Nordiska ungdomars läslust minskar
1/2012

Nordiska ungdomars läslust minskar

Läslusten bland elever i de nordiska länderna har minskat, särskilt bland pojkar. Större vikt bör läggas vid att erbjuda litteratur i undervisningen som tilltalar både pojkar och flickor, säger forskare som på uppdrag av Nordiska ministerrådet vidareanalyserat de nordiska PISA-resultaten.

Northern Lights on PISA 2009 – Focus on reading är den fjärde nordiska forskningsrapporten, där man söker förklaringar och ger förslag på lösningar i ett nordiskt perspektiv. Analysen behandlar 2009 års PISA-rapport, som fokuserar på läsförmåga. Norska och isländska elever klarar sig bättre än vid undersökningen 2006 medan Sverige har gått tillbaka och närmar sig de lägsta resultaten tillsammans med Danmark.

Läsfärdigheterna hänger såväl samman med läslusten som med mångfalden av litteratur. Eftersom merparten av språklärarna i Norden är kvinnor bör lärarna särskilt erbjuda läsning som pojkarna gärna tar till sig, konstaterar forskarna. Pojkar behöver också få möjlighet att möta engagerade manliga läsare som kan dela pojkarnas läsglädje och uppmuntra deras vetgirighet.

För att råda bot på bristerna i de faktiska läsfärdigheterna förespråkar forskarna lästräning genom grundskolans alla stadier. På så sätt undviker man att elever hoppar av skolan eller ungdomsutbildningen, något som i förlängningen ökar risken för arbetslöshet.

Vidare konstateras föräldrarnas engagemang i lästräningen vara viktig. Alla elever vars föräldrar regelbundet läste för dem då de gick i första klass klarade sig bättre i PISA-lästestet som 15-åringar. Av politiskt intresse är att skolor som är etniskt heterogena uppvisar bättre resultat.

Northern Lights on PISA 2009 – Focus on reading ger också en överblick av hur de nordiska skolsystemen utvecklats de senaste 20 åren, samt kopplar samman utvecklingen i de nordiska läsresultaten med samhällsförändringar och konkreta politiska initiativ.

PISA står för Programme for International Student Assessment. Undersökningen granskar hur väl 15-åringarna kan använda sin kunskap i dagens informationssamhälle.

I denna tidskrift: 1/2012