Nyord i Norden 2017
1/2018

Bianca Holmberg

Nyord i Norden 2017

De globala fenomenen #metoo och fejkade nyheter präglade hela Norden 2017. Samtidigt visar ord som lillavelger (Norge), josse (Finland), kompetensutvisning (Sverige) och kvotekonge (Danmark) vad som har varit aktuellt i respektive land under året.

Det råder inget tvivel om vilka händelser och fenomen som var aktuella i de nordiska länderna 2017: Fejkade nyheter finns på den svenska nyordslistan, falske nyheter valdes till årets nyord i Norge och på den danska nyordslistan återfinns fake news. Även på Islands nyordslista 2017 finns falsfrétt med samma betydelse.

Fejkat och alternativt

Orsaken till att de fejkade nyheterna blev en internationell snackis och hamnade på nyordslistorna i Norden var förstås det amerikanska presidentvalet. I valrörelsen användes engelskans fake news mycket, både om nyheter som faktiskt var fejkade och om sanna nyheter som påstods vara fejkade. Fejkade nyheter är visserligen inget nytt begrepp, men användningen ökade kraftigt 2017.

På den svenska listan finns också alternativa fakta och postfaktisk, två andra ord som beskriver den anda som präglade 2017.

På den svenska listan finns också alternativa fakta och postfaktisk, två andra ord som beskriver den anda som präglade 2017. Frasen alternativa fakta, som också hänger ihop med presidentvalet i USA, myntades inte 2017, men användningen ökade lavinartat efter Donald Trumps presidentinstallation i januari 2017, då Trumps pressekreterare Sean Spicer påstod att publiken vid installationen varit mycket större än den i själva verket var. Presidentens rådgivare Kellyanne Conway försvarade de felaktiga påståendena och kallade dem för ”alternativa fakta” (alternative facts). Uttrycket alternativa fakta används i betydelsen ”uppgifter som presenteras som fakta trots att de står i strid med vad som kan utläsas av det informationsunderlag som finns” (Nyordslistan 2017). Adjektivet postfaktisk används för att beskriva en tidsanda där man inte längre baserar argument och beslut på fakta.

Sexuella trakasserier gav upphov till nyord

Det andra stora internationella fenomenet som syns på nyordslistorna är #metoo-kampanjen. Kampanjen började i USA och spred sig snabbt över världen. Kvinnor i olika länder vittnade om sexuella övergrepp och trakasserier de hade upplevt under hashtaggen #metoo (’jag också’) i sociala medier. I Svenskfinland samlades berättelserna under hashtaggen #dammenbrister och på finskt håll användes hashtaggen #memyös, som också finns med på den finska nyordslistan 2017: #memyös-kampanja (’#vimed-kampanjen’). #Metoo finns också på listan i Danmark.

Kampanjen ledde till att kvinnor i många olika branscher samlade sina berättelser under olika hashtaggar. I Finland användes till exempel #sanningenbefriar och #totuusvapauttaa för anställda inom kyrkan och #kulissientakana för kvinnor inom kulturbranschen. I Sverige skapades en uppsjö av hashtaggar, till exempel #medvilkenrätt (juristbranschen), #närmusikentystnar (musikbranschen), #akademiuppropet (universitetsvärlden) och #deadline (mediebranschen).

Invandring och partipolitik

Nyordslistorna visar också vad som har varit aktuellt i samhället och i politiken inom de olika länderna. På den svenska listan vittnar till exempel kompetensutvisning och funktionsrätt om att invandring och rättigheter för personer med funktionsnedsättning har varit på tapeten i Sverige. Kompetensutvisning innebär att man utvisar en person trots att hen har en kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Funktionsrätt handlar om att även personer med funktionsnedsättning ska ha rätt till självbestämmande och delaktighet.

Nyordslistorna visar också vad som har varit aktuellt i samhället och i politiken inom de olika länderna.

