Nya skrivregler
3/2017

Ann-Marie Wikström

Nya skrivregler

Svenska skrivregler. Red. Ola Karlsson. Liber 2017. 308 sidor.

Den fjärde upplagan av Svenska skrivregler kom ut i våras. Skrivreglerna ges ut med åtta–nio års mellanrum och språket hinner förändras en hel del mellan de olika upplagorna. Svenska skrivregler har sedan 1947 varit det allmänna rättesnöret för den som skriver direkt på svenska. Den nya upplagan är betydligt mera omfattande än den förra och har svällt ut med cirka 35 sidor och känns därmed också rent konkret tjockare och tyngre. Språkråden ges mer i form av rekommendationer med utgångspunkt i det faktiska språkbruket och inte som absoluta regler. I Språkbruk 1/2017 presenterades nyheterna i den nya upplagan mera ingående av Ola Karlsson, språkvårdare i svenska på Språkrådet och huvudredaktör för Svenska skrivregler.

För oss som översätter författningstexter och aktualitetstexter (t.ex. pressmeddelanden, ministrarnas och presidentens tal, annan aktuell information om statsrådets verksamhet) på svenska språkenheten vid Statsrådets kansli är Svenska språkregler den bok man sträcker sig efter när man stöter på ett konkret språktekniskt problem i svenskan, t.ex. var man placerar citattecken och andra tecken i meningar som innehåller citat, när man undrar om man ska välja hop- eller särskrivning av vissa uttryck eller skriva initialförkortningar med stor eller liten bokstav. Och hur var det nu med semikolon!?

Den tydliga dispositionen med en egen numrerad rubrik för olika språkfrågor och en egen kapitelsida för varje nytt kapitel samt registret längst bak i boken gör det lätt att hitta det man söker. Det som gläder en användare med en ständigt överhängande tidsbrist är att även denna upplaga senare kommer att finnas tillgänglig i elektroniskt format. Det tar sin tid att bli bekant med en ny bok och det krävs en hel del bläddrande innan man har gjort den till sin och hittar rätt, och därför är den elektroniska sökfunktionen ytterst välkommen.

De nya skrivreglerna innehåller bland annat ett nytt kapitel om hantering av engelska ord och texter i svenska samt flera omarbetade avsnitt, bl.a. utökade och preciserade råd om avstavning, foge-s, förkortningar och hantering av främmande tecken. Främmande ord är ett viktigt tema i Svenska skrivregler och en uppskattad nyhet bland översättare av aktualitetstexter är råden i kapitlet ”Främmande tecken och fonetiska symboler” för translittereringen av ryska, bulgariska, ukrainska och vitryska namn till svenska. Det har varit ett stort problem under de senaste åren när Ukraina varit aktuellt och Finland haft en del utbyte med Vitryssland. I kapitlet ges även en kort redogörelse för hur grekiska, arabiska och kinesiska tecken bör överföras till latinsk skrift.

Det förekommer en liten skillnad mellan sverigesvensk och finlandssvensk praxis i kapitlet om specialtecken och matematiska tecken. Där konstateras att det är vanligt med två paragraftecken i författningstext. Översättare av svensk lagtext i Finland har sedan Svenskt lagspråk i Finland (Slaf) kom ut 1998 följt Statsrådets svenska språknämnds rekommendation om att paragraftecknet inte ska dubbleras. I Sverige hänger dubbla paragraftecken fortfarande med i juridiska texter enligt laggranskare Ann-Marie Malmsten på Justitieministeriet.

Aktualitetsöversättarna översätter ofta tal och i det sammanhanget ställs man då och då inför valet mellan stor och liten bokstav i användningen av Du och Ni. Avsnittet i skrivreglerna som handlar om när man ska använda stor respektive liten bokstav skulle gärna få vara utförligare, men har tvärtom blivit ännu knapphändigare jämfört med den förra upplagan. Kanske är det ett tecken på att saken oftare är aktuell i finlandssvenska än i sverigesvenska texter?

Den som gärna använder sig av smilisar och emojier i informella texter, t.ex. i e-post, får rådet att placera dem direkt efter ordet eller uttrycket utan mellanslag före, om de rör ett ord eller uttryck, men direkt efter meningen, efter avslutande skiljetecken, om de rör hela meningen: Supergod glass:), ska köpa mer. Supergod glass, ska köpa mer.:)

En nyhet är att hållningen till s-plural har mjukats upp. Trots detta är rekommendationen fortfarande att s-plural ska undvikas i formellare texter och att man i första hand bör välja ett ersättande ord, t.ex. styrdokument istället för policy.

Ett nyttigt kapitel för den som granskar text är det sista kapitlet i boken som tar upp korrekturtecken. Det har funnits med även i tidigare upplagor, men förtjänar definitivt att nämnas. Och för den som ytterligare vill läsa in sig på något visst fenomen har en lista med tips på fördjupningslitteratur tagits in längst bak i boken.

Ann-Marie Wikström

Recensenten är översättare på svenska språkenheten vid Statsrådets kansli. Hon vikarierar för tillfället som övertranslator på Justitieministeriet.