Om sambandsord i översatt text
3/2010

Monica Äikäs

Om sambandsord i översatt text

Små ord och uttryck spelar en större roll än vi anar. Språkvårdaren Monica Äikäs visar hur viktiga konnektiverna kan vara för logiken i en text.

Satskonnektion är en typ av textbindning där speciella sambandsmarkörer, konnektiver, används för att visa hur satser och meningar hör ihop. I meningen de åkte till stranden eftersom det var vackert väder är eftersom en sådan markör som visar sambandet mellan satserna de åkte till stranden och det var vackert väder. Här är det fråga om ett kausalt samband, ett orsakssamband. Andra kausala konnektiver är alltså, för att, så att, därför, följaktligen, om. Additiva konnektiver som uttrycker tillägg är och, samt, även, också, dessutom. Temporala konnektiver som uttrycker tidsföljd är när, , sedan, innan, medan, under tiden. Adversativa konnektiver som uttrycker motsättning är men, dock, ändå, emellertid, å andra sidan, å sin sida, däremot, tvärtom.

Konnektiver i översatt text

Konnektiverna representerar en ytnivå i texten, men de är viktiga för läsbarheten. Sammanhang på ytnivån gör det lättare att uppfatta sammanhang på en djupare nivå. När det gäller översättning kan ytnivån dessutom ha en speciell betydelse i förhållande till andra nivåer. En översättare har ju sällan möjlighet att direkt påverka sådana nivåer som textens disposition eller textperspektivet, men läsbarheten på ytan kan översättaren i viss mån förbättra genom att vara noggrann i fråga om konnektiverna.

I mitt arbete med att språkgranska läromedel har jag ofta haft anledning att fundera över hur konnektiverna behandlas vid översättning från finska till svenska. Jag har tidigare skrivit om att konnektiver som finns med i originaltexten ibland helt utelämnas vid översättning, vilket kan leda till att texten blir svår att läsa och förstå (Språkbruk 4/2004). Det finns emellertid mycket annat som kan ske med konnektiver i översättningar än att de utelämnas. Här ska jag ta upp några fall. Exemplen är tagna ur autentiska översättningar, men de är i vissa fall förkortade eller ändrade.

Att välja rätt konnektiv

Också om översättaren är samvetsgrann och inte utelämnar konnektiver kan det uppstå problem. Det är inte alltid så lätt att välja en svensk motsvarighet till en finsk konnektiv, och väljer man fel kan det uppstå glidningar i betydelsen. Konnektiverna är ju viktiga för logiken i texten. Jag ska ta upp ett par fall där valet av konnektiv kan medföra svårigheter, nämligen översättning av adversativa konnektiver och av den finska partikeln ‑kin.

Adversativa konnektiver

Det verkar som om flera översättare är osäkra när det gäller skriftspråkliga adversativa konnektiver som däremot, å andra sidan, å sin sida, dock, emellertid (finska sen sijaan, toisaalta, puolestaan, kuitenkin). Av dessa tycks däremot ofta förorsaka problem. I exemplet nedan har finskans kuitenkin översatts med däremot:

Exempel 1
Näillä henkilöillä on oikeus käyttää tulkkia viran­omaisasioissa. Esimerkiksi oikeudellisten asioiden tulkkauk­sessa on kuitenkin vielä puutteita.

Dessa personer har rätt att använda tolkar då de sköter ärenden hos myndigheterna. Det finns där­emot fortfarande brister exempelvis när det gäller tolkning i samband med rättsliga ärenden.