I Finland har splittringen av partiet Sannfinländarna satt sina spår på nyordslistan. Till exempel ingår Sininen tulevaisuus (Blå framtid). Sininen tulevaisuus är det finska namnet på gruppen, sedermera partiet, som bröt sig ut ur Sannfinländarna efter ordförandevalet i juni 2017. I anslutning till Sannfinländarna uppkom också ordet (tosi)nuivat (tosi ’mycket’; nuiva ’kylig’, ’avvisande’, ’ogin’, ’hård’), ett öknamn på de sannfinländare som skrev under partiordförande Jussi Halla-ahos ”Nuiva manifesti” (’Det avvisande manifestet’), där han motsätter sig invandring. (Tosi)nuivat har i vidare bemärkelse också använts om de sannfinländare som blev kvar i partiet Sannfinländarna efter att Jussi Halla-aho valdes till ordförande.

Ordet josse finns också med bland de finska nyorden, och det anknyter till bygget av den så kallade västmetron i Helsingfors och Esbo. Josse kommer från ”jos se tulee”, ”om den blir av”, och syftar på att starten för metron försenades kraftigt och sköts upp flera gånger.

Kvinnlig fotbollsbragd i Danmark

Danskarna har haft orsak att tala om bland annat bandekrig och kvotekonger 2017. Bandekrig betyder gängbråk eller gängkrig, och blev aktuellt efter ett flertal skjutningar i Köpenhamn under sommaren och hösten. Skjutningarna kunde härledas till en pågående strid mellan gängen Loyal to Familia och Brothas. Kvotekonge betyder ordagrant kvotkung, och handlar om personer som köper upp stora fiskekvoter, vilket gör att fiskare som fiskar i mindre skala får svårt att klara sig i konkurrensen. Men det ord som slutligen valdes till Årets ord i Danmark fanns inte med bland kandidaterna från början, utan föreslogs av en av de medverkande i radiosändningen där Årets ord valdes ut. Det var ordet kvindelandsholdet, ’damlandslaget’. I motsats till många av de andra orden på nyordslistan associeras kvindelandsholdet med något positivt, eftersom det danska damlandslaget stod för sin största bragd genom tiderna då det tog sig till final i fotbolls-EM sommaren 2017.

I motsats till många av de andra orden på nyordslistan associeras kvindelandsholdet med något positivt.

En val med plast i magen

I Norge var det valår, och i samband med stortingsvalet användes ordet lillavelger, ”lilaväljare”. Det syftar på en väljare som växlar mellan röda (vänster-) och blå (höger-) partier. Ett annat aktuellt ord i Norge var plasthval, som myntades då en val med magen full av plast avlivades utanför den norska kusten. I Norge blev ordet på sätt och vis en symbol för miljöförstöringen. Och som tidigare nämnt utsågs falske nyheter till årets ord i Norge.

På Island valde allmänheten bland tio ord ut Epalhommi till Årets ord. Epalhommi betyder ordagrant Epalbög (Epal är en butikskedja för heminredning). Orðabókin tog in ordet redan i mars 2017 och definierar det som ”en vit, homosexuell man som betraktar sig som åsidosatt men egentligen åtnjuter samma privilegier som andra samhällsgrupper som får vissa fördelar” (Islandsbloggen 5.1.2017). Ordet myntades i en tv-intervju av feministen Hildur Lilliendahl Viggósdóttir. Debatten som följde visade att en del tyckte att ordet var kränkande, medan andra tyckte att det var skämtsamt.

Fidget spinnern erövrade Norden

Nyordslistorna säger som vanligt en hel del om livsstilstrender som gäller bland annat fritid, mat och hälsa. År 2017 blev till exempel fidget spinnern en innegrej på många håll, även i Norden. En fidget spinner är en leksak som man snurrar mellan fingrarna och den kan på svenska också kallas för fingersnurra eller stressnurra. Fidget spinnern finns med på de svenska, norska, isländska och finska nyordslistorna. På norska kallas den spinner, på isländska þyrilsnælda och på finska sormihyrrä eller spinneri.

Fidget spinnern finns med på de svenska, finska, norska och isländska nyordslistorna 2017.

