Nordisk dialektatlas
4/2014

Camilla Wide

Nordisk dialektatlas

Camilla Wide berättar hur en nordisk dialektatlas kan hjälpa språkforskningen i Norden.

Under åren 2005–2012 pågick ett omfattande nordiskt forskningssamarbete kring dialektsyntax. Syftet var att kartlägga och dokumentera den variation som förekommer inom dialekterna i Norden. Fenomen som studerades var bl.a. bruket av bestämda artiklar och demonstrativa pronomen (t.ex. om man kan säga Det växer björkarna här), ordföljden vid partikelverb (t.ex. om man säger ta fram boken eller ta boken fram) och utbredningen av dubbelsupinum (om man kan säga t.ex. Hon hade inte hunnit läst boken).

Forskningen utfördes inom nätverken Scandinavian Dialect Syntax (2005–2010) och Nordic Collaboration on Language Variation studies (2010–2012) samt spetsenheten Nordic Center of Excellence in Microcomparative Syntax (2005–2010). För finansieringen stod de nordiska forskningsorganisationerna NordForsk och NOS-HS. Ett tiotal forskargrupper från Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island och Färöarna deltog i forskningssamarbetet. I de stormöten och seminarier som ordnades av nätverken och spetsenheten deltog därtill forskare från Nederländerna, Italien och Skottland.

En av målsättningarna med det nordiska samarbetet var att skapa en nordisk dialektatlas, d.v.s. en beskrivning av centrala syntaktiska fenomen och deras utbredning inom nordiska dialekter. En förebild för detta utgjorde SAND, den omfattande dialektatlas över syntaktiska drag i nederländskan i Holland och Belgien som skapades under första hälften av 2000-talet.  För att kunna skapa en motsvarande nordisk dialektatlas var det nödvändigt att starta en omfattande insamling av material från ett stort antal dialekter inom samtliga nordiska länder. Å ena sidan behövdes material med spontant tal, vilket ledde till att en nordisk dialektkorpus upprättades. I korpusen, som finns vid Tekstlaboratoriet vid Oslo universitet, ingår såväl nyinsamlat material som inspelningar från tidigare projekt, t.ex. projektet SweDia 2000. Finlandssvenska dialekter finns representerade i en egen korpus (Talko), som består av ett urval av de inspelningar som gjordes inom projektet Spara det finlandssvenska talet vid Svenska litteratursällskapet i Finland 2005–2008.

Å andra sidan gjorde målsättningen att skapa en dialektatlas det nödvändigt att samla in mer specifik information om hur dialekttalare på olika områden inom Norden förhåller sig till givna syntaktiska strukturer som är intressanta ur en lingvistisk synvinkel. För att få in denna information skapades en syntaxenkät med ett antal meningar som talare från olika dialektområden skulle ta ställning till, t.ex. meningar som Kan jag få en glass till och Kan jag få en till glass? där partikeln till placerats på olika ställen. Sammanlagt 924 informanter från 207 orter tog ställning till meningarna i syntaxenkäten, som de fick höra uppspelade på sin egen dialekt (eller en tillräckligt närliggande dialekt). I Finland deltog 44 informanter på 11 orter i undersökningen (Borgå, Kyrkslätt, Snappertuna, Dragsfjärd, Houtskär, Brändö, Saltvik, Närpes, Vörå, Munsala och Larsmo).

Vid bedömningen av hur naturliga de uppspelade meningarna framstod för informanterna användes skalan 1–5 där 1 stod för att meningen inte är naturlig på informantens dialekt och 5 för att meningen avspeglar gängse språkbruk på informantens ort. Informanternas ställningstaganden till meningarna i syntaxenkäten registrerades sedan vid Tekstlaboratoriet vid Oslo universitet, vilket gjorde det möjligt att skapa en sökbar databas över syntaktiska strukturer.

Det är framför allt den syntaktiska databasen vid Tekstlaboratoriet i Oslo som har utgjort utgångspunkten för den nordiska dialektatlas som i dag består av ca 60 artiklar om olika syntaktiska fenomen. Dialektatlasen ges ut i form av en tidskrift på nätet, Nordic Atlas of Language Structures (NALS) Journal. Redaktörer för tidskriften är Janne Bondi Johannesen från Oslo universitet och Øystein Alexander Vangsnes från UiT Norges arktiska universitet i Tromsö. De 60 artiklar som i början av november 2014 fanns tillgängliga på nätet utgör volym 1 av tidskriften. Artiklarna har skrivits av forskare som deltog i de ovan nämnda nordiska nätverken och spetsenheten om jämförande syntaktisk forskning.

