner, samtidigt som nya har bildats. På samma gång har namnen på myndigheterna och områdena ändrats. De nya namnen har sedan till viss del visat sig vara problematiska i dagligt språkbruk. Ett arbetsfält där namnen förorsakar problem är väderprognoserna och vädervarningarna.

År 1998 godkände regeringen en regionindelning som ersatte de nio historiska landskapen (Egentliga Finland, Åland, Satakunta, Tavastland, Nyland, Savolax, Karelen, Österbotten och Lappland) med 20 nya s.k. funktionellt-ekonomiska landskap (1.1.2011 sammanslogs Nyland och Östra Nyland, så i dag är landskapen 19). I beslutet fastslogs även de nya regionernas gränser och namn.

I den senaste reformen, genomförd i början av år 2010, ersattes länsförvaltningen med regionförvaltningsverk. Rent praktiskt har bl.a. meteorologernas arbete försvårats av att det korta och hanterliga länsbegreppet ersattes med uttrycket verksamhetsområde för regionförvaltningsverk. Namnen är långa och motsvarar ibland inte ens geografiskt det område de benämner. Norra Finlands regionförvaltningsverk i stället för Uleåborgs län är dessutom både vilseledande och ologiskt. I allmänt språkbruk betecknar norra Tyskland de nordligaste delarna av Tyskland, norra Sverige de nordligaste delarna av Sverige osv. och på samma sätt betyder norra Finland för de flesta språkbrukare de nordligaste delarna av Finland. Norra Finlands regionförvaltningsverk är dock inte det nordligaste området i landet, utan norr om det finns Lapplands regionförvaltningsverk.

”Före detta Uleåborgs län”

Hittills har man i väderrapporterna löst en del av problemen genom att t.ex. tala om att en väderfront rör sig över ”före detta Uleåborgs län”. En sådan lösning fungerar dock inte i längden. Eftersom det inte finns någon kort, allmänt känd benämning på området måste man i rapporteringen i stället ta till landskapens namn. Samma område som tidigare hette Uleåborgs län talar man nu om som Norra Österbotten och Kajanaland. Då sändningstiden för en väderrapport i radio och tv är begränsad skulle meteorologerna gärna spara tid och undvika att lokalisera en väderfront med hjälp av båda landskapsnamnen samtidigt. Någon bättre lösning finns dock tillsvidare inte.

Ett annat problem är att namnen på landskapen inte har rotat sig hos medborgarna i någon högre grad, trots att den nya landskapsindelningen nu har funnits i över tio år. För många är det svårt att föreställa sig att Norra Österbotten sträcker sig från Bottenviken till ryska gränsen, norr om Kajanaland.

Det finns också andra lokaliseringsproblem. Området som det historiska landskapet Österbotten bestod av omfattar i dag fyra österbottniska landskap: Österbotten (för de tvåspråkiga områdena längs Bottenviken), Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. Namnet på det historiska landskapet Österbotten och på en del av samma område i dagens indelning sammanfaller alltså, och detta förorsakar ibland missförstånd.

I väderrapporter som visas i tv har tittarna hjälp av kartor, men radiolyssnaren får enbart lita till sin hörsel. Radiorapporterna ska vara korta och tydliga så att lyssnarna genast förstår det som sägs. Radio Suomi, Radio Vega och Yle:s text-tv är myndigheternas officiella kanaler för väderprognoser, myndighetsinformation och varningar och bör kunna ge kort och precis information.

Regionindelningen i väderprognoserna

Även om allmänhetens kännedom om dagens landskapsindelning och om namnen på landskapen inte är så god, måste landskapen utgöra en bas för informationsförmedling på grund av sin officiella status. De måste dock göras mer kända. I kontroversiella fall, som t.ex. Österbotten, kan man använda lämpliga omskrivningar och precisera området med hjälp av lokaliserande namn och väderstreck. I vissa fall kan kommunnamn användas.

Det viktiga är att myndigheterna i rikstäckande information använder allmänt kända, begripliga och lokaliserbara regionindelningar och namn. Här ser vi den regionindelning som Meterologiska institutet använder.

I väderprognoser som gäller hela landet delas Finland i stora områden i ost-västlig eller nord-sydlig riktning. Indelningen baserar sig på landskapen. Varningar som ingår i rapporterna, som t.ex. varningar för skogsbränder, ges per landskap.

Lappland delas vid behov in i södra, mellersta eller norra Lappland, eller i ost-västlig riktning:

SB111_s49.jpg

© Meteorologiska institutet

Eftersom landskapen i de norra delarna av landet är mycket stora kan man i väderprognoserna och varningarna också tillämpa en indelning på kommunnivå. Dessutom kan man i tillägg använda tydliga beskrivningar, som kusten, lapska armen och sydvästra skärgården.

Namnlagstiftning

Namnen på landskapen och regionförvaltningsverken har slagits fast i stadsrådsbeslut. Namnbeslut som äventyrar medborgarnas säkerhet och som försvårar deras tillgång till information bör likväl vara möjliga att korrigera. Det vore hög tid att vi i Finland grundar ett expertorgan för namnfrågor, ett organ som vore gemensamt för all myndigheter, och som kan utreda namnärenden innan namn med officiell status slås fast i ett beslut. Sådan praxis har tillämpats i t.ex. Sverige, Norge och Estland sedan 1990-talet.  Finska och svenska språknämnderna vid Forskningscentralen för de inhemska språken har år 2009 i ett offentligt utlåtande föreslagit att tidsenliga regler som gäller för det offentliga namnskicket ska göras upp i samarbete med de ministerier som behandlar namnärenden.

Nina Martola och Sirkka Paikkala
Forskningscentralen för de inhemska språken

Terhi Nikkanen
Rundradion

Sari Hartonen och Eeva-Kaisa Heikura
Meteorologiska institutet

Harry Schulman och Matti Tikkanen
Helsingfors universitet, Institutionen för geovetenskaper och geografi

(Översättning: Leila Mattfolk)

I denna tidskrift: 1/2011