Kuva: Pixabay

I Sverige blev fenomenet döstädning aktuellt i fjol, bland annat eftersom det gavs ut en bok med titeln Döstädning. Ingen sorglig historia. Fenomenet blev snabbt stort och följaktligen finns döstädning med på den svenska nyordslistan. På den finska listan finns samma ord, kuolinsiivous. De senaste åren har det skrivits en del om hur mycket prylar vi i västvärlden har, och fenomenet döstädning handlar om att rensa upp bland dessa många prylar innan man dör för att inte ens anhöriga ska ha så mycket att reda upp när man väl är borta. Ordet döstädning kan också användas om att gå igenom sina tillhörigheter för att underlätta sitt eget liv.

Insekter i brödet och på nyordslistan

Mat har blivit mer än ett sätt att få i sig nödvändig energi, och det syns på nyordslistorna. Rapporterna om det miljöskadliga med att äta kött syns i ett ökat intresse för vegetarisk och vegansk mat. Andra trender inom matvärlden är ekologiska och närproducerade livsmedel. På den svenska nyordslistan syns det här i ordet veganisera (att göra en vegansk version av en maträtt som traditionellt innehåller animaliska produkter) och rekoring. Ordet rekoring har faktiskt finländskt ursprung, för det var i Finland som idén att sammanföra producenter och konsumenter i Facebookgrupper startade 2013. Idén med en rekoring är att konsumenterna ska kunna köpa mat som ofta är närproducerad och ekologisk direkt av producenterna, utan mellanhänder.

Ordet rekoring har faktiskt finländskt ursprung.

I Finland blev det 2017 tillåtet att sälja mat som innehåller insekter. Som en följd av det uppstod orden sirkkala (uppfödningsanstalt för gräshoppor) och hyönteisleipä (bröd som innehåller torkade och malda insekter). I enlighet med trenden med att allt fler undviker bland annat kött, socker, mjölk och gluten i sin kost finns också det skämtsamma ordet kaiketon (”utan allt”) på den finska listan. Det används om produkter som saknar många vanliga livsmedel, till exempel ägg, gluten och mjölk

Nyord i Norden – så väljs de ut

Nyord samlas in och väljs ut i alla nordiska länder, men processen och nyordslistorna ser lite olika ut i de olika länderna.

Nyord kan vara nya ord, ord som har fått en helt eller delvis ny betydelse eller ord som har ökat markant i användning. Språkmyndigheterna i alla de nordiska länderna arbetar med nyord i någon form. De samlas till exempel in via tv, radio och tidningar eller via tips från allmänheten. I Finland är det Institutet för de inhemska språken som samlar in de finska orden och publicerar dem.

Olika ordlistor

Processen och nyordslistorna ser lite olika ut i de olika länderna. Finland hade 2017 den längsta nyordslistan. Institutet för de inhemska språken publicerade en lista med cirka 100 finska ord som varit aktuella under året som gått. I Sverige publicerade Språkrådet en liknande lista med 36 ord.

I Norge, Danmark och på Island väljs Årets ord från en lista på tio ord, som i sin tur har valts ut bland förslag som har skickats in från allmänheten eller valts ut av språkmyndigheten i landet. I Norge är det Språkrådet och professor Gisle Andersen som väljer, i Danmark valdes Årets ord 2017 av en jury på sex personer, bland annat språkvetare och journalister, i direktsändning i radio, och på Island fick allmänheten rösta fram Årets ord bland tio kandidater.

Fenomen som är specifika för Finland får egna svenska ord vid behov.

Det sammanställs ingen separat finlandssvensk nyordslista, även om fenomen som är specifika för Finland får egna svenska ord vid behov. Det händer till exempel när finska politiker myntar nya ord och uttryck. Ett ord som hör till den här gruppen är barnfödartalko, som uppstod som en översättning av finskans synnytystalkoot (synnytystalkoot finns för övrigt på den finska nyordslistan 2017). På årets svenska nyordslista fanns också ordet rekoring, som har finländskt ursprung.

Bianca Holmberg
Skribenten är språkvårdare och redaktionssekreterare för Språkbruk.