Här skulle det naturliga vara att använda emellertid eller dock, som i allmänhet motsvarar finskans kuitenkin – medan däremot motsvarar finskans sen sijaan, sitä vastoin. Både däremot och emellertid är visserligen adversativa satsadverbial som uttrycker motsättning, men det finns olikheter i betydelsen. Däremot anger en kontrast, en motsats mellan innehållet i en passus (B-ledet) och innehållet i en annan tidigare passus (A-ledet). Svensk ordbok ger exemplet Det blev avslag på den första ansökan, men däremot beviljades den andra. Emellertid uttrycker för sin del sviken förväntan, att B-ledet strider mot de förväntningar som A-ledet väcker. Däremot har en nyans av ’i stället’, medan emellertid har en nyans av ’trots det’ (Svensk ordbok). I exempel 1 är B-ledet (den andra satsen) ingen motsats till A-ledet (den förs­ta satsen), utan det är fråga om sviken förväntan. En naturlig översättning skulle alltså vara:

Dessa personer har rätt att använda tolkar då de sköter ärenden hos myndigheterna. Det finns emellertid fortfarande brister exempelvis när det gäller tolkning i samband med rättsliga ärenden.

Också i det följande exemplet finns ett omotiverat däremot.

Exempel 2
Puutteellinen kielenkehitys vaikuttaa lapsen kokonaiskehitykseen. Myönteisen minäkuvan kehittymistä on tuettava kaikin keinoin. Tällä hetkellä kaikki nämä lapset eivät kuitenkaan saa asianmukaista kielenopetusta.

En bristfällig språkutveckling påverkar barnets utveckling som helhet. Utvecklingen av en positiv jagbild måste stödjas med alla medel. I dagens läge får däremot inte alla dessa barn ändamålsenlig språkundervisning.

Här strider B-ledet (den tredje satsen) mot de förväntningar som A-ledet (de två första satserna) väcker. Därför skulle emellertid eller dock vara en lämplig konnektiv också här:

En bristfällig språkutveckling påverkar barnets utveckling som helhet. Utvecklingen av en positiv jagbild måste stödjas med alla medel. I dagens läge får dock inte alla dessa barn ändamålsenlig språkundervisning.

Det är förståeligt att översättarna har svårigheter med adversativa konnektiver som däremot och emellertid. De är abstrakta och skriftspråkliga, betydelsen är inte lätt att definiera och nyansskillnaderna mellan dem kan vara svåra att uppfatta. I vissa fall kan de också vara utbytbara. De adversativa konnektiverna är dock viktiga för sammanhanget, och den adversativa bindningen är stark. Lennaer Hellspong och Per Ledin påpekar i sin bok Vägar genom texten: ”Additiva och temporala konnektivbindningar kan vara ganska svaga. I grunden signalerar de förra inte mer än att det som sägs hänger ihop med det som sagts tidigare. Och temporala bindningar anger bara att det är tiden som styr textens förlopp. Att med adversativa och kausala bindningar visa på motsättningar, problem, förutsättningar, konsekvenser m.m. ger ofta ett starkare sammanhang, men också ett som kan vara mer kontroversiellt.”

Den adversativa bindningen är alltså stark, och den kan också vara svår att uttrycka utan konnektiver. Andra slag av bindningar – t.ex. additiva och kausala – kan i många fall vara implicita, dvs. de kan uppfattas utan att konnektiver sätts ut. Men motsättningar och kontraster är svåra att få fram utan explicita markörer, och detta är ytterligare ett skäl att vara noggrann med de adversativa konnektiverna.

Partikeln ‑kin (-kaan)

En konnektiv som inte alltid är lätt att översätta är partikeln -kin, som kan ha många olika betydelser i finskan. Ofta kan partikeln lämnas oöversatt utan att det i högre grad påverkar betydelsen. Så är det i det följande exemplet.

Exempel 3
Persoonallisuudessa voi tapahtua suuriakin muutoksia elämän kuluessa.

Det kan ske stora förändringar i en människas personlighet under hennes livstid.

I många fall kan partikeln -kin översättas med också, liksom i följande exempel.

Exempel 4
Mikael oppi jo lapsena molemmat kielet. Kielten oppiminen tuntui jo muutenkin olevan hänelle helppoa.

Mikael lärde sig båda språken redan som barn. Han hade också annars lätt för att lära sig språk.

