Ökad vilja att tala franska på lektionen om även läraren gör det
3/2011

Ökad vilja att tala franska på lektionen om även läraren gör det

I undervisning av främmande språk hålls ofta samtalet fram som en viktig del i språkinlärningen. I sin avhandling (L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée) undersöker Joakim Stoltz från Linnéuniversitetet (Kalmar  och  Växjö) hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare respektive elever och i vilka situationer som man växlar mellan de bägge språken och för vilka syften franska respektive svenska används.

Undersökningen bygger på ett material bestående av ljudinspelningar inspelade i två grupper i franska på gymnasienivå.

Materialet har delats in i fem kategorier efter deltagarstrukturen (interaktion mellan läraren och helklass, mellan läraren och en mindre grupp, mellan elever osv.) och analyseras i två olika delar. Den första analysen är kvantitativ och syftar till att visa hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet och av vem. Den andra är en kvalitativ undersökning där sekvenser ur de olika interaktionerna inom varje kategori analyseras i syfte att kartlägga orsakerna till varför samtalsdeltagarna växlar språk.

Resultaten i den kvantitativa analysen visar att svenskan är närvarande, men i varierande utsträckning, i interaktionerna i samtliga kategorier. Vidare framkommer att turer som utgörs av en blandning av svenska och franska är vanligt förekommande, både hos lärare och hos elever.

Den kvalitativa analysen visar att deltagarstrukturen och valet av klassrumsaktiviteter och hur dessa organiseras av läraren är centralt för elevers och lärares växling mellan språken. Dessutom är lärarens agerande vad gäller val av språk samt strategi för att hantera närvaron av de bägge språken avgörande för elevernas muntliga språkproduktion på franska. Resultaten visar även att då läraren håller sig konsekvent till franska, uttrycker sig eleverna friare på målspråket.

Studien pekar på komplexiteten i det mer eller mindre uttalade kravet på att tala franska så mycket som möjligt i undervisningssituationen, samtidigt som läraren måste förhålla sig till det faktum att svenskan ständigt är närvarande och används för olika syften i klassrummet. Analysen visar att lärarens val av aktivitet och gruppens sammansättning påverkar elevernas möjligheter att kunna och vilja uttrycka sig på franska.

Joakim Stoltz kommer ursprungligen från Linköping och arbetar sedan 2003 som doktorand i franska med didaktisk inriktning, lärare och administratör vid Linnéuniversitetet. Tidigare har han haft en anställning som gymnasielärare i franska och svenska vid Alvesta gymnasium.

I denna tidskrift: 3/2011