Tidskriften, som ska ges ut en gång per år, tar också emot artikelmanus av andra forskare än de som har deltagit i de samnordiska projekten. Fokus ligger dock dialektala drag, isoglosser och kartor. Forskare som är intresserade av att publicera artiklar i tidskriften uppmuntras även att använda sig av dialektkorpusen med spontant tal och dialektdatabasen med enkätsvar som beskrivits ovan.

Tack vare de databaser och verktyg som har skapats vid Tekstlaboratoriet vid Oslo universitet är det bl.a. möjligt att ta fram illustrativa kartor över den geografiska utbredningen för de syntaktiska fenomen som man är intresserad av. I en av artiklarna i volym 1 av tidskriften Nordic Atlas of Language Structures (NALS) kartlägger Piotr Garbacz bruket av bestämd artikel i kontexter som snarare är obestämda än bestämda, t.ex. Det växer björkarna här och Om du är törstig så finns det mjölken i kylskåpet.

När resultaten från databasen med informanternas ställningstaganden länkas till en karta får man bl.a. fram följande illustration som visar var de två meningarna har bedömts högt på skalan 1–5 (de mörkare markeringarna står för orter där meningen om björkar gavs en hög siffra och de ljusare för orterna där meningen om mjölk gavs en hög siffra). Inte oväntat är det i norra Sverige och i Österbotten som bestämd form används också i sammanhang då man egentligen talar om något som är obestämt.


SB_42014_Nordisk_1.jpg

Bestämd form i obestämda kontexter. På orter med mörkare markering har meningen Det växer björkarna här fått en hög siffra och på orter med ljusare markering har meningen Om du är törstig, så finns det mjölken i kylskåpet fått en hög siffra.


I en annan intressant artikel i volym 1 av NALS visar Björn Lundquist hur ordföljden sätta ner sig (vid sidan av sätta sig ner) är typisk för södra Finland. När resultaten för meningen Han blev trött så han satte ner sig länkas till en karta framträder ett tydligt mönster: i södra Finland finns ett sammanhängande område där informanter har gett meningen en hög eller ganska hög siffra. I Österbotten har informanterna på alla orter gett meningen en låg siffra. De flesta informanter i Sverige har också bedömt meningen med en låg siffra. På några orter i olika delar av Sverige har meningen emellertid bedömts med en ganska hög siffra, vilket inte är ett förväntat resultat.

SB_42014_Nordisk_2.jpg

Partikel före reflexivt pronomen (sätta ner sig). Vitt står för hög siffra, grått för medelhög siffra och svart för låg siffra i bedömningen av meningen Han blev trött, så han satte ner sig.


Piotr Garbacz och Björn Lundquist artiklar i den nordiska dialektatlasen illustrerar på ett tydligt sätt hur viktigt det är att beakta också dialekter när vi undersöker och beskriver syntaktiska fenomen som förekommer t.ex. i svenskan. De strukturer som upptagits i standardspråket utgör bara en del av de strukturer som förekommer.

Den nordiska dialektatlasen utgör även mer generellt ett viktigt bidrag till forskningen kring våra nordiska språk. Tack vare de illustrativa och många kartorna samt det stora antalet exempel från både den nordiska dialektdatabasen och korpusen med spontant tal utgör artiklarna i dialektatlasen intressant läsning även för en bredare publik.

---

Camilla Wide är professor i nordiska språk vid Åbo universitet. Ett av hennes forskningsområden är dialektsyntax. Hon deltog i de ovan beskrivna nordiska nätverken och spetsenheten om dialektsyntax 2005–2012.

 

Länkar till webbsidor

 

Litteratur

  • Delsing, Lars-Olof 2003. Syntaktisk variation i nordiska nominalfraser. I: Ø. A. Vangsnes, A. Holmberg & L-O. Delsing (red.), Dialektsyntaktiska studier av den nordiska nominalfrasen. Oslo: Novus. S. 11–64.
  • Garbacz, Piotr 2012. Definite articles in indefinite contexts. I: Nordic Atlas of Language Structures (NALS) Journal, Vol. 1.
  • Kvist Darnell, Ulrika & Wide, Camilla 2002. Reflexiva partikelverb och liknande konstruktioner i sverigesvenska och finlandssvenska. I: M. Sundman & A-M. Londen (utg.), Svenskans beskrivning 25. Åbo universitet: Nordisk filologi. S. 108–119.
  • Lundquist, Björn 2014. Verb-particles: placement with respect to reflexive pronoun. I: Nordic Atlas of Language Structures (NALS) Journal, Vol. 1. 
Camilla Wide