Den sjunde upplagan av ATK-sanakirja kom ut 1994. Det är en lång tid sedan med tanke på den snabba utvecklingen inom terminologin kring datatekniken, speciellt som dataordboken redan då fick kritik för att vara föråldrad både till det finska termurvalet och motsvarigheterna på de övriga sju språken som ingår. I den nu föreliggande åttonde upplagan har de mest påfallande bristerna inom termurvalet korrigerats: redaktionen har åtminstone i viss  mån tagit upp den terminologi som ligger datoranvändarna närmast både i tid och rum. Terminologin kring persondatorernas windowsmiljöer och de allt allmännare nät-anslutningarna får nu mera utrymme i jämförelse med den förlegade terminologin kring centraldatorsystemen.

Den åttonde upplagan av ATK-sanakirja är uppbyggd som den tidigare upplagan: Ordboksdelen förtecknar de finska termerna i alfabetisk ordning med motsvarigheterna på engelska, fran-ska, svenska, tyska, spanska, estniska och ryska samt en definition av termen på finska. Ordboksdelen följs av register på de nämnda språken med hänvisning till de finska uppslagsorden. Antalet sidor har ökat med omkring 50, så att de nu uppgår till 457.

En av de absolut största olägenheterna i den tidigare upplagan av ATK-sanakirja var den bristfälliga och föråldrade eller rentav felaktiga svenska terminologin. Inför den åttonde upplagan har det svenska materialet uppdaterats av Björn-Eric Mattsson och Nina Nissas, vilket verkligen har varit på sin plats. Nyheten med notationerna för finlandssvenskt och rikssvenskt termbruk är synnerligen välkommen i de fall då olika termer har etablerat sig.

I sin recension av sjunde upplagan av ATK-sanakirja (Lexico Nordica 1995:2, s. 215ff) påtalade Björn-Eric Mattsson ett antal misslyckade eller uteblivna svenska termer. Några ändringar i anslutning till dem: Winchesterminnet har äntligen skattat åt förgängelsen för att i stället ersättas av den allmänsvenska termen hårddisk med det finlandssvenska alternativet  hårdskiva. Den svenska motsvarigheten till telekopio anges inte längre som telefaximil, utan som fax eller telefax. Flexskive-enheten (bindestrecket ingick!) har nu sin rätta motsvarighet i diskettstation. Den visuella kalkylen är också utrangerad till förmån för den adekvata termen (tabell)kalkylering. Däremot kvarstår åtkomstväg som motsvarighet till finskans saantipolku i stället för den allmänt använda termen sökväg, vilken anges som motsvarighet till den finska termen polku.

Då det gäller termer som rör informationsförsörjning kan man konstatera att tiedonhaku nu korrekt motsvaras av informationssökning och tietopalvelu av informationstjänst. Här kunde kanske de allmänsvenska motsvarigheterna dokumentåtervinning och informationsåtervinning ha ingått som komplement till informationssökning. De moderna söksystemen inom Internet kvitteras med den finska termen  hakurobotti, utan någon svensk motsvarighet. Sökrobot och sökmaskin är begrepp som ofta förekommer i sammanhanget. (En sökrobot uppdaterar automatiskt register över webbsidor, en sökmaskin används för att söka i dessa register; en begreppsskillnad som borde ha manifesterats på finska.)

De mest aktuella datatermerna i dagens läge är de facto de som rör Internet och då speciellt webben. Här har man gjort sig skyldig till grova missar vid uppdateringen av ATK-sanakirja. Uppslag på World Wide Web, webb eller www återfinns inte. Verktyget för att läsa  webbsidor kallas  selain  på finska med den rekommenderade svenska motsvarigheten webbläsare, elementära termer som inte kommit med.  Surfa och navigera ingår inte heller. Den finska termen  kotisivu återfinns, dock utan angivelse av den svenska termen hemsida. Kan en del av missarna i fråga om de moderna termerna utan svensk motsvarighet bero på att redaktionen har infört det nyaste finska materialet i stor hast inför tryckningen, utan att längre konsultera de svenska medarbetarna? Och inte heller använt sig av deras sakkunskap för att fånga in den senaste terminologin i allmänhet?

Den som söker gångbara svenska termer inom modern nätterminologi är kanske fortfarande mest betjänt av att koppla upp sig på adressen  http://www.nada.kth.se/dataterm/rek.html, som leder till Svenska språknämndens och Tekniska nomenklaturcentralens gemensamma hemsida med rekommenderade datatermer. Där kan man också läsa att t.ex. cd-rom och adb numera stavas med små bokstäver, en rekommendation som tyvärr inte hann  med i ATK-sanakirja.

Eftersom redaktionen för ATK-sanakirja hävdar att den upprätthåller det enda verkligt normativa verket över datorterminologi i Finland, frågar man sig om samarbetet med Centralen för Teknisk Terminologi (TSK) ytterligare kunde intensifieras eller åtminstone koordineras.  I så fall skulle redaktionen ha nytta av den elektroniska konferens eller diskussionsgrupp kring dataterminologi som TSK upprätthåller och där deltagarna bland annat representerar översättare i branschen och språkexperter på Forskningscentralen för de inhemska språken. Om inte annat så bara för att hålla sig ajour med aktuellt termbruk.

Överhuvudtaget inställer sig frågan om boken är ett föråldrat medium som kanal för dataterminologi. Om det fortfarande stämmer att ATK-sanakirja bygger på frivilliga arbetsinsatser (Ilmari Pietarinen: Svar till Björn-Eric Mattsson, Lexico Nordica 1995:2, s. 219) undrar man om det inte vore ändamålsenligt att publicera verket på webben och uppdatera det lite oftare.

 

ATK-sanakirja (Dataordboken). 8 uppl. Suomen ATK-kustannus Oy. Jyväskylä 1996. 457 sidor.