När partikeln -kin i finskan fogas till ett verb är det enligt grammatikboken Iso suomen kielioppi fråga om att uttalandet relateras till förväntningar som kontexten väcker. Om förväntningarna infrias kan -kin, ‑kaan ibland översättas med ju, därför, faktiskt, mycket riktigt. I det följande exemplet har ei olekaan (där -kaan fogats till verbet olla)översatts med därför är det inte.

Exempel 5
Elämme oman itsemme kanssa koko elämämme. Ei olekaan yhdentekevää, mitä itsestämme ajattelemme.

Man lever med sig själv hela sitt liv. Därför är det inte alls oviktigt vad du tänker om dig själv.

När -kin är fogat till ett verb och de förväntningar som kontexten väcker inte infrias har partikelnen adversativ betydelse; sviken förväntan. Man kan t.ex. säga taidankin mennä kotiin i betydelsen ’jag går nog hem trots allt’ om det tidigare framgått att man tänkt göra något annat än gå hem.

Att lägga till konnektiver i översättningar

Att göra texten tydligare

Ibland kan det hända att översättaren lägger till konnektiver som saknas i ursprungstexten. Han eller hon vill kanske göra texten tydligare genom att explicit uttrycka något som är implicit i den finska texten. Här kan översättaren faktiskt ha en möjlighet att förbättra texten på den ytnivå som konnektiverna representerar, vilket kan vara värdefullt t.ex. i läromedelstext. I följande exempel har översättaren fört in ett par tydliggörande konnektiver.

Exempel 6
Juomaveden valmistamisessa on monia vaiheita. Vesilaitokselle tuleva pintavesi esikäsitellään. Siitä poistetaan roskat, kalat ja levät siivilöimällä.

Framställningen av dricksvatten omfattar ett flertal olika faser. Ytvattnet måste först undergå en förbehandling, där bl.a. fiskar, alger och mekaniska föroreningar av olika slag silas bort från vattnet.

Meningarna i exempel 6 utgör början på en lång uppräkning av olika faser i framställningen av dricksvatten. Översättaren har gjort texten åskådligare genom att föra in den additiva konnektiven först, som visar att förbehandlingen är den första fasen, samt konnektiven där, som har en tydliggörande funktion – vi får veta vad som sker i förbehandlingen.
I det följande exemplet har översättaren fört in emellertid som tydliggörande konnektiv.

Exempel 7
Auringosta maapallolle tulevan säteilyn aallonpituus vaihtelee alle nanometristä yli kilometriin. Fotosynteesin energialähteeksi kelpaa Auringon koko säteilystä vain näkyvä valo, jonka aallonpituusalue on 380–750 nm.

Våglängden på den solstrålning som når jorden varierar från mindre än en nanometer till över en kilometer. Endast det synliga ljuset, inom våglängdsområdet 380–750 nm, duger emellertid som energikälla vid fotosyntesen.

 

Att förbättra rytmen

I exempel 6 används konnektiven där inte bara i förklarande syfte utan också av rytmiska skäl, nämligen för att knyta ihop två korta fristående satser så att texten känns mer flytande. Korta satser som radats efter varandra kan ju vara ett problem i många texter. Sådana texter kan vara svåra att läsa och förstå. I sådana fall har översättaren en möjlighet att binda ihop de korta satserna och förbättra rytmen. Konnektiver som ofta används för att binda ihop satser är och, men, eller.

Det måste finnas ett samband

Konnektiver är uttryck för samband mellan satser och meningar. Om översättaren väljer att föra in konnektiver som saknas i ursprungstexten för att göra texten tydligare eller förbättra rytmen måste han eller hon vara säker på att det faktiskt existerar ett samband mellan de satser som binds ihop. Annars finns det risk för att översättaren skapar ett samband som inte finns. I det följande exemplet har översättaren bundit ihop två satser som egentligen inte hör ihop.

