Ny SAOL
3/2006

Anders Westerlund

Ny SAOL

In med hedersmord, fågelinfluensa och multiresistent, ut med hackelsekista, fejdlysten och eho! Som alltid då en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista (SAOL) ser dagens ljus har massmedierna också i år rapporterat om nya ord som tagits med och föråldrade som utgått. I den trettonde upplagan av SAOL finns 125 000 ord, varav 10 500 är nya. Av orden i SAOL 12 från 1998 har 5 500 stycken strukits. Vad dessa senare beträffar konstaterar Svenska Akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl i förordet till SAOL 13 att ”klagomålen över strukna ord för det mesta torde kunna föras till släktet krokodiltårar”. SAOL:s uppgift är att reglera dagens svenska, inte vara ett kuriosakabinett med arkaismer.

SAOL har de facto en dubbel roll, ordlistan ska både bekräfta det etablerade språkbruket och försöka styra framtidens språkbruk i önskvärd riktning. Fastän vi vet att språket hela tiden förändras reagerar vi ofta kraftigt mot såväl nya ord som förändrade stavnings- och böjningsformer. Vi vill helt enkelt inte bli tvingade att ändra på det som vi blivit vana med, i synnerhet som vårt språk är en del av vår identitet. Det är därför man tar del av varje ny SAOL med blandade känslor.

Först efter några år kommer man att ha tillräckligt med distans för att kunna avgöra om negativa reaktioner baserat sig på hållbara argument eller bara varit spontan allergi mot obekanta språkdrag. För tio år sedan upplevde många ordet hemsida som ett ytterst töntigt svenskt ord – i dag är det homepage som är totalt oanvändbart. Andra försök att lansera nya svenska ord har misslyckats, konstigt är att SAOL 13 fortfarande har med t.ex. ordet kompaktskiva när alla använder cd-skiva eller cd.

En nyhet i SAOL 13är att bokstaven w fått en egen plats i alfabetet. Det är en olycklig åtgärd som tyvärr bidrar till mer förvirring än klarhet. Orden på w är få i svenskan och kunde gott ha fått stanna kvar tillsammans med orden på v. Det som kommer att ställa till rejäla problem är när uppslagsverk, register, bibliotekskataloger osv. börjar följa i SAOL:s fotspår. Eftersom svenskt uttal inte avslöj­ar om det är v eller w som använts, kommer vi hädanefter att tvingas söka efter uppslagsord med obekant stavning under båda bokstäverna. Att många andra språk skiljer på v och w – ett argument som skymtar i förordet till SAOL 13 – är en klen motivering för att ändra det svenska alfabetet.

Några smakprov på SAOL-nyheter får visa hur det i praktiken ser ut när språkexperter ger direktiv för 2000-talets svenska. I SAOL 13 har disco för första gången fått komma med som alternativform till disko. Internet får skrivas med både stor och liten begynnelsebokstav. Stavningsalternativ som strukits är t.ex. tiptop för tipptopp och ett särskrivet come back är inte längre okej. Ja, förutom formen okej duger också okey och ok (med små bokstäver!), men inte okay eller OK.

För substantivens del har man tagit i med hårdhandskarna mot engelska pluralformer. Nu ska det heta flera headhuntrar, eller helst huvudjägare. Rekommenderade ersättningar för engelska lånord marknadsförs tydligare än i tidigare upplagor. Ett uppseendeväckande fall där man tvärtom gett upp försöken att tillämpa svenska ändelser på ett rent engelskt ord är ordet baby. Formerna babyar och babyer har utgått, ”i pl. anv. ofta bebisar el. bäbisar”.

Till konservativa språkbrukares förfäran har SAOL 13 också tagit in svengelska betydelser som blivit så pass allmänna att ”det etablerade bruket” påverkats. Således kan en atlet numera även vara en friidrottare och verbet spendera kan betyda att tillbringa tid. Under verbet suga hittar vi förutom det traditionella exemplet ”sjön suger” också det vardagliga ”livet suger”, med betydelsen ”är värdelöst”.

Andra gånger framkommer det inte hur SAOL ser på svengelskan eftersom definitioner saknas, t.ex. preciseras inte vilka betydelser ordet bekväm har. De komprimerade förklaringarna som emellanåt ges är desto intressantare. Ett nytt ord i SAOL 13 är bimbo som förklaras som ”’dum blondin’ som väcker uppmärksamhet i medierna”. Nyordsbokens definition från 2000 var annorlunda: ”ung, vacker och utmanande kvinna med ytlig framtoning”. En bitch är numera bara en ”självständig, aggressiv kvinna”, i SAOL 12 beskrevs hon dessutom som ”rivjärn”.

I SAOL 12 togs betydligt fler finlandismer med än i tidigare upplagor, cirka 350 stycken. Den listan har reviderats kraftigt, 50 ord har strukits och 40 nya har tagits in. Ett ord som utgått är taktikera, men det har ersatts av en ny svensk form, taktisera. De sammanskrivna formerna såhär och sådär stämplas i Finlandssvensk ordbok som former som definitivt ska undvikas. I SAOL 13 står de däremot kvar utan att ens kallas finlandismer, med tillägget att de mest skrivs som två ord. Att vindmölla i betydelsen vindkraftverk är en finlandism noteras inte heller, bara att det är en sydsvensk provinsialism.

En efterlängtad förbättring för de som har svagare kunskaper i svenska är att SAOL 13 infört också oregelbundna ordformer som uppslagsord, med hänvisning till grundformen. Från händer hänvisas man till hand, från brutit till bryta.

En sak som kommer att irritera mig ett tag, dvs. tills jag vant mig, är de nya principerna för initialförkortningar som inte är namn: nu är det alltid små bokstäver som gäller för ord som tv och wc. Jag slår på stående fot vad om att skyltar och reklam kommer att se till att TV och WC överlever mycket länge. Den tidigare principen att förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs med stora bokstäver (t.ex. MS) och förkortningar som uttalas som vanliga ord med små (aids) har varit ändamålsenlig.

En praktisk fråga som aktualiseras varje gång en ny upplaga av SAOL ser dagens ljus är slutligen hur de miljoner människor som skriver svenska ska kunna upptäcka vilka nya stavningsformer som gäller. Att man slår upp nya ord är naturligt, men vem slår upp välbekanta ord? Ur språkbrukarsynpunkt skulle det underlätta mycket om Svenska Akademien på internet kunde redovisa vilka förändringar som skett. Annars är det först med uppdaterade program för stavningskontroll som vi uppmärksammas på nyheterna. Att t.ex. formen förståss försvann ur SAOL redan i upplagan 1998 har ganska många ännu inte upptäckt.

Svenska Akademiens ordlista, trettonde upplagan. Svenska Akademien, Stockholm 2006. 1 130 sidor. ISBN 91-7227-419-0.

Anders Westerlund
Skribenten är modersmålslärare.