Ny bok om fonetikens grunder
1/2005

Mikael Reuter

Ny bok om fonetikens grunder

”Ingen av de fonologiska modeller som vi betraktat ger en komplett eller invändningsfri beskrivning av ljuden och ljudmönstren i jordens språk. Ett flertal alternativa teoretiska ansatser har också prövats (– –). Men det får vi ta en annan gång. Här sätter vi punkt.”

Så avslutar Olle Engstrand, professor i fonetik vid Stockholms universitet, det sista kapitlet i sin bok Fonetikens grunder. Konstaterandet gäller visserligen just detta sista kapitel, om fonem, särdrag och fonologiska regler, men mutatis mutandis kan det appliceras på mycket annat i boken. Ljuden och ljudmönstren utgör en spännande och fascinerande men komplicerad och delvis svårgripbar del av språken, och fonetiken är en intressant och mångfasetterad vetenskap i gränsområdet mellan språkvetenskap, anatomi och fysik.

Fonetikens grunder är den första grundläggande boken i allmän och svensk fonetik sedan Bertil Malmbergs och Claes-Christian Elerts överskådliga och ännu i dag till största delen påfallande aktuella introduktioner från slutet av 1960-talet. Den är också väsentligt mer omfattande och detaljerad än dessa – på gott och ont. Det finns alltid en viss risk för att helheten drunknar i detaljerna.

Mycket forskning har naturligtvis gjorts under de senaste fyrtio åren, inte minst när det gäller att beskriva ljudsystem i världens språk. Att författaren har forskat i fonetisk typologi framgår tydligt av alla de exempel som ges i boken. Ibland tycker man rentav att vissa fenomen kunde ha exemplifierats med mer närliggande språk, inte minst finskan och finlandssvenskan (den enda hänvisningen till finlandssvenskan gäller förekomsten av velariserade lateraler, dvs. det tjocka l som förekommer bl.a. i Helsingforssvenskan). De översikter och beskrivningar som ges är i varje fall både informativa och intressanta.

Jämfört med de tidigare böckerna är också de akustiska illustrationerna mer omfattande. En stor fördel är att de kompletteras av ljudexempel som man kan lyssna till genom att går till bokens webbplats (se nedan). Också illustrationerna av talapparaten och beskrivningarna av ljudbildningen är ytterst informativa.

Som sig bör i en grundläggande lärobok går författaren igenom alla de olika delarna av fonetiken, från en jämförelse mellan djurens läten och människans språk till fonologiska teorier, via beskrivningar av språkljud och prosodiska fenomen ur akustisk och artikulatorisk synvinkel och mycket annat. Ett av de mest intressanta kapitlen handlar om småbarns joller och tillägnande av språkljuden i modersmålet, ett annat av de områden som Olle Engstrand har forskat i.

Det jag i viss mån saknar i boken är klarare sammanfattningar av vissa helheter. Till exempel vokalsystemet och vokalfyrsidingen beskrivs betydligt mer överskådligt i Elerts Allmän och svensk fonetik från 1966. Som gammal kvantitetsforskare tycker jag också att det komplexa begreppet fonetisk kvantitet kunde ha fått större uppmärksamhet. Gärna hade jag också sett en översiktlig tabell över det internationella fonetiska alfabetet (IPA). Litteraturförteckningen kunde ha varit mer generös: nu saknas bl.a. flera av de verk som författaren refererar till i texten.

Boken avslutas med en nyttig termordlist, som också finns på bokens webbplats www.studentlitteratur.se/fonetikensgrunder.

 

Engstrand, Olle: Fonetikens grunder. Studentlitteratur, Lund 2004. 355 sidor. ISBN 91-44-04238-8.

 

Mikael Reuter