Exempel 8
Fotosynteesin lähtöaineina ovat vesi ja hiilidioksidi. Maakasvit ottavat veden juurillaan maaperästä. Vesi kulkee putkilokasveilla varren johtojänteiden puuosassa ja lehdissä lehtisuonissa, joista sitä siirtyy yhteyttämissolukon viherhiukkasiin.

Fotosyntesen utgår från vatten och koldioxid. Landväxterna tar upp vattnet ur jordmånen med hjälp av rötterna och kärlväxterna transporterar det genom stammen i ledningssträngarnas veddel och genom bladens nerver till kloroplasterna i den assimilerande vävnaden.

Här har översättaren bundit ihop två satser med och. Dessutom har landväxterna och kärlväxterna getts samma syntaktiska ställning i satserna. Detta innebär att landväxterna och kärlväxterna parallellställs så att läsaren kan uppfatta dem som fenomen på samma nivå, vilket leder tanken in på fel bana. Det är möjligt att sammanhanget inte blir helt klart på finska heller, men det är klarare än i den svenska översättningen.

Onödiga konnektiver

Ibland för översättaren in konnektiver som inte är direkt fel använda men som helt enkelt är onödiga. De behövs inte för tydligheten. I de följande exempelsatserna finns tilläggen sedan och .

Exempel 9
Vi bestämmer linjernas riktningsvinklar. Med hjälp av dessa kan vi sedan bestämma vinkeln mellan linjerna.

Exempel 10
Vi undersöker var punkterna ligger genom att välja en testpunkt (som naturligtvis inte ligger på linjen).

Det är fråga om matematisk text, som till sin natur är kortfattad och koncis. Därför känns tilläggen sedan och onödiga i sammanhanget.

Om konnektiverna i en text är alltför många finns risk för övertydlighet. Texten kan i värsta fall göra ett pratigt och barnsligt förnumstigt intryck, och läsningen kan störas. Vissa samband måste få vara implicita, så att läsaren får dra egna slutsatser. När vi skriver är det fråga om en balansgång mellan risken för övertydlighet och risken för att läsaren inte ska förstå samband.

Avslutning

Det är fascinerande att små ord och uttryck som konnektiverna kan spela en så viktig roll för logiken i en hel passus och för förståelsen av en text. Konnektiverna förtjänar att behandlas med omsorg vid översättning, men det är inte alltid detta sker. Kanske översättarna ibland uppfattar dem enbart som formord som inte är lika viktiga i texten som de tunga innehållsorden. Mest negativa följder för förståelsen har i allmänhet bortfall, att översättaren helt utelämnar konnektiver som finns i ursprungstexten, men också felöversättningar och onödiga tillägg av konnektiver kan påverka en text negativt och ge upphov till glidningar som förändrar betydelsen. När det gäller översättning av konnektiver är det i många fall säkrast att inte i onödan avvika från ursprungstexten utan följa Rune Ingos allmänna översättningsprincip och översätta ”så exakt som möjligt, så fritt som nöden kräver”.


Litteratur
Hellspong, Lennart & Ledin, Per, 1997:  Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys. Lund

Ingo, Rune, 1991: Från källspråk till målspråk. Introduktion i översättningsvetenskap. Lund.

Iso suomen kielioppi, 2004. Helsinki.

Källgren, Gunnel, 1979: Innehåll i text. En genomgång av faktorer av betydelse för texters innehåll, uppbyggnad och sammanhang. Lund.

Nyström, Catharina, 2001: Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Uppsala.

SAG, Svenska Akademiens grammatik 1–4, 1999. Stockholm.

Äikäs, Monica, 2004: Vart tog sambandsorden vägen? Om konnektiver och andra småord i översatt läromedelstext. I: Språkbruk 4/2004, 12–17.

Äikäs, Monica, 2006: Vad händer med sambandsorden vid översättning? I: Folkmålsstudier 45, 2006, 89–117.

Monica Äikäs
Skribenten är språkvårdare på Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Hon språkgranskar finlandssvenska läromedel.

I denna tidskrift: 3/2010